- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
855-856

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Esaias bok - Esaias´ himmelsfärd - Esarp - Esau - Esbaal - Esben, Esbern - Esberg, Johan Anders - Esbern Snare (Asbjörn S.) - Esbjerg - Esbjörn, Lars Paul

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

4: 2-6; 9: 1-6; 11:10-12:6, af den nyare hyperkritiken
betraktade såsom senare tillsatser. 2) Kap. 13-23
bestå väsentligen af profetior mot främmande
folk; här äro säkert kap. 13-14; 21: l-10
helt och hållet från en senare tid, då Babel
öfvertagit världsmaktens roll i öster; kap. 15
och 16 möjligen öfvertagna från en äldre profet;
också kap. 19 (särskildt v. 16-25) betraktas af
flera såsom oäkta tillsats från senare tid. 3)
Kap. 24-27 innehålla en "libellus apocalypticus"
från tiden efter exilen. 4) Kap. 28-33 sammanhänga
hufvudsakligen med händelserna under Sanheribs
infall (se Esaias); äfven här torde dock föreligga
åtskilliga senare smärre tillsatser. 5) Kap. 34-35
(straffprofetia öfver Edom och löftesprofetia om
Israels härlighet) härröra säkert tidigast från
exilens tid. 6) Kap. 36-39 utgöra ett historiskt
bihang = 2 Kon. 18: 13-20: 19. 7) Kap. 40-66 härröra
från en okänd förf. under exilens tid, vanligen kallad
Deutero-Jesaja. Af några nyare bibelkritiker antages
emellertid från kap. 56 (eller från kap. 63) ännu en
annan profetstämma från tiden efter exilen, som man
då kallar Trito-Jesaja. Uppgiften för kap. 40-55
är att trösta de i Babel fångne och i Jerusalem
ännu kvarvarande judarna med löftet om Babels snara
fall för Cyrus och Israels befrielse, hvilket skall
utgöra endast inledningen till Guds fullständiga
förverkligande af hela sin frälsningsplan med
Israel. Egendomligt för dessa kapitel är bl. a., att
här icke talas om någon judisk Messias - detta namn
(Herrens smorde) gifves i stället åt perserkonungen
Cyrus, som skall störta Babel enligt profetian
(44: 28; 45: 1) - utan om ett nytt ideal, nämligen
Jahves tjänare (jfr kap. 42; 49; 50: 4 ff.; 53),
till hvilket N. T:s förf. obetingadt kunna hänvisa
såsom G. T:s profetia om Jesus Kristus. Kommentarer:
Buhl, "Fortolkning til Jesaja" (1889 -94), A. Dillman
(1898), K. Marti (1900), B. Duhm (2:a uppl. 1902).
E. S-e.

Esaias’ himmelsfärd (Ascensio Isaiæ), E:s
vision
l. E:s martyrium, en apokalyptisk skrift,
som föreligger i latinsk, slavisk och etiopisk
öfversättning. På sistnämnda språk (med latinsk
öfv.) utgafs den hittills bästa texten af denna
skrift 1877 af A. Dillmann. Året därpå utgaf O. von
Gebhardt en fri öfv. till grekiska af samma skrift. I
den etiopiska texten innehålla kap. 1-5 berättelsen
om E:s martyrium (huru han söndersågas, se Esaias),
kap. 6-11 en vision, som E. skall ha haft i Hiskias
20:e regeringsår, hvarvid han, upplyft till 7:e
himlen, ser hela Jesu Kristi lif, alltifrån födelsen
till himmelsfärden. Denna vision har säkert haft
en kristen till förf. Legenden om E:s martyrium
går däremot sannolikt tillbaka på ett judiskt
original. Om närmare litteraturanvisningar se G. Beer
i Kautzschs "Apokryphen und pseudepigraphen" (1900).
E. S-e.

Esarp, socken i Malmöhus län, Bara härad. 1,398
har. 687 inv. (1906). Annex till Kyrkheddinge,
Lunds stift, Bara kontrakt.

Esau (hebr. esav, "hårig"), Isaks och Rebeckas äldste
son, Jakobs tvillingbroder. Se Edom.

Esbaal (hebr., "Baals man"), ursprungligen namn på
konung Sauls son och efterträdare, mera känd under
namnet Isboset (se d. o.). E. S-e.

