Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Destailleur, Hippolyte Alexandre Gabriel Walter - D'Estaing, Charles Henri, grefve fransk amiral och general. Se Estaing - Desterro, stad i Brasilien. Se Florianopolis - Destillat. Se Destillera - Destillation - Destillator - Destillera - Destillerat vatten - Destillering. Se Destillation - Destilleringsapparat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vid justitieministeriet och nationalboktryckeriet. Han
utförde i Paris många privatbyggnader (hôtel
Haussonville, Mouchy m. fl.), stamhuset för orden Sacré-cœur
i Paris, många familjeslott (såsom Mouchy,
med kyrka, Courance o. a.), palats åt medlemmar
af familjen Rothschild (i Wien och i London) och
restaurerade hôtel Pourtalès i Paris samt slottet Pless
i Schlesien. D. utgaf Recueil d’estampes relatives à
l’ornementation des appartements aux XVI:e,
XVII:e et XVIII:e siècles (1863—67).
D’Estaing [dästä̃’] Charles Henri, grefve,
fransk amiral och general. Se Estaing.
Desterro, stad i Brasilien. Se Florianopolis.
Destillat. Se Destillera.
Destillation l. Destillering (lat. destillatio,
af stilla, droppe), kem., en operation, hvarigenom
en vätska förvandlas till ånga samt därefter
återvinnes genom ångans afkylning. Härtill
användas apparater af växlande konstruktion (se
Destilleringsapparat). Destillation användes för
att skilja flyktiga ämnen från icke flyktiga eller
för att från hvarandra åtskilja ämnen af olika
flyktighetsgrad (ångtryck), hvilket senare benämnes
fraktionerad destillation. Är destillationens ändamål
att vinna ett ämne i ren eller koncentrerad form
genom aflägsnandet af inblandningar med annat
ångtryck, kallas processen rektifikation. Det
tekniskt viktigaste slaget af rektifikation eger rum
vid brännvinsbränning (se d. o.). Tekniskt viktig
är vidare fraktionerad destillation af bergolja,
hvarvid vinnas produkter af olika flyktighet, såsom
gasolja, fotogen, smörjoljor o. s. v. Däremot är
s. k. torr destillation ingen destillation i egentlig
bemärkelse, utan en sönderdelning af organiska ämnen
genom upphettning utan luftens tillträde. Namnet
har uppkommit däraf, att vid ifrågavarande process
vanligen en mängd nybildade såväl gasformiga som
flytande och fasta produkter öfverdestillerar i
förlaget. Exempel på torr destillation i stort är
lysgasberedningen, hvarvid stenkol genom upphettning
i chamotte-retorter gifver upphof dels till en
blandning af olika gaser, hvilken efter vederbörlig
rening utgör lysgas (se d. o.), dels till vatten,
hvari ammoniak och andra baser finnas upplösta,
dels till tjära. I retorterna stannar såsom
återstod koks. Äfven tjärbränning ur trä är en torr
destillation. Vid torr destillation af kväfvehaltiga
djurämnen uppstår en blandning af flytande produkter,
benämnd benolja (se d. o.). Se vidare Destillera och
Destilleringsapparat.
H. E.
Destillator (se Destillera), den,
som destillerar; brännvinsbrännare, öl- eller
porterbryggare.
Destillera (af lat. destillare, droppvis falla ned, af
stilla, droppe), kem., förvandla vätskor till ångor
samt därefter ånyo genom afkylning förtäta ångorna
till vätskor. Sannolikt var konsten att destillera
bekant redan bland forntidens araber. Numera begagnas
den mycket ofta vid kemiska arbeten för att skilja
flyktiga ämnen från icke flyktiga eller från mer eller
mindre flyktiga. Den öfverdestillerade vätskan kallas
destillat, och återstoden, som ej destillerat,
benämnes residuum eller retortåterstod, i den
äldre kemien "flegma". Om destilleringskonstens
ålder se Brännvin. Jfr Brännvinsbränning. Se vidare
Destillation och Destilleringsapparat.
