- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
1139-1140

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dvärg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på 6 timmar) och intogos liksom hela ställningen
efter en för danskarna blodig och ärofull strid,
som medförde en förlust för dem af 4,800 man
(däraf 3,400 fångar), omkr. hälften af den styrka,
som var i elden. Tyskarnas förlust var endast 1,200
man. 1865 och följande år uppförde preussarna här
en rad större befästningsverk, som omfattade både
D. och Sönderborg, men 1885 nedrefvos de igen. Ett
tyskt segerminnesmärke är rest på Dybbölhöjden.

E. Ebg.

Dybdahl, Jens Andreas, dansk hortikultör, f. 1832
i Selde vid Viborg, d. 1879 i Köpenhamn, sedan
1864 docent vid veterinär- og landbohöjskolen
i Köpenhamn, var en framstående författare inom
trädgårdslitteraturen. Hans förnämsta verk äro
Kjökkenhaveplanterne (1877) och
Jordbær og vore vigtigste frugtbusk-arter (1879).

C. G. D.

Dybeck, gammal herrgård i Ö. Vemmenhögs socken,
Malmöhus län, nära Östersjön och vid Dybecksån,
aflopp för Näsbyholmssjön. Själfva gården, som förr
varit befäst och omgifven af grafvar, är bebyggd
med tvenne grupper af hus från olika tider och i
olika stilar, det hela utgörande den egendomligaste
arkitektoniska blandning, som förekommer vid någon
skånsk herrgård. Godset, som utgör Sveriges sydligaste
säteri, omtalas redan på 1300-talet. Det delades
1684 mellan bröderna Jörgen och Kristian Bille, och
sedan dess hade det skilda egare, som nyttjade hvar
sin del af mangårds- och uthusbyggnaderna. Efter
G. F. Gyllenkrook och G. Ehrensparre, hvilka i
slutet af 1700-talet samtidigt voro gårdens egare,
kallades den ena delen Krokeparten, den andra
Sparreparten. Den förra, omfattande Dybecks-,
Bings- och Hörtemöllagårdarna i Ö. Vemmenhögs
och Skifarps socknar, var 1905 tax. till 543,700
kr. för jordbr.-fastighet och 21,000 kr. för
bränneri (brännvinstillverkningen 1904–05 var
363,084 l. råbrännvin) och tillhörde A. B. Wallis’
stärbhus. Den senare delen har styckats i ett
större antal lotter, af hvilka en, Tofthögs gård,
tax. till 236,500 kr., tillhör Jordberga sockerfabriks
aktieb. och en, Hörtegården, är tax. till 108,500 kr.

illustration placeholder

Dybeck, Rikard, fornforskare, f. 1 sept. 1811
i Odensvi församling i Västmanland, d. 28 juli
1877 i Södertälje, blef 1831 student i Uppsala,
aflade där hofrättsexamen och hade sedermera flera
gånger förordnanden såsom domare. Snart egnade han
sig likväl uteslutande åt studiet och bevarandet
af fäderneslandets gamla minnen. Omkr. 1830, på
en tid då ännu endast få insågo rätta betydelsen
däraf, började D. under resor i olika landskap
afteckna fornlämningar, särskildt runstenar,
uppsamla folkmelodier, anteckna gamla sägner,
sagor och ordspråk samt studera allmogens seder och
lif. D. var en mera poetiskt än vetenskapligt anlagd
natur, och äfven hans samlingsarbeten motsvara icke
alltid vetenskapens kraf, men förblifva icke desto mindre
af stor vikt. De viktigaste bland D:s arbeten

äro tidskriften
Runa. En skrift för fäderneslandets fornvänner (1842–50, 1865–76),
Svenska vallvisor och hornlåtar (1846),
Svenska minnesmärken (1851),
Svenska fornsaker (1853–55),
Svenska folkmelodier (1853–56),
Svenska runurkunder (1855–59),
Sverikes runurkunder (1860–76),
Mälarens öar (1861) samt
reseberättelser och anteckningar i Vitt. hist. och ant.
akad:s arkiv. I denna litterära verksamhet erhöll han
ganska frikostiga understöd af allmänna medel. D. var
äfven en lycklig utöfvare af musikens konst. I Stockholm
anordnade han flera gånger aftonunderhållningar för
nordisk folkmusik. D. diktade till en i Västmanland
upptecknad melodi nationalsången
Du gamla, du fria, du fjällhöga nord.

B–e.

Düben, stad i preussiska reg.-omr. Merseburg
(prov. Sachsen), vid floden Mulde. 3,072 inv. (1900).
Gustaf II Adolf och kurfursten Johan Georg af Sachsen
slöto där 4 sept. 1631 ett förbund mot kejsaren och ligan.

Düben, von, adliga ätter, härstammande från en
Mikael D., antagl. f. omkr. 1530, som 1596 var musiker
och rådman i Lützen. Hans efterkommande stiftade i Sverige fyra
olika ätter von D., af hvilka den ena adlades 1698 och blef
friherrlig 1718 samt utdog på svärdssidan 1892, den andra adlades
1707 och utgick på svärdssidan 1784, den tredje adlades likaledes
1707 samt blef friherrlig 1719 och den fjärde adlades 1707 samt
blef friherrlig 1719, greflig 1731 och utgick 1876.

1. Anders D., Mikael D:s sonson, tonsättare, inflyttade
1624 från Tyskland till Sverige och fick s. å. anställning där
som hoforganist, 1625 tillika som organist vid Tyska kyrkan i
Stockholm samt 1640 som kungl. kapellmästare. Död 1662. Melodirikt
och med fyllighet i harmonierna komponerade han bl. a. en
åttastämmig kantat, Pugna triumphalis, till Gustaf II Adolfs
grafsättning (kantaten trycktes 1634 och finns återgifven något
moderniserad i "Förr och nu", 1878), en kantat vid Karl X Gustafs
bår och 20 danser (däribland 13 couranter) för drottning Kristinas
hof (i ett samlingsband i Upps. univ. bibl.).

2. Gustaf D., den föregåendes son, tonsättare, f. 1624,
d. 19 dec. 1690, efterträdde 1663 fadern som hofkapellmästare och
organist i Tyska kyrkan. För sitt tjänstenit erhöll han 1675 i
förläning 4 småländska kronohemman. D. var den egentlige representanten
för svensk konstmusik under 1600-talets senare hälft. Han komponerade
med smidigare talang än fadern och i tysk-italiensk stil bl. a. en
förträffligt instrumenterad
Sinfonia (1654),
de kyrkliga vokalverken Fader vår (1663),
Surrexit pastor bonus (bägge fyrstämmiga),
Cessat gaudium (altsolo; 1679) och
ett vackert femstämmigt Miserere samt till Samuel Columbus’
"Odæ sveticæ" (1674) åtskilliga vismelodier, af hvilka några upptogos
som psalmer (koralerna n:r 213 och n:r 240 i sv. psalmboken).
D. anlade stora samlingar af dåtida och äldre kompositioner, främst
saml. "Motetti et concerti" (i Upps. univ. bibl.). Jfr T. Norlind,
"Die musikgeschichte Schwedens in den jahren 1630–1730"
(i "Sammelbände der intern. musikgesellschaft", I, 1900) och densammes
"Svensk musikhistoria" (1901). – D:s son Gustaf von D.,
f. 1659, d. 1726, blef 1682 kammarpage hos prins Karl, efterträdde
sin far som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:17 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbf/0612.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free