Esben, Esbern. Se Asbjörn.

Esberg, Johan Anders, teolog,
superintendent, f. 1665, d. 1734, tog magistergraden i
Uppsala och begaf sig 1686 på en studieresa till
Tyskland och Italien, från hvilken hans i flera
afseenden intressanta dagbok finnes i behåll
i universitetsbiblioteket i Uppsala. På en ny
studieresa till Tyskland några år senare blef han
i Giessen 1691 promoverad till teol. doktor. Han
säges där ha ämnat öfvergå till katolicismen,
men slagit saken ur hågen, då han samtidigt fick
befordran i hemlandet. Efter att i Uppsala ha varit
professor först i grekiska, sedan i teologi, blef
E. 1711 superintendent på Gottland. E. skildras
såsom en lärd, vältalig och högt begåfvad man.
V. Lm.

Esbern Snare (Asbjörn S.), dansk hjälte, f. omkr. 1127
i Fjenneslevlille vid Sorö, d. 1204, son till
Asser Rig och äldre broder (icke tvillingbroder)
till ärkebiskop Absalon samt fosterbroder till
konung Valdemar I. Han var dennes trofaste och tappre
stridsman både i striden mot konung Sven Grade 1156-57
och i det långvariga kriget mot venderna. Saxo återger
många berättelser om hans oförskräckthet och klokhet,
såsom striden vid Öland 1170 mot ester och kurer samt
en något senare vid Sejerö mot en stor vendisk flotta,
som han slog sig igenom med ett enda skepp. Vid flera
tillfällen var han konungens förtrogne rådgifvare
och sökte 1162 förgäfves hindra honom från hans
utrikesresa, som bragte honom i kejsar Fredrik
Barbarossas våld. E. anlade 1170 Kalundborgs slott
och senare stadens märkliga kyrka samt hjälpte brodern
vid grundläggandet af Sorö kloster. Märkligt är äfven
det tal, som han höll på riksmötet i Odense 1187 och
hvari han ifrigt uppmanade ungdomen till korståg för
att befria Jerusalem ur de otrognes händer. E:s änka
(hans tredje hustru) Helene, dotter till den svenske
hertigen Guttorm, blef Valdemar II:s frilla och
moder till Knut, sedermera hertig af Bleking. E. Ebg.

Esbjerg, stad (sedan 1899) i sydvästra delen af
norra Jylland vid Graadyb, midt emot Fanö. 15,665
inv. (1906; 1870 endast 400). Staden har för sin
uppkomst uteslutande att tacka sin hamn, norra
Jyllands utförselhamn åt v., byggd 1868-74; den
omfattar nu 3 yttre hamnar, 2 fiskerihamnar och
1 dockhamn. Areal 67 har. E. står sedan 1874 öfver
Lunderskov i järnvägsförbindelse med de östjylländska
och fynska järnvägarna, sedan 1875 dessutom med
de västjylländska. Regelbunden ångbåtstrafik med
London, Newcastle, Parkeston och Hull. E. är en af
Danmarks viktigaste utförselhamnar, i synnerhet för
landtmannaprodukter; de viktigaste införselvarorna
äro kol, foderämnen och petroleum. Där finnas
3 stora exportslakterier, andelssmörpackerier,
3 margarinfabriker, andelsmejeri, flera andra
fabriker och stort petroleumnederlag m. m. E:s
handelsflotta bestod 1904 af 138 fartyg om 22,000
ton, däraf 38 ångfartyg om 19,700 ton. E. fick
först 1887 en egen kyrka och 1899 stadsrättigheter.
E. Ebg.

Esbjörn, Lars Paul, svensk-amerikansk präst, f. 16
okt. 1808 i Delsbo i Hälsingland, där fadern,
Esbjörn Paulsson, var sockenskräddare, d. 2 juli
1870 i Öster-Våla, blef student i Uppsala 1828
och prästvigdes 1832 (ej 1830). Han tjänstgjorde,
kraftigt verkande i nykterhetens intresse, såsom
pastorsadjunkt i Öster-Våla och som brukspredikant
vid Oslättfors och skollärare i Hille till 1849,
då han såsom predikant medföljde ett stort antal

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:44:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbg/0452.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free