- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
1293-1294

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Falbe Hansen, Vigand Andreas - Falbolan - Falbygden l. Falan - Falc. - Falcão, Christovão - Falcaria - Falcidia lex - Falciu - Falck, Jeremias - Falck, Johan Peter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

del af högern, som stod i opposition mot ministären
Estrup. F. har skrifvit bl. a. Hvilke forandringer
er der siden Amerikas opdagelse foregaaet i priserne
paa Danmarks væsentligste frembringelser og i
arbeidslönnen her i landet?
(1869), Stavnsbaandets
lösning og landboreformerne
(från 1773 till nutiden;
2 bd, 1888-89), Finansvidenskab (2 bd, 1894-96) och
viktiga afdelningar af Danmarks statistik (6 bd, 1878
- 91), som han utgaf tillsammans med W. Scharling. Han
har i sina arbeten sysselsatt sig i synnerhet med
utvecklingen af landtbefolkningens förhållanden
och skatteväsendets historia. 1894 blef han juris
hedersdoktor och fick 1902 titeln konferensråd.
E. Ebg.

Falbolan (af fr. falbala), veckad garnering på en kjol
e. d. Numera säges volang (fr. volant). Jfr Dräkt,
sp. 937.

Falbygden l. Falan, en fruktbar högslätt i
Västergötland, Skaraborgs län, Gudhems och Vartofta
härad, sträcker sig mellan höjderna Mösseberg,
Billingen, Ålleberg och Hvarfberget. På den bördiga
slätten uppstod redan under sagotiden en stad,
Falköping. Jfr Fala.

Falc., Falcon., vid naturvetenskapliga namn
förkortning för paleontologen Hugh Falconer se
denne). ^

Falcão [-kao’nj, Christovão, portugisisk skald på
1500-talet, skref en erotisk herdedikt, Trovas de
Crisfal (Chris/al)
, hvari han berättade sin egen
tragiska kärlekshistoria och med hvilken han införde
den i Portugal sedan så flitigt odlade eklogen. Jfr
T. Bragas biografi öfver F (1871).

Falcaria Dill., bot., växtsläkte af fam. Umbelliferæ
med 1 art, F. vulgaris (Sium Falcaria), skärfloka,
sällsynt förekommande i Sverige (Skåne och Gottland)
på åkerrenar och vägkanter, lätt igenkännlig på sina
trefingradt delade, blågröna blad med hvass-sågade
flikar. G. L-m.

Falcidia lex, jur., "Falcidiska lagen", en på
folktribunen Falcidius’ förslag 40 f. Kr. stiftad
romersk lag, hvilken stadgade, att ingen skulle ha
rätt att genom legat bortgifva mer än tre fjärdedelar
af sin förmögenhet och att testamentsarfvingen egde,
om testator bröt mot lagens ofvannämnda föreskrift,
att göra ett proportionerligt afdrag på hvarje
legat, så att han erhöll sin fjärdedel. Denna
fjärdedel kallades Quarta Falcidia.
I.L.*

Falciu [fö’ltjo]. 1. Län (judet) i Rumänien, i
mellersta Moldau, mellan Pruth och öfre Bârlad. 2,208
kvkm. 93,831 inv. (1899), 42 på 1 kvkm. Dess
hufvudstad är Hus. I. - 2. Stad i nämnda län, vid
Pruth. Omkr. 2,500 inv. I närheten hade Peter I sitt
läger, där han 1711 blef innesluten af turkarna och
måste ingå fördraget i Husi. ("freden vid Pruth").

