Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker / 1473-1474 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Faxe - Faxe, Vilhelm - Faxe, Arvid Gustaf - Faxefjäll - Faxeholm l. faxehus - Faxekalk - Faxeälfven - Faxis - Fáy, András - Fay, Theodore Sedgwick - Fay, Joseph

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

prost i Bara härad, antog släktnamnet F. efter Faxö
(Faksö) på Själland, där han föddes under föräldrarnas
tillfälliga besök hos anhöriga.


1. Vilhelm F., biskop, f. 18 maj 1767
i Kvistofta prästgård i Skåne, d. 22 sept. 1854
i Lund. blef 1782 student i Lund, 1787 filos.
magister, 1788 docent i latin och 1791 notarie i
Lunds domkapitel.
S. å. kallades han till docent i teologi, prästvigdes
1793 och utnämndes 1800 till adjunkt i grekiska
och österländska språk, hvilken befattning han
bibehöll, äfven sedan han 1804 blifvit kyrkoherde
i Söderhvidinge och Annelöfs pastorat af Lunds
stift. 1809 blef han ord. professor i teologi och
seminariedirektor, hvarjämte han s. å. utnämndes
till teol. doktor. 1811 blef han biskop i Lund
och prokansler, hvilka ämbeten han innehade till
sin död. – E. Tegnér, som vistades mycket hos F.,
skref flera dikter till honom och hans hustru. -
För sin biskopsutnämning hade han hufvudsakligen att
tacka stiftets behof af en driftig och verksam biskop,
hvilket särskildt ådagalagts vid skånska bondeupproret
1811. Under sin långa tjänstetid verkade han äfven
mycket till stiftets och universitetets bästa. F.,
som hyste ett lifligt intresse för sin fädernebygds
historia och forntid, stiftade 1844 Sällskapet för
utarbetande af Skånes historia och beskrifning samt
offentliggjorde själf och meddelade gärna åt andra,
hvad han i forskningsväg kunnat finna. - Af hans
tryckta skrifter märkas, utom disputationer,
strödda predikningar och tal, Lunds stifts
prestmöteshandlingar 1795 och 1799, Fornlemningar af
Tycho Brahes Stjerneborg och Uranienborg på ön Hven
(1824), Anmärkningar vid biskopen Münters biographi
öfver Eskil, nordens förste primas (1826), Oratio
synodalis de fatis articuli de prædestinatione in
Suecia (s. å.) och Om sodalilium clericorum majus
i Lund (i Vitt. hist. o. ant. akad:s handl. d. 15, 1839).

A. F.*

2. Arvid Gustaf F., kusins son till den föregående,
statsråd, f. 18 aug. 1799 i Karlskrona, d. 23 april
1882 i Jönköping, blef student i Lund 1813, tog
juridisk examen 1817, tjänstgjorde 1817-30 såsom
landtdomare och vid åtskilliga verk i hufvudstaden och
utnämndes 1830 till assessor i hofrätten öfver Skåne
och Blekinge. 1834 blef han t. f. och 1836 ord.
revisionssekreterare samt 1840 justitiekansler.
1844-april 1848 var F. konsultativt statsråd, återgick
därpå till justitiekanslersämbetet, men utnämndes
s. å. till landshöfding i Blekinge. 1856-70 var han
landshöfding i Jönköpings län. Såsom riksdagsman
i Första kammaren bevistade han riksdagarna 1867-73,
var under de fyra första v. ordf. i lagutskottet och
under de tre senare ledamot af konstitutionsutskottet.
- Gemensamt med J. H. Backman utgaf han
Sammanfattning af nu gällande allmänna stadgar
angående skiftesverket i riket (1837) och
Lagkommissionens förslag till Sveriges lag af år 1734
etc. (1841).

Faxefjäll, bergssträckning i västra Dalarna, nära
norska gränsen, en sydlig fortsättning af Fulufjäll
ned till Görälfven, ett platåland, hvars högsta
punkter nå 900-1,000 m.

Faxeholm l. Faxehus. Se Faxaholm.

Faxekalk, geol. Se Faksekalk.

Faxeälfven, den sydligaste af Ångermanälfvens källfloder, upprinner inom Norge på västra sluttningen af Jadnems klump. Den genomflyter i sydlig riktning flera sjöar i västra Jämtland, Leipikvattnet, Ankarsjön, Blåsjön och Jormsjön, hvilken sammanhänger med det 27 km. långa Kvarnbergsvattnet (315 m. ö. h.). Detta mottager afloppet från de norska sjöarna Vægteren och Limingen (420 m.), och strax nedanför tillkommer afloppet från Kvedlisjön i Norge. Kvarnbergsvattnet utgör den öfversta i en rad nästan omedelbart sammanhängande sjöar, som sträcker sig öfver 160 km. i längd genom en mycket vacker trakt af norra Jämtland och in öfver Ångermanlands gräns och, med undantag af några större forsar, i hela sin längd är segelbar. De viktigaste sjöarna äro Håkafotfjärden (300 m.), Fågelsjön, Torsfjärden, Svaningen, den 65 km. långa Ströms vattudal (294 m. ö. h.), Russfjärden, Fångsjön och Sporrsjön (273 m. ö. h.). Från sistnämnda sjö utgår en gren, under namnet Vengelälfven österut med jämförelsevis lugnt vatten genom Fjällsjö och Ramsele socknar och förenar sig efter 35 km. lopp ofvanför byn Nordantjäl med Fjällsjöälfven, medan hufvudarmen med omväxlande smärre forsar och lugnvatten fortsätter i sydöstlig riktning genom Ramsele, Edsele och Helgums socknar. Inkommen i Långsele socken, vänder älfven åt n. ö. och skyndar med hastigare lopp och strida forsar genom denna och Eds socken till sin förening med Ångerman-älfven eller, som den där kallas, Norra Ådalsälfven. Flodens längd är 340 km., dess vattenområde 9,080 kvkm., däraf 1,480 kvkm. i Norge. Af vattenområdet äro nära 10 proc. sjöar.

Faxis, sjöv., ett slags tvåsträngdt sjömansgarn,
lagdt för hand eller spunnet i kortare stycken.

O. E. G. N.*

Fáy [fäi], András, ungersk författare och
socialpolitiker, f. 1786, d. 1864, skref lyriska
dikter, fabler, flera dramer, lustspel och romaner,
bl. a. den sociala romanen A Bélteky-ház (1832). Han
verkade ifrigt för nationens såväl andliga som
materiella framåtskridande, bl. a. genom att i Pest
inrätta den första ungerska sparkassan, som ärade
hans minne genom ett legat för ungerska författare.

K. B. W.

Fay [féi’], Theodore Sedgwick, nordamerikansk
författare och diplomat, f. 1807 i New York, d. 1898,
egnade sig först åt advokatyrket, men blef sedan en
af redaktörerna för "New York mirror". En del af sina
tidningsartiklar utgaf han under titeln Dreams and
reveries of a quiet man (1832). Efter en treårig resa
i Europa, skildrad i The minute book (1833), utnämndes
han, 1837, till legationssekreterare i Berlin. 1853-60
var han Förenta staternas ministerresident i
Bern. Utom nämnda arbeten skref han romanerna Norman
Leslie (2 uppl. 1835), The countess Ida (1840) och
The brothers (1844) m. fl., hvilka i allmänhet ha
moraliserande tendens.

Fay [faj], Joseph, tysk målare, f. 1813 i Köln,
d. 1875 i Düsseldorf, studerade i Düsseldorf och hos
P. Delaroche i Paris. Bland hans tidigare arbeten må
nämnas Simsons fängslande (1839) och Kleopatra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>