Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog / 321-322 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Diaterman - Diatermanism. Se Diaterman - Diatermanitet. Se Diaterman - Diatermansi. Se Diaterman - Diates - Diatessaron - Diatheke, grek. Se Bibel, sp. 222 - Diatom - Diatomaceæ

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kemiska sammansättning är (Tyndall). Vattenångan
har stor absorptionsförmåga för mörkt värme,
kolsyran äfvenså, dock i något mindre
grad. Däremot äro de nästan fullkomligt
genomskinliga för ljust värme. Genom dessa
egenskaper höjes jordytans temperatur något,
alldeles så som under ett drifhusfönster (Tyndall,
Arrhenius).
L. A. F. (S. A—s.)

Diatermanism. Se Diaterman.

Diatermanitet. Se Diaterman.

Diatermansi. Se Diaterman.

Diates (grek. diathesis, af diatithenai,
försätta i ett tillstånd) betecknar i allmänhet
ett sjukdomsanlag, d. v. s. en individs
abnorma benägenhet eller mottaglighet för en
viss sjukdom. Denna benägenhet är beroende på
medfödda eller förvärfvade egenheter uti individens
allmänna kroppsbeskaffenhet eller på ett abnormt
tillstånd i hans olika väfnader eller organ. Man
talar sålunda om en skrofulös, en tuberkulös, en
hemorragisk (blödare-) diates o. s. v. Jfr Anlag 3.
A.—y.*

Diatessaron (af grek. dia, genom, och tessares,
fyra, näml. strängar). 1. Mus., hos antikens och
medeltidens musiker benämning på kvarten.
A. L.*

2. Teol. (egentl. euangelion dia tessaron),
det grekiska namnet på en evangeliiharmoni, den
äldsta och det af alla dylika arbeten mest berömda,
som författades af Tatianus 172 l. 173. Originalet,
affattadt på syriska, är nu förloradt, och man är
för rekonstrueringen af dess text hänvisad till en af
Ibn Et-taijib (f. 1043) utförd arabisk öfversättning
af ett syriskt manuskript från omkr. 900 samt till
den kommentar öfver evangelierna, som författats
af Efraim Syrus, men som numera finnes endast i
armenisk öfversättning. Den, som har förtjänsten
att ha fäst uppmärksamheten på Tatianus’ verk i nyare
tid, är Th. Zahn. Den vetenskapliga diskussionen om
"Diatessaron" har på sista tiden fått ökadt intresse
genom en af fruarna A. S. Lewis och M. D. Gibson år
1892 i Katarinaklostret på Sinai upptäckt syrisk
palimpsest, innehållande de fyra evangelierna. Se
A. Hjelt, "Die altsyrische evangelienübersetzung
und Tatians Diatessaron" (1903), samt v. Knös’ i
"Bibelforskaren" för år 1905 införda öfversikt af
den nyaste hithörande litteraturen.
E. S—e.

Diatheke, grek. Se Bibel, sp. 222.

Diatom (af grek. diatemnein, dela, åtskilja), miner.,
lätt klyfbar i en viss riktning.


Diatomaceæ (af grek. diatemnein, sönderdela,
åtskilja) l. Bacillariaceæ, Diatomaceer, Diatomeer,
bot., en till algerna hörande grupp,
hvars representanter bestå af en enda cell, som i
vanliga fall kan ses endast vid förstoring, och
utmärkas i synnerhet därigenom, att cellväggen
är inlagrad med kiselsyra (däraf dessa växters
gamla namn: "kiselinfusorier") och försedd med
en egendomlig, oftast särdeles fin och prydlig
skulptur (se fig.) samt därigenom, att den färgade
delen af cellinnehållet, till följd af klorofyllets
uppblandning med ett annat färgämne, "diatomin",
har en gul eller gulbrun färg. När, såsom oftast
är fallet, kiselsyran förekommer i större mängd,
blir cellväggen fast och af stor varaktighet; den kan
t. o. m., utan att förändras till form och skulptur,
uthärda glödgning eller kokning i starka syror. På
dylikt sätt preparerade diatomeer användas allmänt
vid pröfning af mikroskoplinser (pleurosigma). Hos
hvarje cell urskiljer man tvenne motstående, sinsemellan vanligen
lika "skal" samt två dem förenande "gördelband"
(vid 4b, 12b och 16b i fig. ses båda skalen och
gördelbanden, vid 4a, 12a och 16a endast det ena
skalet af samma arter). Med afseende på formen äro
cellerna i hög grad olika (se fig.). De förekomma
antingen fria eller fastvuxna. Stundom äro flera
celler förenade till kolonier af olika beskaffenhet:
än bandlika (fig. 17), än bildande en sicksackkedja
(fig. 6), än bestående af enkla eller greniga slemrör,
i hvilka cellerna inneslutas, o. s. v. Många till
denna grupp hörande växter förete egendomliga krypande
rörelser. — Diatomaceerna förökas genom celldelning
(därpå syftar namnet), på det sättet att en modercell
delas i tvenne dotterceller. Genom oupphörligt
upprepande af en sådan delning kunna dessa växter
på kort tid förökas i otrolig grad. Utom denna rent
vegetativa cellförökning förekommer äfven egentlig
fortplantning. Resultatet däraf är alltid en eller
tvenne sporer, hvilka dock hos olika arter uppstå
på ganska olika sätt, stundom på könlös väg, genom
cellföryngring, stundom till följd af kopulation
o. s. v. Dessa sporer äro alltid större än den eller
de celler, ur hvilka de uppstått, hvarför de ock
kallas auxosporer (af grek. auxanein, öka). — Antalet
kända diatomaceer kan uppskattas till omkr. 2,000. De
äro utbredda öfver hela jorden. De lefva i vatten —
vissa arter i sött, andra i bräckt, men de flesta
endast i salt. Vattensamlingar på glaciärer såväl
som heta källor kunna hysa diatomaceer. Somliga
arter träffas på fuktiga ställen, bland mossa
o. s. v. Ofta äro ofantliga massor af individer hopade
tillsammans. Hafvets och sjöarnas plankton är ofta
till största delen bildadt af diatomeer. Till följd af
individernas stora antal och cellväggarnas varaktighet
hafva på många ställen bildats mäktiga lager af
fossila diatomaceer, t. ex. vid Berlin (därvarande
lager når på sina ställen en mäktighet af ända till
30 m.), Lüneburg och Bilin (i Böhmen). Lagret på
sistnämnda ställe bildar en stenart ("trippel"),
använd som polermedel, och består nästan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>