Falck, Jeremias, polsk kopparstickare, f. i Danzig
(han kallar sig själf "gedanensis", d. v. s. "från
Danzig", eller "polonus" å flera kopparstick),
d. där 7 febr. 1677. Hans lefnadsöden äro i allmänhet
insvepta i djupt mörker, i hvilket dateringarna å
hans verk och några strödda arkivuppgifter bilda
de enda svaga ljuspunkterna. Man vet sålunda,
att han 1641 uppehöll sig i Paris och studerade
kopparstickarkonsten, hos Chauveau och Cornells
Bloemaert, som då i denna stad väckt nytt
lif i sin konst, samt att han från 1643 utförde
kostymbilderna Årstiderna och De fem sinnena
m. fl. för förläggaren Joan le Blond, äfvensom
porträtt efter den flamske målaren Justus d’Egmonts
arbeten, såsom den 1645 daterade bilden af Vladislav
IV:s gemål Ludovica Maria af Mantua-Nevers. Troligen
uppehöll sig F. kort därefter någon tid i Amsterdam,
men 1646 vistades han i Danzig, där han då i
kopparstick återgaf åtskilliga festliga anordningar
vid den polska drottningens intåg. Emellertid
lockades han, som så många andra konstnärer, till
Sverige genom ryktet om dess unga drottnings höga
bildning och frikostighet. 1649 var F. i Stockholm,
där han 1650 formligen antogs i drottningens tjänst
och där han fortfor att arbeta intill 1655, skapande
i synnerhet en serie porträtt af Sveriges dåvarande
förnämsta personligheter, hvilka porträtt ännu
skattas bland den rena grafstickelkonstens ädlare
alster. Samtidigt utförde han äfven en del polska
parträtt för en förläggare i Danzig. 1656 träffas
han i Hamburg, där han bodde i flera år och utförde
porträtt samt andra större konstblad. Någon tid lär
han jämväl åter vistats i Amsterdam. Sammanlagdt
räknar man omkr. 300 blad af hans hand. F. utförde
23 porträtt af svenska personer - såsom drottning
Kristina, Karl X Gustaf, Adolf Johan, Per Brahe
d. y., Seved Bååt, Louis De Geer, Pontus, Jakob
och M. G. De la Gardie, R. Douglas, Gustaf Horn,
Krist. v. Königsmarck, Axel Lillie, Axel och Gabriel
B:son Oxenstierna, L. Torstenson, A. Wittenberg
och
K. G. Wrangel - de flesta efter målningar af David
Beck, andra efter Cooper, Münnichhoven och Klöker
(Ehrenstrahl), äfvensom en följd af åtta allegoriska
figurer, efter P. Ringerinck. Dessa blad vittna alla
om en utmärkt konstnärlighet, återgifva förträffligt
originalen och äro så rent och fulländadt utförda,
att de ännu kunna anses som mönster i sitt slag, lika
skilda från rå dilettantism som från öfverförfining i
linjeföring och skuggning. I synnerhet karakteristiska
för F. äro den enkelhet och den utomordentliga
fasthet han utvecklar i sin teknik. Samma förening
af grundlighet och elegans återfinnes i hans
figurblad, bland hvilka vi nämna endast Konserten
(efter Giorgione), Johannes predikande i öknen (efter
A. Bloemaert), samt gravyrer efter Rubens, v. Dyck,
Guercino m. fl., utförda i Amsterdam för samlaren
de Reynsts kabinett och alla visande F:s fina konst
bildning och förmåga att med grafstickeln förträffligt
tolka skilda skolors verk. Se G. Upmark, "Valda
skrifter", s. 352, och J. C. Block, "J. Falck" (1890).
-rn. O. G-g.

Falck. 1. Johan Peter F. (i Ryssland Ivan Petrovitj),
naturforskare, f. 1733 (1732?), i Broddetorps socken
i Västergötland, blef student i Uppsala 1751, erhöll
1763, på Linnés förord, anställning som intendent
för lifmedikus C. F. Kruses naturaliekabinett i
Petersburg, utnämndes 1765 till professor i botanik
vid Collegium medicum därstädes och fick 1768
uppdrag att deltaga i en vetenskaplig expedition,
som hade till ändamål att genomforska hela det ryska
riket. Kroppsligt nedbruten och sinnessjuk, afhände
han sig under återfärden lifvet i Kazan 1774. Hans
reseanteckningar, som finnas införda i "Beyträge zur
topographischen kenntniss des russischen reichs"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:27:39 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbg/0695.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free