- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
259-260

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Filtrera - Filtrerpapper - Filtrum. Se Filter - Filtz, Anton - Filtång, mek. tekn. Se Fil - Filur - Fimafeng - Fimbria, Cajus Flavius - Fimbul-Tyr - Fimbulvinter - Fimreite - Fimtardómr, isl. Se Femtedomen - Fin. - Finæus, latinsk namnform för Finé, O. (se d. o.) - Final, Final- 1. Mus. - Final, Final- 2. Filos. och språkv. - Finale 1. Kommun i italienska prov. Genua - Finale 2. F. nell´ Emilia, stad i italienska prov. Modena - Final konjunktion. Se Konjunktion - Finance, Financier, fr. Se Finanser - Finansbetänkande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

genom ett lager af djurkol, ett färglöst filtrat. I
stort ha kolfiltra mycken användning, t. ex. vid
raffinering af socker, vid rening af brännvin,
dricksvatten o. s. v. Åkerjordens förmåga att ur vissa
saltlösningar afskilja och kvarhålla en del af förut
upplösta salter och gaser är otvifvelaktigt af största
betydelse för jordbruket. Jfr Absorption.
S. J-n. J. G. R.

Filtrerpapper (se Filter), allt olimmadt papper,
som begagnas till att sila en vätska igenom,
men företrädesvis de renaste, för kemiska ändamål
användbara papperssorterna. Vid kvantitativa kemiska
analyser är det i synnerhet af vikt, att det använda
papperets halt af oorganiska beståndsdelar (dess
askhalt) är så liten som möjligt. I detta liksom
andra afsenden har under många år det svenska
filtrerpapper, som tillverkas vid Grycksbo, af alla
länders kemister erkänts vara det bästa. På senare
tiden tillverkas godt filtrerpapper också i Tyskland
och Frankrike, men ännu bibehålles äfven i utlandet
benämningen svenskt filtrerpapper såsom liktydigt
med bästa möjliga vara. Det renaste filtrerpapperet
behandlas i regel med klorvätesyra och ofta äfven med
fluorvätesyra, för att så noga som möjligt befrias
från askbeståndsdelar, och består af nästan alldeles
ren cellulosa. S. J-n.

Filtrum. Se Filter.

Filtz, Anton, tysk violoncellvirtuos och
tonsättare, f. omkr. 1730, d. 1760, åtnjöt på
sin tid ett betydande rykte såsom tonsättare af
sångrika melodier. Möjligen var det denne F.,
hvars duetter Ulla Vinblad sjöng vid konserten
på "Tre byttor" (Bellman, Fredm. ep. 51). I
Schillings och Mendels musiklexika nämnes han
likväl endast såsom kompositör af instrumentalsaker
(symfonier, klavertrior, violintrior, konserter
för violoncell, flöjt, oboe, klarinett m. m.).
A. L.*

Filtång, mek. tekn. Se Fil.

Filur (af fr. filou, listig tjuf, bedragare), listig
person, skälm, skojare, spetsbof (nyttjas ofta jämväl
i skämtsam betydelse).

Fimafeng, nord. myt., enligt en annan läsart Funafeng,
kallades en af hafsguden Ägirs tjänare. Namnet
Fimafeng betyder den flinke, den raske. Han blef
dräpt af Loke. Th. W.*

Fimbria, Cajus Flavius, en djärf och hänsynslös
partigängare i Rom, hvilken 86 f. Kr. såsom
underbefälhafvare följde konsuln Valerius Flaccus
till Asien. Han ställde sig där in hos hären, som
till följd af hans stämplingar gjorde myteri och
fördref sin fältherre, hvilken af F. förföljdes
och dödades. Efter åtskilliga lyckliga strider
med Mithridates fick han att kämpa med Sulla och
gaf sig, öfvergifven af hären, själf döden, år 85.
B. Tdh.

