Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Federalister - Federalteologi - Federation - Fédération, La - Fédération dentaire internationale - Federationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
motståndare, demokraterna, genom 1816 års
skyddsvänliga tariff act vunnit stöd äfven hos
nordens industriidkare. Federalisternas idéer upptogos
mot 1820-talets slut af whig-partiet, hvilket i sin
ordning på 1850-talet uppgick i det då under striderna
om negerslafveriet och om unionsmyndigheternas
makt öfver territorierna nybildade republikanska
partiet. Jfr F. Scott Oliver, "Alexander Hamilton,
an essay on american union" (1906).
2. (Fr. les fédéralistes) Benämning, som af den
radikala gruppen "Berget" 1792-93 gafs de franske
girondisterna (se d. o.), enär de mot
hufvudstadens förtryck ville häfda departementens
själfständighet, hvarför de beskylldes för att vilja
i Frankrike införa en federativ författning.
3. I Argentina namn på förfäktarna af provinsernas
själfständighet gentemot den starka centralmaktens
anhängare, som kallades unitarier.
Se Argentina, sp. 1441-42.
4. I Spanien det republikanska parti, som efter
konung Amadeos tronafsägelse 1873 för en tid kom till
makten och ville förvandla provinserna till
stater i en federation samt gifva kommunerna starkt
utvidgad själfstyrelse.
5. Benämning på anhängarna af Proudhons anarkistiska
federalism (se d. o.). V. S-g.
Federalteologi. Se Förbundsteologi.
Federation, fr. fédération (af lat. foedus, förbund),
förbund, förening, särskildt en genom förbundsfördrag
bildad statsförening. Jfr Förbundsstat,
Konfederation och Statsförbund.
Fédération [-sia’], La, kallades den stora
förbrödringsfesten på Marsfältet vid Paris 14
juli 1790, hvarvid en högtidlig ed aflades och
hvarigenom man ville symbolisera utplånandet
af de provinsiella skiljemärkena från tiden
före revolutionen. Festen hade föregåtts utaf
bildandet af en mängd "federationer" i provinserna,
likaledes afsedda att framhålla provinsernas
intensiva uppgående i det gemensamma fosterlandet.
(V. S-g.)
Fédération dentaire internationale [-sia7 dätar
äternasiåna’1], fr. Se Tandläkarföreningar.
Federationen, Den brittiska, kontinentala och
allmänna, för befrämjande af sedligheten och särskildt
för bekämpande af prostitutionen såsom laglig eller
tolererad institution, stiftades 1875 i England af
m:rs Josefine Butler (se denna), d. 1907. Hon hade
redan länge verkat för räddning af fallna kvinnor,
då hon i sept. 1869 erfor, att engelska underhuset
antagit en lag, i kraft af hvilken den redan 1864
genom den s. k. "Contagious diseases prevention act"
(lag till förekommande af smittsamma sjukdomar)
införda och 1866 genom antagandet af "Contagious
diseases act" ytterligare skärpta anordningen
beträffande det osedliga lifvet vid hären och
flottan utsträcktes därhän, att det sedan gammalt i
Frankrike och Belgien använda reglementeringssystemet
i allt väsentligt infördes i England. Hon samlade
då några för saken intresserade och med henne
liktänkande kvinnor, hvilka, till ett antal af 70,
vid ett möte 1 jan. 1870 bildade "de engelska
kvinnornas nationalförening för upphäfvande af
parlamentets förordningar med afseende på smittsamma
sjukdomar". Flera kommittéer bildades för att
understödja denna förenings verksamhet, och på våren
1870
inlämnades en petition till parlamentet om upphäfvande
af de nämnda förordningarna. Sedan ha flera sådana
petitioner inlämnats, med mer än 2 millioner
namnunderskrifter. För att främja den nämnda
föreningens syften företog fru Butler en resa
till Frankrike, Belgien, Schweiz, och Italien,
under hvilken hon lyckades väcka allmänt intresse
för frågan. Efter hennes återkomst från denna resa
bildades 19 mars 1875 "den brittiska och kontinentala
federationen för upphäfvande af prostitutionen,
särskildt betraktad såsom laglig eller tolererad
institution", hvilken federation två år därefter,
då en afdelning upprättades i Amerika, blef
"allmän". Federationen har sedan hållit stora
internationella kongresser (i Genève 1877, Genua
1880, Haag 1883, London 1886, Genève 1889, Bruxelles
1892 och Dresden 1904). Vid dessa ha de grundsatser
närmare uttalats, på hvilka federationen bygger sin
verksamhet och af hvilka de hufvudsakligaste äro:
att federationen begär för sitt förehafvande hjälp af
alla, män och kvinnor, utan afseende på skiljaktighet
i politiska åsikter eller trosbekännelse; att den
med alla lagliga medel fullföljer erkännandet af
mannens och kvinnans likställighet i sedligt afseende;
att den arbetar för kvinnans skydd och hämmandet af
godtyckliga åtgärder från sedlighetspolisens sida;
samt att den sträfvar för afskaffandet af alla
administrativa åtgärder eller anstalter, som kunna
gifva offentlig stadfästelse åt lasten, hvaremot den
yrkar vidtagandet af skärpta lagliga bestämmelser till
kraftigt bestraffande af hvarje brott mot sedligheten,
vare sig af man eller kvinna. I England afskaffades de
ofvannämnda förordningarna helt och hållet 1886. Äfven
i Norge är reglementeringen (sedan 15 febr. 1888)
afskaffad, och i Schweiz har den försvunnit ur alla
kantonerna utom Genève. Reglementeringen afskaffades
i Danmark fr. o. m. 1 okt. 1906, enligt lag, stiftad
af riksdag och regering 30 mars s. å.
Den svenska afdelningen af federationen bildades
1878 på initiativ af dåv. pastorn vid franska
reformerta kyrkan i Stockholm A. Testuz och erhöll
sin organisation 1879, hvarefter afdelningen, vid
allmänt möte i Stockholm 24 nov. 1880, antog en för
densamma gällande stadga. Denna afdelning, som sedan
1878 utgifvit månadsskriften "Sedlighetsvännen", har
i öfverensstämmelse med federationens ofvan angifna
allmänna grundsatser sökt verka för den reglementerade
prostitutionens upphäfvande i Stockholm, särskildt
genom till öfverståthållarämbetet riktade adresser
i detta syfte (1880 och 1902) och en petition till
konungen (1883), hvarjämte afdelningen sökt främja
den allmänna sedligheten genom möten, utgifvandet af
broschyrer, ett upprop till bokhandlarna angående den
osedliga litteraturen m. m. Därjämte ha dels direkt
genom federationsafdelningen, dels i mer eller
mindre nära anslutning till densamma upprättats
en söndagsklubb för unga kvinnor, två arbetshem
och härbärgen för hjälpbehöfvande, en låne- och
en hjälpkassa, ett adresskontor för arbetssökande
m. m. Afdelningen har sökt väcka intresse för sin
sak äfven utom Stockholm dels genom värfvandet af
medlemmar i landsorten, dels genom större möten. Genom
den i Stockholm 1890 hållna federationskonferensen
lades grund till en lifligare abolitionistisk
verksamhet, och på grund af en motion i Andra kammaren
1903
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
