Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dezobry, Charles Louis - D.G. - dg. - Dhafar. Se Safar - Dhaka. Se Dacca - Dhak-träd, bot. Se Butea - Dhammapada - Dhar - Dharma - Dharmaçastra. Se Indiens sråk och litteratur - Dharmapatan. Se Bhatgaon - Dharmasutra, sanskr. Se Manu - Dharmasala - Dhartasamagama (ett lustspel). Se Indiens språk och litteratur - Dharvar - Dhaulagiri - Dhaun, tysk adlig släkt. Se Daun - Dhawalagiri. Se Dhaulagiri - Dholera - Dholka - Dholpur - Dhona, burggreflig släkt. Se Dohna - Dhoompalm. Se Palmer,bot. - Dhurtasamagama (ett lustspel). Se Indiens spåk och litteratur. - Di - Di - Dia - Dia, grek myt. Se Hebe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skriftställare, f. 1798, d. 1871, grundlade 1839 en
bokförlagsaffär samt utgaf en mängd grekiska, romerska
och franska klassiker. Bland hans egna skrifter
märkas särskildt Rome au siècle d’Auguste (1835, 5:e
uppl. 1886), och Histoire romaine en peinture (1848)
samt flera biografiska och lexikaliska handböcker.
D. G., förkortning af lat. Dei gratia (se d. o.).
dg., officiell svensk förkortning för decigram.
Dhafar (Dhofar). Se Safar.
Dhaka. Se Dacca.
Dhak-träd, bot. Se Butea.
Dhamar (Dimar), stad i arabiska landskapet Jemen,
100 km. s. om Sana. 10—12,000 inv. D. har en högskola
och berömd hästafvel. Det förstördes af turkarna 1879.
Dhammapada, versifierad lärodikt, utgörande en samling
tänkespråk tillhörande de sydliga buddisternas kanon,
afdelningen Sutta-piṭaka. Den är utg. af Fausböll
(med lat. öfv. och utdrag af Buddhaghoṣa’s kommentar,
1855; ny uppl. 1903), öfv. till tyska af A. Weber
(i "Indische streifen", I, 1868), v. Schröder,
"Worte der wahrheit" (1892) och K. E. Neumann,
"Der wahrheitspfad" (1893), samt till engelska af
M. Müller ("Sacred books of the east", X, 1881;
härifrån är öfversatt "Dhammapada, metrisch ins
deutsche übertragen. Mit erläuterungen", 1885).
K. F. J.
Dhar (Dar). 1. Tributstat i brittiska Indien,
Central-Indien, agentskapet Bhopawar. 4,506
kvkm. 169,474 inv. (1891). Jorden är fruktbar
samt frambringar hvete, opium, sockerrör, majs och
bomull. När fursten, en rajput, 1857 gjorde uppror,
indrogs landet och gafs dels åt begum af Bhopal,
dels åt den förre furstens unge son. — 2. Hufvudstad i
nämnda stat, 17,792 inv. (1901), 55 km. n. om Narbada,
har vackra moskéer, ett fort med 26 torn och det
furstliga palatset.
Dharma, sanskr., betecknar lagen, ordningen i
tillvaron, vidare religionen med dess bud och
läror. I buddismen är dharma (pali: dhamma) dels
en af buddismens tre klenoder, Buddha, dhamma
och sangha = Buddha, frälsningsanvisningen
(läran) och munkorden (församlingen),
dels en beteckning för buddismen själf.
N. S.
Dharmaçastra. Se Indiens språk och litteratur.
Dharmapatan. Se Bhatgaon.
Dharmaputra. Se Bhatgaon.
Dharmasutra, sanskr. Se Manu.
Dharmsala [dāmsā’lā], hufvudort och sundhetsstation
(sanatorium) i brittisk-indiska distriktet Kangra,
prov. Punjab, i Himalayas förberg, 153 km. n. v. om
Simla. 6,971 inv. (1901). D. har två stora kaserner
för sjuka soldater, sjukhus och fängelse. I april
1905 hemsöktes staden af en jordbäfning, hvarvid
kasernerna sammanstörtade och dödade omkr. 400
ghurkaer med kvinnor och barn, hvarjämte 20—30
proc. af befolkningen i kringliggande byar omkommo.