P. T. C. (H. E.)
Destilleradt vatten, Aqua destillata,
kem., vatten, som genom destillering
befriats från föroreningar (salter m. m.).
P. T. C.*
Destillering. Se Destillation.
Destilleringsapparat, en apparat, som användes till
ämnens rening eller särskiljande genom destillation
(se d. o.). På laboratorierna begagnade man för
detta ändamål fordom mest retorter. En retort
utgöres af en glasblåsa, upptill utdragen till en
lång hals, som böjts i spetsig vinkel mot blåsans
längdaxel. Vid destillering instickes retorthalsen
i en glaskolf, benämnd förlag, som tjänar till
förtätning och uppsamling af destillatet samt under
operationen hålles afkyld med vatten eller is (se
fig. 1). Retorten är oftast vid halsens början försedd
med en särskild öppning, kallad tubulus, genom hvilken
apparaten kan fyllas eller i hvilken en termometer kan
införas. Numera användas i stället för retorter oftast
vanliga kolfvar eller fraktionskolfvar, hvilka genom
mindre rör sättas i förbindelse med s. k. kylrör. Där
förtätas ångorna genom omspolning med kallt vatten,
innan destillatet uppsamlas i förlaget. Fig. 2 visar
en Liebigs kylare, som i mer eller mindre modifierad
form allmänt användes. Vatten inledes vid kylrörets
nedre ända och strömmar alltså i motsatt riktning
mot ångorna, hvarigenom en mycket effektiv afkylning
ernås. Synnerligen flyktiga ämnen uppsamlar man, sedan
ångorna passerat kylröret, i U-rör, som nedsatts
i en köldblandning (fig. 3). Om dessa U-rör förses
med inslipade kranar, äro de äfven lämpliga till
den flyktiga vätskans förvaring. Svårflyktiga ämnen
destillerar man under förminskadt tryck. Kokningen
eger då rum vid relativt låg temperatur, och till
följd häraf sönderdelas ämnet i vida lägre grad än
vid vanligt atmosfärtryck. Man betjänar sig för detta
ändamål af ett lufttätt vidfogadt förlag a (fig. 4),
som står i förbindelse oftast med en vattensug,
men, om starkare vakuum önskas, med en olje-
eller kvicksilfverpump. Det obehagliga stötandet i
kokkolfven undvikes, om den yttre luften genom en
ytterst fin kapillärspets får intränga i vätskan.
Till beredning af större mängder destilleradt
vatten för laboratorier o. s. v. användes en stor
metallpanna B (fig. 5), fri eller inmurad, med
fastskrufvad retorthals A. Såsom kylare tjänstgör
ett långt, af vatten omspoladt spiralformigt böjdt
metallrör D, under hvars mynning uppsamlingskärlet
placeras. Enligt den äldre metoden tillverkad
svafvelsyra omdestillerades oftast ur stora
platinaretorter. Kvicksilfver destilleras ur
järnflaskor; äfven chamotte-retorter användas
i tekniken, t. ex. för lysgasberedning (se
Destillation).
Vid fraktionerad destillation användes med fördel
särskilda kylare af lämplig konstruktion (se fig. 6
och 7). För teknisk rektifikation, af sprit, användas
apparater af särdeles fulländad konstruktion. (Se
Brännvinsbränning).
Coffeys blåsa (fig. 8) användes i England för olika
slag af fraktionerad destillation i stort. Apparaten
består af ett stort kar i två afdelningar B′B″ samt
två öfver detta befintliga kolonner, analysatorn CDEF,
och rektifikatorn GHJK, hvilka äro afdelade i en
mängd horisontala kamrar. I bottnarna på analysatorns
kamrar finnas många hål med uppåt gående ventiler för
ångornas genomgång, dessutom är ett kort vertikalt
rör insatt, som tjänar till aflopp för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
