- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
789-790

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Doumic ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hjältedater", 2 bd, 1896 och 1903),
Rodney Stone (1896; två öfv. 1897), Uncle Bernac
(1897; öfv. s. å.), diktsamlingen Songs of action
(1898), som visar inflytande från Kipling, och The
green flag
(1900; "Den gröna fanan", s. å.). Till
svenska är flertalet af D:s verk öfversatt; de kring
Sherlock Holmes’ figur grupperade detektivhistorierna,
som föreligga i flera öfversättningar och svenska
upplagor, äro samlade i "Min vän privatdetektivens
äfventyr" (6 bd. 1905). D. författade äfven The great
boer war
(1900; "Det stora boerkriget", 1901), afsedd
att försvara Englands politik. Arbetet förskaffade
honom titeln sir. D:s Novels utgåfvos 1903 i 12 bd.
R—n B.

Dózsa [dåsa] l. Dosa, György (Georg), äfven kallad
György Székely [sēkelj], emedan han var född
i szeklernas land, var anförare för bönderna i
ungerska bondekriget 1513—14. Med en här på 60,000
man under sitt befäl, hvilken ursprungligen afsetts
för ett korståg mot Belgrad, slog han biskop Csáky
och Stefan Báthory, efter en två dagars strid vid
staden Csanád, proklamerade därefter republiken
och folksuveräniteten samt förfor skoningslöst mot
böndernas fiender. Slutligen blef han vid Temesvár,
hvars fäste han efter två månaders belägring var
nära att intaga, öfverraskad och slagen af Johan
af Zápolya samt på ett barbariskt sätt afrättad (han
sattes på en tron af glödande järn och kröntes med ett
brännhett diadem). Jfr Bondekrig, sp. 1104—05,
och Márki, Georg D. och hans uppror (på ung., 1884).

Dozy [dåṡī], Reinhart, nederländsk orientalist,
f. 21 febr. 1820, d. 3 maj 1883, utnämndes 1850 till
e. o. och 1857 till ord. professor i historia vid
Leidens universitet. Hans förnämsta verk är Histoire
des musulmans d’Espagne de 711—1110
(1861), i hvilket
en omfångsrik och viktig del af världshistorien för
första gången erhöll en tillfredsställande kritisk
behandling. Af D:s många arbeten rörande Orienten
må vidare nämnas Recherches sur l’histoire et la
littérature de l’Espagne pendant le moyen-âge
(1849,
3:e uppl. 1881), Le Cid d’après de nouveaux documents
(1860) och den ytterst värdefulla Supplément aux
dictionnaires arabes
(2 bd i folio, 1881) samt det
prisbelönta Glossaire des mots espagnols et portugais
dérivés de l’arabe
(i förening med W. H. Engelmann,
1869). D. utgaf äfven ett stort antal österländska
verk i filologiska upplagor.

Dr, d:r, svensk förkortning för doktor.

Dr., förkortning för drachme; utländsk förkortning
för doktor.

Dráa (Wadi D.), stor stäppflod vid södra gränsen af
Marokko, uppstår af två källfloder på södra sidan af
Atlas’ hufvudkedja, flyter först i sydöstlig riktning,
vänder sig ofvanför El-Hamid plötsligt mot v. och
faller ut s. v. om Kap Nun i Atlantiska hafvet. Det
är dock blott efter snösmältningen i bergen, som
floden når hafvet. Omkr. 600 km. från detta vidgar
sig flodbädden till lagunen Ed-Debaïa. Ofvanför
Ed-Debaïa, i sitt öfre lopp, vattnar D. en smal, lång,
tätt befolkad dal, Ed-Dráa, hvars öfre del är bebodd
af araber, nedre af berber, tillsammans omkr. 250.000
pers. Hufvudort i denna dal och tillika den förnämsta
handelsplatsen i denna del af landet är Tamegrut.

illustration placeholder
Draba verna.

Draba L., bot., växtsläkte af fam. Cruciferæ.
Alla arterna äro låga örter med ovala skidor och
hvita eller gula kronblad.
De flesta tillhöra den arktiska (eller alpina) floran. Nio arter finnas
i Sverige. Allmännast är D. verna L., nagelört,
rågblomma, en liten ört med bladen i rosett
vid basen af den bladlösa stjälken, som upptill
grenar sig i några få blomskaft med hvar sin lilla
hvita blomma. Rågblomman är en bland de tidigaste
vårblommorna, som å solvarma, torra platser lockas
i blom ofta redan i mars och april. Ett småländskt
ordspråk säger: "När rågblomman står i flor, är tid
att vårrågen gror".
S. A. O. T. S. (G. L—m.)

Drabant (äldsta svenska form, förra delen af
1500-talet, dravant l. dragvant, lty. dravant,
ty. Trabant, måhända af tjech. drab, fotsoldat),
ledsagare; anhängare. 1. Krigsv. Under nyare
tidens första århundraden var drabant titel på den,
som tillhörde furstliga personers lifvakt. Redan
Gustaf I hade drabanter i sin tjänst; i 1539 års
hofordning föreskrifves bl. a., att drabanter
skulle öppna och sluta tåget, då hertigarna Erik
och Johan gingo ut. Under Vasakonungarna nyttjades
drabanter, som till ej ringa del voro utlänningar,
äfven vid uträttandet af åtskilliga civila uppdrag
i landsorten eller t. o. m. utomlands. De olika
medlemmarna af konungahuset hade hvar och en sina
drabanter, och deras antal var ej ringa. 1577—78
voro enl. rullorna Johan III:s, drottningens och
prinsessan Elisabets drabanter mellan 80 och 90 under
en "drabanthöfvitsman" eller "drabanthopman". Endast
vid konungens bord hölls t. ex. under Karl IX:s tid
utspisning för bortåt 120 drabanter, och under Gustaf
II Adolfs regering, då K. M:ts drabanter voro en
organiserad kår, dels ryttare, dels fotfolk, under
en kapten och annat befäl, steg truppens numerär
till öfver 200. Under Karl XI:s förmyndarregering
bildade beridna drabanter (omkr. 40—50 man) jämte
pikenerare och musketörer en tid ett "compagnie
guardie". Sedermera (1675?) uppsatte konungen 6
korpralskap drabanter till häst med tillsammans öfver
200 man. De kallades än K. M:ts Garde de corps och
drabanter till häst,
än endast K. M:ts drabanter till
häst,
likställdes med vanliga ryttare och utgjorde,
under en öfverstelöjtnant, ett "kompani" med öfversten
för K. M:ts garde som chef; under öfverstelöjtnanten
kommenderade en kaptenlöjtnant. I sept. 1700 ombildade
Karl XII denna kår, så att den kom att utgöra idel
officerare, 200, som varit kaptener eller löjtnanter
vid andra regementen och utmärkt sig för synnerlig
tapperhet. K. M:ts drabanter, såsom de kallades,
omgåfvo Karl XII:s person och voro således alltid
med, där striden var hetast. Under en Arvid Horn
och Karl Gustaf Hårdh som kaptenlöjtnanter vunno
de världsrykte genom sin bravur. Kapten för kåren
var konungen själf. Kaptenlöjtnanten, hans närmaste
man (motsvarande våra dagars "sekundchef"), hade
generalmajors rang, löjtnanterna öfverstes. Under
frihetstiden, då benämningen lifdrabant blef
officiell, var Lifdrabantkåren till häst,
fördelad på 6 korpralskap à

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:06 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbf/0425.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free