- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
1185-1186

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Extas - Ex tempore - Extemporera - Extendera - Extensibel - Extension - Extensiv - Extensor - Exter, Julius - Exteriör - Externat - Externer - Externsteine, Eggerstersteine, Eggstersteine, Externstenarna - Externstenarna - Exterritorialitet, Extraterritorialitet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1185
Swedenborg trodde sig på likartadt sätt "hänföras
af anden" och därunder, i ett mellantillstånd
mellan sömn och vaket tillstånd, mottaga gudomliga
uppenbarelser. - Om extasen skall psykologiskt
förklaras, är den närmast att sammanställa med de
företeelser, som kallas autohypnos (se Hypnotism),
och de förmenta uppenbarelserna skulle då vara
suggestioner eller minnen och fantasier, som ha
sitt upphof i personens vakna erfarenhet, men som
under det halft eller helt hypnotiska tillståndet
erhålla liflig och konkret gestalt samt fattas
såsom en objektiv verklighet, liksom bilderna i den
normala drömmen. Den s. k. predikosjukan anses vara
en form af extas. Se T. Achelis, "Die ekstase in
ihrer kulturellen bedeutung" (1902). - Adj. Extatisk
(Ekstatisk). S-e.

Ex tempore, lat. (eg. efter stundens behof),
oförberedt, utan förberedelse, på stående fot, "på
rak arm". - Extemporalier, muntliga eller skriftliga
öfversättningsöfningar, vid hvilka det af läraren
dikterade genast måste återges på ett annat språk. -
Extemporera, förrätta något utan förberedelse; hålla
ett tal e. d., utan att ha det skriftligt uppsatt (om
predikningar) eller förut ha genomtänkt det; utföra
ett musikstycke utan förberedelse, fantisera; vid
skådespels utförande tillfoga något utom rollen eller
(såsom i Commedia dell’ arte) med stundens ingifvelser
utfylla det blott antydda; verkställa extemporalier;
i hast anordna. Jfr Improvisera och Memorera.

Extemporetaxa. Se Medicinaltaxa.

Extendera (lat. extendere), utsträcka. Se
Extension.

Extensibel (af fr. extensible), som kan utsträckas,
uttänjas. - Extensibilitet, uttänjbarhet.

Extension (af lat. extendere, utsträcka),
utsträckning; med., en mycket använd kirurgisk
åtgärd, som består däri, att man, för hvarjehanda
ändamål, drager på eller utsträcker någon af kroppens
delar, vanligast extremiteterna. För att inrikta
en ledvrickning sträcker man på den extremitet, som
kommit i olag; för att sammanpassa brottändarna vid
ett benbrott är extensionen oftast oundgänglig. Vid
en mängd ledgångssjukdomar sträcker kirurgen på den
del af extremiteten, som ligger nedanför den sjuka
ledgången - vid höft- och skulderledens sjukdomar
naturligtvis på hela extremiteten -, för att
aflägsna de sjuka ledytorna från hvarandra eller
åtminstone minska det tryck, som de på hvarandra
utöfva och som utgör en väsentligt förvärrande
omständighet. Man kan äfven sträcka på hufvudet
vid sjukdomar i halsens muskler och kotor, likaså
på bålen vid sjukdomar i rygg- eller ländkotorna. I
hvart och ett af dessa fall är det emellertid icke
nog med att extendera, man måste äfven sörja för,
att ej den öfriga delen af kroppen också följer
med, och detta sker genom dennas fixation
eller motsträckning, kontraextension. Metoderna
för dessa åtgärder äro så mångfaldiga och
olika, att de här ej ens kunna antydas.
Rsr.*

Extenslv (af lat. extensivus], utsträckt, vidt utbredd,
omfattande; utåt riktad, verkande utåt. Motsats:
Intensiv. - Extensiv landthushållning bedrifves
med användning af föga arbete och kapital i
förhållande till jordarealen och lämnar därför liten
bruttoafkastning, men den kan dock vara lönande till följd af omkostnadernas
obetydlighet. Sådan hushållning är lämplig, där
arbete och kapital äro dyra, men jord billig och
där föga utvecklade kommunikationer och låga pris på
produkterna försvåra dessas fördelaktiga afsättning.
H. J. Dft.

Extensor (af lat. extendere, utsträcka), anat. Se
Sträckare.

Exter, Julius, tysk målare, f. 1863 i Ludwigshafen
vid Rhen, är en af de kraftigaste representanterna
för det samtida måleriet i München. Hans första
utställda målning, Lekplatsen (1890), var en studie
i de franske friluftsmålarnas anda. Sedan har han
målat sagomotiv, såsom Vågen (en dansande hafsnymf),
Det förlorade paradiset, triptyken Den förtrollade
skogen
, en annan triptyk, Långfredag (midtpartiet
visar en krets bondkvinnor tillbedjande den korsfäste,
som skymtar framför dem som en vision, på de båda
sidostyckena bedjande änglar, 1895, Nya pinakoteket
i München). E. har utfört äfven porträtt, hållna i
starka, mustiga färger. Stark färgeffekt söker han
i sina senaste kompositioner: Pietà, Nymf fångas
i en fiskares nät, Bröllopståg
(utställda 1903),
Äppleskörd, Eldsvåda i byn (båda utst. 1904). Han
är ojämn som så många andra af de tyske målarna,
men en ifrigt sökande konstnär. E. blef professor
1904. G-g N.

Exteriör (fr. extérieur, af lat. exterior), det yttre
af något, utsida; vy af en byggnads yttre (motsats:
Interiör); husdjurens kroppsformer och yttre tecken
(liktydigt med ytterlära, se d. o.).

Externat (af lat. externus, utanför boende), hvarje
offentlig eller enskild bildningsanstalt, hvars
alumner ej bo på stället. Som externat äro de flesta
skolor ordnade, bl. a. för att barnen fortfarande
skola kunna åtnjuta föräldravård och för att de redan
under uppväxttiden skola komma i beröring med lifvet
i dess växlande former.

Externer (se Externat) kallas dels lärjungar vid
externat, dels sådana lärjungar vid internat (se
d. o.), som ej bo i anstalten.

Externsteine [-stajne], Eggerstersteine,
Eggstersteine, Externstenarna, en rad
sandstensklippor i bergåsen Egge vid Horn
(Lippe-Detmold). Hufvudgruppen utgöres af fem 30 till
40 m. höga, lodrätt uppstigande klippor med naturliga
kamrar samt uthuggna hvalf (kapell) och märkvärdiga
reliefer (Syndafallet och Nedtagandet från korset,
från 1100-talet).

Externstenarna. Se Externsteine.

Exterritorialitet, Extraterritorialitet
(af lat. ex, extra utom, och territorium, landområde),
folkr., det förhållande, att visst rum inom en stats
territoriella gränser mer eller mindre tillfälligt
undandragits dess makthöghet och betraktas såsom
ett slags främmande enklav (se d. o.) i följd
af någon därå vistandes exterritorialrätt (se
d. o.). Exterritorialiteten innebär 1) okränkbarhet
af rummet, d. v. s. af den plats eller byggnad, där
den exterritorialberättigade under sitt vistande å det
främmande territoriet bor, dock utan s. k. asylrätt
eller rätt att låta brottslingar och flyktingar där
söka skydd - "asylrätten" är numera ingen verklig rätt
i någon mening -, 2) frihet från den territoriella
statens jurisdiktionsrätt och politirätt i brottmål,
dock med skyldighet för den exterritorialberättigade
att underkasta sig gällande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:17 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbg/0639.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free