- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
803-804

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erikson, Maria Charlotta - Erikson, Sven - Eriks själlandske lov - Eriks skrin - Eriksson, Jösse - Eriksson, Gustaf - Eriksson, Jakob

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

effektsökeri. Fru E. var den första Preciosa på svensk
scen (1824), och en bländande skön sådan. Hennes
bästa roller voro Hertiginnan Marlborough i "Ett
glas vatten", Drottning Elisabet i "Maria Stuart",
Katarina II i "Gunstlingen" och M:me de Maintenon i
"Markisinnan de Villette". (E. F-t.)
illustration placeholder

Erikson, Sven, industriidkare, f. 29 mars 1801 i
Kinnarumma socken, Marks härad, Älfsborgs län, d. 25
maj 1866. Hans moder var den första, som i Sverige
väfde bomullstyg till afsalu, och då sonen blifvit
aderton år gammal, började äfven han att idka samma
industri. I Göteborg köpte han så mycket bomullsgarn
han kunde bära på ryggen samt begaf sig därefter hem –
till fots, liksom han kommit – och väfde. Sedan det
väl var gjordt, gick han åstad att sälja sina varor
i Borås eller Göteborg, och för inkomsten köpte
han nytt garn. Efter någon tid hade han råd att
skaffa sig en häst, och småningom växte affären. På
1830-talet var E:s hemväfnadstillverkning störst:
vissa år sysselsatte han öfver 1,500 väfverskor. Men
detta var dock endast början till en mera omfattande
verksamhet. 1834–35 anlade E. Rydboholms mekaniska
bomullsväfveri – det första i Sverige. Till följd
af missgynnande konjunkturer var det storartade
företaget nära att duka under, men anläggarens
mod och energi räddade det, och inom kort skapade
E. en ny maskinväfnadsfabrik, vid Svaneholm. 1853
anlade han Rydals bomullsspinneri och 1854–55
Viskafors betydliga etablissemang, dit Rydboholms
maskinväfnadsfabrik flyttades. På det senare stället
uppfördes nya fabrikshus, för drifvande af blekeri,
färgeri och tryckeri. (Dessa anläggningar äro samtliga
belägna vid Viskan, i Marks härad af Älfsborgs län,
Rydboholm och Viskafors i Kinnarumma, Rydal och
Svaneholm i den angränsande Seglora socken.) Vid sidan
af denna storartade industriella verksamhet utvecklade
E. mycken kraft med afseende på landtbrukets höjande,
och fordom öde trakter stå nu genom hans omsorger
förvandlade till böljande åkerfält.

Eriks själlandske lov [lav], en samling af
rättssedvänjor på Själland, hvilken härrör från
oviss tid - möjligen omkr. 1250 – och är yngre
samt delvis utförligare än den s. k. "Valdemars
själlandske lov". Utan skäl har den blifvit
hänförd till en konung Erik. Den utsträcktes
1284 till Lolland och Falster samt begagnades
som lagbok vid domstolarna ända till 1683, då den
aflöstes af Kristian V:s "Danske lov". Den utgafs
af Kolderup Rosenvinge i "Gamle danske love"
(2 bd, 1821) samt af P. G. Thorsen 1852 efter
den äldsta bevarade handskriften från omkr. 1300.

C. R.*

illustration placeholder

Eriks skrin, det i Uppsala domkyrka förvarade skrin,
hvilket innehåller konung Erik den heliges reliker
(ben, af hvilka ett är en af ett skarpt vapen
genomskuren halskota) jämte en ringformig bronskrona
och en siciliansk väfnad från 1300-talet. 24 jan. 1273
flyttades Eriks ben högtidligt från sin första
hviloplats i Gamla Uppsala kyrka till den
påbörjade Nya Uppsala domkyrka. Dagen heter
därför i gamla almanackan Erik translatus (se
d. o.). Om det dåv. relikskrinets utseende ha
vi ingen underrättelse. I början af 1400-talet
förfärdigade Stockholmsguldsmeden Lambrecht ett
nytt skrin, af silfver, möjligen likt det, som ett
stick i Peringskiölds "Monumenta Ullerakerensia"
återgifver. Detta skrin konfiskerades antagligen
af Gustaf I. 1580 skänktes däremot af Johan III ett
nytt skrin, tillverkadt 1574–79 af en hans guldsmed
Hans Rosenfälth. Det är detta (se fig.),
som ännu förvaras bakom högaltaret inom ett tätt
järngaller. Det har formen af ett rektangulärt hus
med sadeltak och takryttare, är helt klädt med etsade
eller graverade silfverplåtar, skilda genom och prydda
af relieffigurer, äfven i silfver, föreställande
änglar och evangelister, samt helt förgylldt. Det
är ett typiskt arbete för hofkonsten under
Johan III. Den trälåda, hvari helgonets
ben omedelbarligen hvilat, har förblifvit
orörd. Se C. A. Ossbahr, "S. Eriks skrin" (i
"Medd. fr. Svenska slöjdföreningen", 1894, sid. 30).

J.R.

Eriksson, Jösse. Se Jösse Eriksson.

Eriksson, Gustaf, läkare och skriftställare,
f. 4 aug. 1789 i Marstrand, d. 15 febr. 1865, blef 1805
student i Åbo samt 1812 filos. och 1817 med. doktor
i Uppsala. 1819 utnämndes han till stadsfysikus
i Norrköping, fick 1824 professors titel och tog
1832 afsked från sin befattning samt egnade sig
åt vetenskapliga arbeten och åt ledningen af en
boktryckeriaffär i Mariefred. 1838–55 verkade han
som stadsläkare i Norrköping. E. var en man med starkt
utpräglade konservativa åsikter, hvilka han framlade
för allmänheten i tidningen "Östgötapatrioten",
som han 1845–46 ensam redigerade, samt i "Tiden",
"Post- och inrikestidningar" o. s. v. 1844 utgaf
han en broschyr: Idéer i allmän politik, af en
orepresenterad
, som förordade införandet af en
tvåkammar-representation och på sin tid väckte stort
uppseende. Därjämte öfversatte han flera värdefulla
arbeten till svenska.

Eriksson, Jakob, botanist, landtbruksvetenskaplig
författare, f. 30 sept. 1848 i Hyllie socken,
Malmöhus län, blef student i Lund 1867 samt filos.
doktor och docent i botanik där 1874. E. egnade
sig snart åt lärarbanan och förordnades 1875 till
adjunkt vid Nya elementarskolan i Stockholm, med
hvilken befattning han sedan 1876 förenade den såsom
botanist och växtfysiolog vid Landtbruksakad:s


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbg/0424.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free