Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog / 1397-1398 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eeckhout ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samma plats uppfördes i midten af 6:e
årh. f. Kr. Kolonnerna i denna tempelbyggnad voro en
skänk af den lydiske konungen Kresus, som låtit på dem
inrista sitt namn; äfven dessa kolonner voro nedtill
försedda med reliefer (s. k. columnæ cælatæ), af
hvilka rester förvaras i British museum. Lämningar
af ett ännu äldre tempel, beläget under de båda
nyssnämnda, fann engelsmannen Hogarth vid gräfningar
1904—05. Ett nytt skede i de efesiska utgräfningarna
begynte 1895, då österrikarna började frilägga den
hellenistisk-romerska staden, som på grund af floden
Kaystros’ uppslamning anlades af konung Lysimachos
betydligt v. om den gamla staden. De österrikiska
gräfningarna ha hittills företagits hufvudsakligen
i den trakt, som ligger mellan höjden Panajir-dag
och den gamla hellenistiska hamnen. Där har man
funnit lämningarna af flera praktbyggnader från
hellenistisk-romersk tid, bland hvilka märkas
följande. Omkring ett torg, 70 m. i kvadrat,
har man funnit en 10 m. djup kolonnad, som löper
längs kring torget; den östra ingången leder genom
propyleer, rikt smyckade med skulpturer. Vid hamnen
har man funnit resterna af en ståtlig, 2 våningar
hög dekorationsbyggnad, som åt hamnsidan löper i
rät linje, men åt stadssidan i båglinje. Bakom denna
byggnad ligga ansenliga ruiner af ett stort offentligt
bad, de s. k. konstantinska termerna (förut Gymnasion
kalladt). Vidare har man uppgräft den ståtliga
teatern och ett stadion från hellenistisk tid. Från
hamnen till teatern leder en 500 m. lång gata,
som var försedd med kolonnader. På sluttningen af
Panajir-dag har man anträffat ruiner af en tvåvånings
rundbyggnad från 2:a årh. f. Kr., försedd med doriska
och joniska kolonnader i fria, hittills obekanta
stilarter. — Bland de lösa jordfynden, af hvilka de
viktigaste förts till Wien, där de nu stå uppställda,
märkes särskildt en förträfflig bronsstaty af
en ung atlet, ett attiskt arbete från midten af
4:e årh. f. Kr. Litt.: Curtius, "Ephesos" (1874),
Wood, "Discoveries at Ephesus" (1877), Fergusson,
"The temple of Diana at Ephesus" (1883), Benndorf,
"Forschungen in Ephesus" (I, 1906) och de österrikiska
gräfningarnas ledare Heberdeys redogörelser i
"Jahreshefte des österreichischen instituts" (fr. o. m. 1898).
S. W—e.

Fig. 2. Pelare från Artemision Efesos. (Efter J. Fergussons rekonstruktionsförslag.)

Efeter (grek. efetai), ett af femtioen medlemmar
sammansatt domarkollegium i det forna Aten, hvilket
hade att döma i vissa slag af mordprocesser. Rörande
namnets språkliga förklaring, tiden för kollegiets
uppkomst (möjligen är det inrättadt af Drakon),
grunderna för dess tillsättning och omfånget af dess
befogenhet råder stor ovisshet. Tydligt är blott,
att det efter hand undanträngdes dels af areopagen,
dels af de heliastiska domstolarna och slutligen
nästan råkade i glömska. Litt.: E. Österberg,
"De ephetarum atheniensium origine" (1885).
A. M. A.

Effacera (fr. effacer), eg. utplåna; öfverträffa,
ställa i skuggan, alldeles fördunkla. — Effacera
sig, vid fäktning vända den beväpnade sidan i
st. f. bröstet mot motståndaren, för att erbjuda så
liten anfallstafla som möjligt.

Effekt (lat. effectus, af efficere, åstadkomma),
verkan, påföljd, intryck; det intryck ett konstverk
eller någon dess detalj frambringar, vare sig
denna verkan är äkta och står i nära samband med
konstverkets idé eller det är en löst påhängd effekt,
vunnen genom okonstnärliga medel, öfverdrifter,
rent yttre glans, sträfvan att framför allt
åstadkomma spänning, skattande åt en osund tidssmak
och dylikt effektsökeri, som bl. a. kan anlita den
genom något plötsligt uppskakande moment åstadkomna
"knalleffekten"; effekter, tillhörigheter, persedlar,
lösören, transportgods; värdepapper (obligationer,
aktier, växlar o. d.).

Inom mekaniken förstås med effekt ett mekaniskt arbete
per tidsenhet. Uttryckes den arbetande kraften i kg.,
vägen i m. och tiden i sekunder, blir arbetet i och
för sig uttryckt i kilogrammeter eller meterkilogram
(mkg.) och effekten i sek. mkg. Effekt är ett mått
på arbetsförmåga hos en motorisk kropp, t. ex. en
dragare, en fallande vattenmassa, en exploderande
eller expanderande gasmassa, en vattenkraftmaskin,
en ångmaskin, en elektromotor o. s. v. Motorers
effekt uttryckes i allmänhet i hästkrafter
(hkr). Med hästkraft förstås därvid en effekt af 75
sek. mkg., d. v. s. ett arbete lika stort med det,
som skulle erfordras för att på 1 sekund lyfta
75 kg. 1 m. i lodrät led eller för att på samma
tid lyfta 1 kg. 75 m. högt. Se vidare Hästkraft.
O. E. W.

Effektbåglampa l. Effektlampa,
elektrot., en båglampa (se d. o., sp. 806),
vid hvilken ljuseffekten förstärkts genom
inblandning i kolen af kemiska föreningar,
salter, hvilka öka mängden af lysande strålar.
A. E—m.

Effektfaktor, elektrot., den faktor (alltid <
1), hvarmed vid växelström voltampèretalet
skall multipliceras för att ge watt-talet. Den
uttryckes med cos φ, då fasförskjutning mellan
ström och spänning är upphofvet, hvilket är det
vanliga. φ är fasförskjutningsvinkeln. Effektfaktorn
kan ock härröra från en deformerad ström- eller
spänningskurva, såsom då en elektrisk ljusbåge finnes
i strömkretsen. Jfr Elektrisk arbetsöfverföring.
A. E—m.

Effektiv (se Effekt), verksam, som medför afsedd
verkan; verklig, genomförd.

Effektiv spänning, elektrot. Se Effektiv strömstyrka.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>