- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
825-826

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drake ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Jfr ock drakstriden på 2:a illustrationssidan i
art. Assyrien). Jfr Babylonien (religion), Bel,
Daniel och Drake 1, sp. 816.

Drakfiskar, zool. 1. Pegasus, ett till benfiskarnas
underklass (Teleostei) hörande släkte, som
numera vanligen räknas till gruppen Catostomi (se
Fiskar). Det igenkännes på den breda, platta, af
benplåtar helt och hållet täckta kroppen, den på
undre sidan af den utdragna nosen sittande munnen,
de stora, vinglika bröstfenorna o. s. v. Bland
de ungefär 10 kända arterna må nämnas hafsdraken
(Pegasus draconis), som är blåaktig, med brunaktiga
benknölar, 10 cm. lång, och hvilken allmänt förekommer
i de ostindiska hafven. — 2. Scorpæna, drakhufvud,
ett till benfiskarnas underklass (Teleostei) och
de taggfeniga fiskarnas ordning (Acanthopterygii)
hörande släkte, som igenkännes på det stora, från
sidorna sammantryckta, fjällösa, af benknölar och
taggar täckta hufvudet, den tandväpnade gommen och
den sjustråliga gälhinnan samt därpå, att den eger
blott en enda ryggfena o. s. v. Till utseendet påminna
dessa fiskar icke obetydligt om simporna. Liksom
dessa ligga de mellan stenar och i hålor på bottnen
för att lura på förbisimmande fiskar, hvilka de från
sitt bakhåll plötsligt öfverfalla och sluka. Deras
taggväpning, som skyddar dem själfva från åtskilliga
roffiskar, gjorde dem i forna tider fruktade äfven
af människor, enär den troddes innehålla ett giftigt
ämne. Af de ungefär tjugu kända arterna förekomma tre
i Europa. Bruna drakhufvudet, Scorpæna porcus, 30
cm. lång eller något därutöfver, med en mängd ljusare
fläckar på den bruna, undertill i rosenrödt stötande
bottenfärgen, förekommer ej sällan i Medelhafvet
och Atlantiska oceanen, och Scorpæna scrofa, som är
något större, mera rödaktig, är allmän i samma haf.
J. G. T. *

Drakhufvud, zool. Se Drakfiskar 2.

Drakma l. Drakme, vikt- och myntenhet,
medicinalvikt. Se Drachme.

Drakmånad, astron. Se Drakonisk månad.

Drakon (grek. Δϱάϰων, lat. Draco), lagstiftare i
Aten omkr. 621 f. Kr. Hans lagar, som mest omtalats
för sin öfverdrifna stränghet och därför sades vara
skrifna med blod, torde till icke ringa del hafva
varit en skriftlig uppteckning och systematisering af
de fornattiska rättsgrundsatser, hvilka sedan urminnes
tid hade såsom ärftlig tradition fortplantats och
tillämpats af de eupatridiska (adliga) släkterna.
Öfverdrifvet är säkerligen det hos Plutarchos
förekommande och sedan ofta upprepade påståendet,
att D:s lagar med dödsstraff belade äfven de
minsta förbrytelser, t. ex. dagdrifveri eller
stölden af litet frukt. Om innehållet af dessa
lagar, hvilka snart nog ersattes af Solons på
mildare grundsatser hvilande och efter ändrade
tidsförhållanden bättre affattade lagstiftning,
sakna vi noggrannare kännedom. Den sedan gammalt
gängse föreställningen, att D:s lagar lämnat själfva
statsförfattningen oberörd och i allmänhet föga
sträckt sig utanför straffrättens område, bekräftas
icke af Aristoteles’ återfunna skrift om Atens
statsförfattning. D. angifves där hafva infört en
författning, i hvilken, vare sig såsom nyskapelser
af D. eller såsom från föregående tid kvarstående
inrättningar, synes hafva ingått mycket, som man
trott vara tillkommet först genom Solon eller ännu
senare. Dit är att räkna medborgarnas på taxering
grundade indelning i fyra förmögenhetsklasser,
fulla medborgerliga rättigheters utsträckande äfven
till den tredje förmögenhetsklassen (zeugiterna,
de mindre jordbrukarna) eller öfver hufvud till
alla, som på egen bekostnad gjorde krigstjänst i
full vapenrustning, det af 400 (noggrannare 401)
medlemmar bestående rådet samt vissa statsämbetens
tillsättande genom lottning. Äfven har man
tillskrifvit D. inrättandet af efeternas domstol
(se Efeter) för handläggandet af mordprocesser.
A. M. A.

Drakonisk, alltför sträng, grym, omänsklig (om
lagar). Jfr Drakon.

Drakonisk månad l. Drakmånad, astron., månens
omloppstid med hänsyn till dess s. k. noder. Se
Astronomisk månad.

Drakorden, kinesisk orden. Se Ordnar.

Drakskepp, arkeol. Se Drake 3.

illustration placeholder
Drakslinga från en keltisk handskrift, 8:e årh.

Drakslinga, arkeol., ett i den fornnordiska
ornamentiken ofta förekommande ornamentsmärke,
en vanligen i många slingor lagd bandlik kropp
med stiliseradt djurhufvud och ej sällan med
framben, ibland äfven med bakben.
Namnet är högst olämpligt, alldenstund drakbilderna, hvilka voro
lånade från utlandets konst och upptogos i Norden
vid början af medeltiden, äro bevingade (jfr t. ex. de norska
kyrkornas portalskulpturer), hvartill kommer,
att drakbilderna aldrig hafva bakben. Man har
sökt ersätta ordet drakslinga med ormslinga, men
äfven detta är olämpligt, emedan ormarna icke hafva
ben. Ifrågavarande anomala djurmotiv med ormlik kropp
är uppkommet genom omformning af bilden af ett fyrfota
djur. Man torde bäst undvika all tvetydighet genom att
kalla detta ornamentsmotiv runstensslinga. Se Runsten.
Hs Hd.

Draködlor, zool. Se Agamidæ.

Drakögon, bot. Se Euphoria.

Dram [drä’m], eng. (af grek. drachme, se d. o.),
engelsk handelsvikt, = 1/16 ounce avoirdupoisvikt
= 1,7718 gr.; engelsk medicinalvikt, = 1/8 ounce
troyvikt = 3 scruples = 60 grains = 3,8879 gr. —
Samma ord har i betydelsen "sup", "snaps" öfvergått
till norska språket samt svenska dialekter.

Dram. Se Drama.

Drama (grek. drama, skådespel, af dran,
handla). 1. (Äfven dram; fr. drame). I inskränkt
mening ett visst slag af dramatik, nämligen ett
allvarligt skådespel med lyckligt slut.

2. Ett diktverk, som tillhör den art af poesi, i
hvilken författaren framställer en handling såsom
omedelbart försiggående genom olika talande eller
handlande personer. Dramat innehåller både episka och
lyriska element; det skildrar en förfluten händelse,
men framställer den såsom närvarande genom uttalanden
af själfva de handlande personerna. Motsatsen mellan
det tragiska och komiska, som förekommer äfven inom
öfriga diktarter, framträder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:17 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbf/0443.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free