Dhartasamagama (ett lustspel). Se Indiens språk
och litteratur.
Dharvar (Darwar). 1. Distrikt i brittisk-indiska
presidentskapet Bombay. 11,922 kvkm. 1,113,298
inv. (1901). D., som i v. är bergigt och
i ö. fruktbart, är bekant för sin stora
bomullsproduktion. — 2. Hufvudstad i nämnda distrikt,
117 km. ö. om Goa, genom järnväg förbunden med Goa och
Bangalore. 31,279 inv. (1901). D. har ett förfallet
fort samt en kyrka och högre läroanstalt, tillhöriga
Baselmissionen. Bomullsindustri och export af bomull
och ris.
Dhaulagiri l. Dhawalagiri [då͡ulāgī’rī], "hvita
berget", en af Himalayas högsta toppar 8,176 m.,
belägen inom riket Nepal under 28° 41’ n. br. och 83°
28’ ö. l. Fordom ansågs D. vara jordens högsta berg,
men det öfverträffas af Mount Everest, Godwin Austen
och Kanchanjanga.
Dhaun, tysk adlig släkt. Se Daun.
Dhawalagiri. Se Dhaulagiri.
Dholera [då͡ulərə], stad i brittisk-indiska distriktet
Ahmadabad, presidentskapet Bombay, förr omedelbart
vid Cambay-viken, nu skild därifrån genom ett 19
km. bredt träsk. 7,356 inv. (1901). Bomullsindustri
och bomullshandel. D. har gifvit namn åt en på den
europeiska marknaden välbekant bomullssort.
Dholka [då͡u’lkā], stad i brittisk-indiska distriktet
Ahmadabad, presidentskapet Bombay, 45 km. n. om
Cambay. 14,971 inv. (1901). Ruiner af palats, moskéer
och mausoleer från Achmed schahs tid (1700-talet).
Dholpur [dålpo’ə] l. Davalpur, brittisk
skyddsstat i Rajputana. 2,994 kvkm. 271,496
inv. (1901). Fursten och större delen af befolkningen
äro jater. Hufvudstaden D. ligger vid floden
Chambal. 19,310 inv. (1901).
Dhona [dåna], burggreflig släkt. Se Dohna.
Dhoompalm [dōm-]. Se Palmer, bot.
Dhurtasamagama (ett lustspel). Se Indiens språk
och litteratur.
Di (Dii) consentes (lat.), rom. myt., "de
sammanvarande", "de förenade gudarna", officiell
benämning på en från 217 f. Kr. (se Liv. XXII: 10,
9) förekommande krets af 12 romerska gudomligheter,
parvis anordnade (Jupiter och Juno, Neptunus
och Minerva, Mars och Venus, Apollo och Diana,
Volcanus och Vesta, Mercurius och Ceres), efter
förebild af grekernas till ett råd förenade 12 högsta
gudomligheter. Förgyllda statyer af dem stodo uppställda
vid forum. Med upptagande af denna gudakrets,
sammanställd utan hänsyn till resp. kulters ålder
och härkomst, upphäfdes den gamla skillnaden mellan
di indigetes (af indiges, infödd) och di
novensides (af novus, ny). Det förra uttrycket
betecknar de i det romerska samhället "inhemska",
af ålder dyrkade gudomligheterna, vid konungatidens
slut (omkr. 509 f. Kr.) bildande en sluten grupp; hit
hörde bl. a. Janus (hvars präst allt framgent kallades
rex sacrorum), Jupiter, Mars och Quirinus (präster:
flamines), Vesta m. fl. Med di novensides menas de
efter nämnda tidpunkt i den romerska statsreligionen
upptagna "nya" gudomligheterna, t. ex. Diana, införd
från det närbelägna Aricia. Samtidigt uppstodo ock nya
kultförbindelser, t. ex. samfälld dyrkan af triaden
Jupiter, Juno och Minerva på Kapitolium.
H. Sgn.
Di (förkortning af dis, dubbelt), grek., prefix
med betydelsen dubbel, dubbelt, t. ex. di-ftong,
dubbelljud.
Dia, grek., genom; ingår i många sammansättningar
och betyder där genom, i grund, åtskils sinsemellan
m. m., t. ex. diagonal.
Dia (grek. Δῖα), grek. myt. Se <sp>Hebe<sp>.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
