Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog / 941-942 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dräkt ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samtidigt öfverhand. Långbyxorna, som i början
varit rätt vida, blefvo omkring 1820-talet trikålikt
åtsittande, vidgade sig sedan åter under 1840-talet
och sedan allt fortfarande för att under 1870-talet
på nytt blifva trångsittande. Under 1880-talet
gjordes byxorna så strama, att t. o. m. hällorna
från 1820-talet måste återupptagas; de "pryddes"
då ock med svarta revärer. Lifrocken (bonjouren)
utträngde under 1830- och 1840-talen alltmer fracken,
hvilken sedan användes endast såsom fest- och ceremoniplagg.
Ännu till midten af århundradet bibehöll sig den höga halsduken (spännhalsduken),
från 1830-talets ingång i förening med den monstruösa
kragform, som fått benämningen "fadermördare". Under
1850-talet inträdde reaktion, och särskildt halsduken
erhöll alltmer de små dimensioner den nu har. Den
vidöppna västen och det stärkta skjortbröstet kommo
under 1820-talet i bruk och bibehöllo sig sedan
med seg ihärdighet. Cylinderhatten förblef under
förra delen af århundradet härskande, men omkring
midten af århundradet framträdde filthatten och
senare den styfva, rundkulliga hatten vid sidan
af mössor i olika former.

Mansdräkt 1815. Mansdräkt på 1820-talet. Mansdräkt 1834.

Betydligt mer än den manliga har den kvinnliga dräkten under 1800-talet
varit underkastad modets skiftande nycker. Att här
t. ex. uppräkna alla de former i både öfverdrifvet
stora och öfverdrifvet små dimensioner, som damhatten
under nämnda århundrade visat, skulle blifva alltför
vidlyftigt. Från de framåt öppna hattarna under början
af århundradet öfvergick man vid midten däraf till
de nedåt öppna, "schäferhattarna", och upptog mot
dess slut kapotthattarna och andra miniatyrformer. —
Hvad frisyren angår har denna undergått lika många
växlingar som hatten. Under 1820- och än mer under
1830-talet buro damerna håret högt upptornadt och
uppfäst med höga kammar; under 1840-talet kommo de
vid öronen nedhängande lockarna allmänt i bruk;
under 1860-talet lades håret i ett nät, chinjong
(se d. o.), i regel tillsatt med en större eller
mindre mängd löshår; vid 1870-talets slut uppstod
den s. k. pannluggen. — I och med snörlifvets
återinförande i början af århundradet blef klänningslivet till längd och läge
småningom åter mera naturligt. Under 1820-talets
senare del till inpå 1830-talet blefvo ärmarna
upptill allt vidare, men under 1840-talet återgick
man till snäfva ärmar. Kjolarna voro fortfarande
vida. Efter 1856 kulminerade detta mod genom det
absurda plagg, som kallades krinolin, hvilken under
början af 1860-talet kunde nå en vidd af fem till sex
meter och alltså t. o. m. öfverträffade 1700-talets
styfkjortlar. Fram emot 1870-talet skred man alltmer
till en motsatt ytterlighet, i det att kjolarna
gjordes allt snäfvare och vid midten af 1870-talet
äfven tillsnörptes omkring knäna, så att de jämte de
samtidigt åter upptagna höga och smala klackarna i
hög grad försvårade gången. Ett väsentligt inflytande
på kvinnodräkten utöfvade fullkomningen och
spridningen af symaskinen, hvilken underlättade
ett öfverflöd af sömnad och samtidigt
tygförbrukning. Detta hopande af tyg i klänningen
gaf under 1880-talet anledning till åtminstone
ifrågavarande århundrades osmakligaste mod, den
s. k. turnyren, hvilken vi visserligen möta
äfven ungefär hundra år tidigare, men som aldrig
förr antagit sådan form och storlek. Århundradets
sista årtionde bortskaffade emellertid åter denna
missbildning, men upptog i stället de axlarna
vanprydande puffärmarna i en om 1500-talets mod
erinrande form för att vid midten af årtiondet
låta dem växa ut till ballongärmar, liknande de på
1830-talet brukliga. — Hvad smycken beträffar, har
århundradet medfört ett framsteg, i det att under
slutet af detsamma örhängena tyckas hafva för alltid
blifvit urmodiga.

Kvinnodräkt 1856. Kvinnodräkt 1870.

Se vidare Folkdräkt, Klädedräkt (rörande dräktens
lämpliga beskaffenhet i hygieniskt afseende),
Rustning, Svenska dräkten och Uniform. Bland arbeten
öfver dräktens historia böra nämnas: H. Weiss,
"Kostümkunde" (2:a uppl. 1881—83), J. Quicherat,
"Histoire du costume en France" (1875), J. R. Planché,
"Cyclopedia of costume" (1876—79), M. A. Racinet,
"Le costume historique" (1876—88), J. v. Falke,
"Kostümgeschichte der kulturvölker" (1880—81),
H. Hildebrand, "Sveriges medeltid" (d. 2, s. 273—431;
1884—98), L. Dietrichson, "Moderna och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>