Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Egyptologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NORDISK FAMILJEBOK
KONVERSATIONSLEXIKON
REALENCYKLOPEDI
Egyptologi (af grek. Aigyptos, Egypten, och logos,
lära) kallas den vetenskap, som har till uppgift att
med ledning af de fornegyptiska minnesmärkena och
andra källor skildra de gamle egypternas odling, sådan
denna framträdt från äldsta tider intill kristendomens
införande vid Nilen. Egyptologien är sålunda en
filologisk vetenskap. Den sönderfaller på grund häraf
i ett flertal discipliner eller specialvetenskaper,
hvar och en af betydande omfång.
Den mest centrala af dessa är egyptiska språket,
hvilket, tidigast framträdande i och med de från
början af 4:e årtusendet f. Kr. härstammande
äldsta hieroglyfmonumenten, fortlefvat ända in i
17:e årh. af vår tidräkning. Under denna mer än
femtusenåriga historiska tillvaro har det egyptiska
språket undergått högst betydliga förändringar,
hvilket icke utesluter, att de äldsta och
yngsta urkunderna sinsemellan förete rätt stora
öfverensstämmelser på ordbokens område. Bortser man
från den period, som betecknas af kristendomens
uppkomst och utveckling i Egypten, under hvilken
koptiska språket (se d. o.) skrefs och talades,
så fördelar sig det fornegyptiska språkets historia
på följande fyra hufvudformer: 1. Fornegyptiska, det
äldsta folkspråket, hvilket, sedan skriften uppkommit,
småningom gjordes till ett lärdt litteraturspråk och i
denna egenskap nyttjades ännu på den tid, då romarna
lade Egypten under sitt välde; 2. Medelegyptiska,
det mellersta rikets folkspråk; 3. Nyegyptiska, det
nya rikets folkspråk; samt 4. Demotiska, de sista
förkristna århundradenas folkspråk.
En betydelsefull vetenskap inom egyptologien är
Egyptens historia, hvilken kan odlas dels i och för
sig, dels - och helst - i sammanhang med studiet af
de Egypten kringboende grannfolkens öden. Särskildt
israeliternas och de assyrisk-babyloniska folkens
historia står under något äldre tid i förbindelse med
egypternas, ehuru det får erkännas, att de senares
litteratur innehåller mindre om de förra än omvändt.
Den historiska hjälpvetenskap, som bär namnet
kronologi, har inom egyptologien spelat en mycket
framstående roll och måste gifvetvis alltid tagas med
i räkningen inom ett studium, som är i väsentlig
mån historiskt. Jämte intresset att i allmänhet
kunna datera träder här i förgrunden behofvet
af att få synkronismer till de kananeiska och
assyrisk-babyloniska folkens historia. Intet område
af egyptologien företer likväl så stora luckor som
kronologien; på intet har heller hypotesernas virrvarr
haft ett friare, mera ostördt spelrum. Egypterna
själfva hade ingen syn på kronologi i modern
mening. Genom uppgörande af minimaldata (se Egypten,
sp. 1478} har man dock slagit in på en väg, som bättre
än någon annan mäktat föra fram till mera acceptabla
resultat på kronologiens område, åtminstone synes
det, på den egyptologiska vetenskapens nuvarande
ståndpunkt, som om ett dylikt förfaringssätt vore
det lämpligaste. Af specialarbeten rörande den
egyptiska kronologien hafva på sista tiden E. Mahlers
"Die sothis- und monddaten der alten ægypter" samt
E. Lefébures "La plus ancienne date sothiaque" mest
låtit tala om sig.
Den egyptiska arkeologien, som bäst och
framgångsrikast studeras i förening med gräfningar
på de gamla ruinplatserna eller med besök i redan
uppgräfda fornlämningar, förutsätter ett grundligt
inträngande i den egyptiska geografien. Sistnämnda
fack, hvars egentliga grundläggning och utveckling
som vetenskap får tillskrifvas en ende mans - tysken
Heinrich Brugschs - förtjänst, är mer än de flesta af
egyptologiens undervetenskaper egnadt att ådagalägga
vidden och omfattningen af den egyptiska materiella
odlingen. I en "geografisk ordbok" (1877-80),
omfattande 1,420 foliosidor, har denne berömde
forskare lämnat en redogörelse för namnen på det forna
Egyptens "nomer och deras hufvudorter, tempel och
sanktuarier, städer, byar och begrafningsplatser,
haf, Nilflod och -mynningar, sjöar, kanaler,
sumpmarker, dammar och hamnar, dalar, klyftor, berg,
öar och holmar o, s. v." (såsom uttrycket på arbetets
titelblad lyder), men man misstoge sig högeligen,
därest man förmodade, att härmed Egyptens geografiska
material på långt när vore uttömdt. Själf har Brugsch
icke gjort sig skyldig till ett dylikt antagande;
hans efterlämnade samlingar hafva innehållit värderika
bidrag till den egyptiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