Fimbul-Tyr, nord. myt., betyder den store
guden och är ett af Odens många namn. Att
Fimbul-Tyr skulle beteckna den i öfrigt
okände härskaren i den nya världen efter
Ragnarök saknar stöd i de mytiska urkunderna.
Th. W.*

Fimbulvinter (Fimbulvetr), nord. myt.,
kallas den stora vinter, som enligt eddasången
Vaftrudnesmal utgör världens undergång. Snorres Edda
säger, att den varar i tre år och närmast föregår
Ragnarök. Se A. Olrik, "Om Ragnarök", s. 167 ff. (i
"Aarb. f. nord. oldkynd. og hist.", 1902). Jfr
Eskatologi, sp. 870. Th. W.*

Fimreite, gård vid Sognfjorden, i Sogndals
socken (Nordre Bergenhus amt) i Norge. 1184 stod
där ett sjöslag mellan Sverre Sigurdsson och
Magnus Erlingsson, i hvilket den senare stupade.
Y. N.

Fimtardómr, isl. Se Femtedomen.

Fin., förkortning för lat. Finis (slut).

Finæus, latinsk namnform för Finé, O. (se d. o.).

Final, Final-. 1. Mus. (it. finale, af lat. finis,
slut), som tillhör eller utgör afslutningen
(finaltempo, finalsats); slutstycket i en större
instrumentalkomposition eller en operaakt. I den
äldre Haydnska sonaten och symfonien är finalen oftast
ett lätt, gladt och lifligt tonstycke (i rondo-form),
hvilket har till uppgift att liksom skämta bort
de allvarsammare känslorörelser, som de föregående
satserna kunnat väcka. Hos Mozart och ännu mer hos
Beethoven får finalen småningom till mål att i högsta
grad stegra den föregående stämningen (Beethovens
a-dursymfoni) eller ock bilda afslutningen i en nästan
dramatisk själsprocess (c-mollsymfonien och nionde
symfonien). En sådan betydelsefull final närmar sig
i afseende på byggnad gärna till första (allegro-)
satsen. - I operan består finalen vanligen af flera
mångstämmiga, i hvarandra löpande satser, af olika
karaktär, genom hvilka handlingen utan uppehåll rycker
fram mot en katastrof. Den äldre opera seria egde
inga dylika finaler. I opera buffa gjorde Logroscino
(omkr. 1750) första ansatsen därtill, och hans försök
utbildades ytterligare af Piccinni ("Cecchina",
1760) och Mozart ("Figaros bröllop"). - 2. Filos,
och språkv., som innebär ändamål, t. ex. finalorsak
(ändamålsorsak; se under Causa) och finalsammanhang
(tings inbördes förhållande såsom ändamål och medel);
som uttrycker ändamål l. afsikt (final konjunktion).
1. A. L.*

Finale. 1. Kommun i italienska prov. Genua, vid
Genuabukten, består af de tre tätt vid hvarandra
belägna orterna Finale Borgo, F. Marina och
F. Pia. 8,075 inv. (1901). Handel med olja, vin och
hampa. - 2. F. nell’ Emilia, stad i italienska
prov. Modena, vid floden Panaro. 4,197 inv. (1901;
som kommun 12,798 inv.). Siden- och ylleväfverier.

Final konjunktion. Se Konjunktion.

Finance [finã’s], Financier [finãsie], fr. Se
Finanser.

Finansbetänkande, jur., statsr., statsutskottets
memorial angående den verkställda statsregleringen
samt anskaffande af de för Riksgäldskontorets
utgifter erforderliga medlen. Sedan icke allenast de
på riksdagens statsreglering inverkande anslagen och
lånefrågorna blifvit af riksdagen afgjorda, utan ock
de summor fastställda, hvartill statsverkets såväl
ordinarie inkomster som de till bevillningen hörande
tull-, post-, stämpelpappers-, brännvinsbrännings-
och hvitbetsockertillverkningsafgiftsmedlen
m. m. skola beräknas, framlägger statsutskottet
ifrågavarande memorial. I finansbetänkandet meddelar
utskottet resultatet af statsregleringen och
föreslår i sammanhang därmed det belopp, hvartill
riksdagen skall åtaga sig allmän bevillning, samt
att bevillningsutskottet må erhålla uppdrag att
föreslå sättet, huru denna bevillning må utgå,
hvarjämte statsutskottet verkställer den detsamma
åliggande utredningen af Riksgäldskontorets behof i
och för de på detta verk anvisade utbetalningarna och
framlägger förslag till hvad som skall upplånas. (Jfr
Rydin, "Svenska riksdagen", senare delen, 1887,
s. 122-123.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:45:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbh/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free