Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Examen - Examen artium - Examen philosophicum - Examen rigorosum - Examensbetyg - Examenscensor - Examenskommission - Examensvittne - Examinand - Examination - Examinator - Examiner, The - Examinera - Ex analogia - Ex animo - Exantem - Exark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
särskildt då det gäller konkurrens mellan lärjungar,
som åtnjutit undervisning af olika lärare,
såsom exempelvis inträdesexamen i den första
årsklassen vid de allmänna läroverken, lärar- och
lärarinneseminarierna, sjökrigsskolan m. m., eller
examina vid högre läroanstalter, där lärjungarna till
större eller mindre del studerat på egen hand. Från en
synpunkt pläga examina indelas i inträdesexamina,
då det gäller inträde vid en läroanstalt,
flyttningsexamina, då det gäller uppflyttning i högre
årsklass inom en läroanstalt, och afgångsexamina, då
det gäller afgång från en läroanstalt efter fullbordad
lärokurs. Afgångsexamina vid de allmänna läroverken
äro dels rea1skolexamen (se d. o.), efter
fullbordad lärokurs i realskolan, dels studentexamen
(se d. o.), förr kallad mogenhetspröfning, efter
fullbordad lärokurs å gymnasiet. För att erhålla en
högtidligare eller effektivare karaktär anställas
vissa examina i närvaro eller under ledning af
examensvittnen, såsom afgångsexamen från folkskolan
och realskolexamen, eller af censorer, såsom examina
vid sjökrigsskolan och studentexamen. I den förra
deltaga censorerna i bestämmandet af betygen i de
särskilda ämnena, i den senare ega censorerna att ,
godkänna eller underkänna examen i dess helhet, men ej
att bestämma om betygen i de särskilda ämnena. Examina
vid universiteten äro inom de olika fakulteterna
kandidatexamen och licentiatexamen samt inom den
juridiska fakulteten dessutom kansliexamen. Af
de förutvarande s. k. preliminära examina,
hvilka erfordrades för inträde i de s. k. "högre"
(teologiska, juridiska och medicinska) fakulteterna,
återstår numera, sedan juridisk preliminärexamen,
juridisk-filosofisk examen och medicinsk-filosofisk
examen afskaffats, endast teologisk-filosofisk examen,
som erfordras för inträde i teologisk fakultet. Inom
den närmaste framtiden torde inom filosofiska
fakulteten komma att inrättas en särskild ämbetsexamen
för blifvande lärare vid de allmänna läroverken,
kallad filosofisk ämbetsexamen. " Beträffande sättet
för pröfningen i universitetsexamina framträder
en allt starkare sträfvan att ersätta examen med
successiva tentamina (privatpröfningar) i de olika
ämnena; examen blir på så sätt ej en pröfning af
den studerandes kunskaper vid examenstillfället,
utan en pröfning af de vitsord han erhållit öfver
sina vid föregående tentamina ådagalagda kunskaper.
P. E. L-m.
Examen artium [a’rtsmm]. Se Artium.
Examen philosophicum. Se Anden examen. Denna
examen har afskaffats genom lagen 9 juni 1903
ang. förberedande pröfningar vid universitetet.
P. E. L-m.
Examen rigorosum. Se Examen.
Examensbetyg. Se Betyg, sp. 176-177, och
Distinktionsbetyg.
Examenscensor, en person, som tillkallats för
att deltaga i ledningen och bedömandet af en
examen. Examina, som öfvervakas af censorer, äro
bl. a. studentexamen, inträdes-, flyttnings- och
afgångsexamina vid k. sjökrigsskolan, afgångsexamen
från postelevkursen. I studentexamen ega censorerna
rätt att underkänna examen i dess helhet, men ha
ej någon bestämmanderätt i afseende på betygen i
de särskilda ämnena, i examina vid sjökrigsskolan
äro censorerna
medbedömare vid betygens algifvande. Se
i öfrigt Examen och Studentexamen.
P. E. L-m.
Examenskommission, sammanfattningen af
de personer, som ega att deltaga i och bedöma en
examen. I denna mening bilda exempelvis examinatorerna
och censorerna i studentexamen en examenskommission. I
gällande författningar synes ordet examenskommission
nu för tiden användas endast om de nämnder vid
Stockholms högskola och Göteborgs högskola,
inför hvilka examina afläggas. Dessa utgöras af
vederbörande examinatorer samt en af K. M:t förordnad
ordförande med en tämligen vidsträckt befogenhet.
P. E. L-m.
Examensvittne, en person, som särskildt tillkallats
att närvara vid en examen. Enligt gällande stadga
skall den muntliga pröfningen i realskolexamen
anställas i närvaro af minst tre af vederbörande
kommunalstyrelse utsedda examensvittnen. Likaledes
skola vid studentexamen minst tre examensvittnen
närvara; dessa utses af vederbörande eforus.
P. E. L-m.
Examinand (lat. examinandus, som skall pröfvas),
en som skall undergå examen. Medan ännu studentexamen
aflades vid universiteten, d. v. s. före införandet
af afgångsexamen vid rikets högre elementarläroverk
(k. stadgan 11 april 1862), nyttjades benämningen
examinand särskildt om den, som erhållit afgångsbetyg
från offentligt högre läroverk och, för studentexamens
afläggande, inskrifvits vid universitetet i någon
därvarande nationsförening. Den däremot, som utan
dylikt betyg sålunda inskrifvits, kallades
preliminarist. S. N.*
Examination (lat. examinatio), pröfning.
Examinator, lat., en som anställer pröfning eller
förhör.
Examiner [egsä^ino], The ("Granskaren"), engelsk
veckotidning, som utgafs 1808-81 och var ett
ledande liberalt organ i politiska och sociala
frågor samt äfven utmärkte sig på den litterära
afdelningen. Tidningen uppsattes af bröderna John
och Leigh Hunt; den senare blef dess redaktör och
efterträddes i denna egenskap af A. Fonblanque,
1830. Redaktörer voro därefter John Forster, från
1847, och Henry Morley.
Examinera (lat. examinare, pröfva), anställa pröfning
eller förhör.
Ex analogia, lat. (jfr Analog och Analogi), med
hänsyn till likhetspunkterna, i öfverensstämmelse
med hvad som anförts, bevisats o. s. v.
Ex animo, lat., af hjärtat, uppriktigt, med full
föresats.
Exantem (af grek. anthos, blomma). 1. Med.,
blomstrande utslag på huden, efflorescens. Se
Hudutslag. - Exantematisk tyfus. Se Fläcktyfus. -
2. Bot. Härmed betecknades förr de af rostsvampar och
andra parasitsvampar förorsakade växtsjukdomarna,
som hade en viss likhet med hudsjukdomar.
2. G. L-m.
Exark (grek. exarchos, anförare), under den senare
romerska kejsartiden en underordnad officer, senare
officer i motsats till menig; från Justinianus’ tid
(527-565) gafs titeln åt ledarna af stora militära
expeditioner och från slutet af 500-talet åt de
bysantinske provinsståthållarna i Italien och
Afrika. På Gregorius den stores tid (omkr. 600)
användes den allmänt. Den italienske exarken
residerade i Ravenna och förde titeln patricius
et
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
