- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
429-430

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fiskeby - Fiskebåt - Fiskebäck, socken. Se Gustaf Adolf - Fiskbäckskil - Fiskefartyg - Fiskegräns - Fiskegård. Se Fiskeredskap, sp. 450, 452 - Fiskeled. Se Eganderätt 1 - Fiskeläge - Fiskemaaned, da. Se September - Fisken, symbol för Kristus. Se Kristusmonogram och Kristussymboler - Fiskepass - Fiskeriagent. Se Fiskeritjänstemän - Fiskeriassistent. Se Fiskeritjänstemän - Fiskerideputationen. Se Deputation, sp. 169 - Fiskerifonden 1. En på grund af 1751 års riksdags beslut bildad fond - Fiskerifonden 2. F. l. Fonden för fiskerinäringens befrämjande - Fiskeriföreningen i Finland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

omslagspapper, hvartill senare kommit ett träsliperi på
andra sidan strömmen, allt tillhörigt Fiskeby fabriks
aktiebolag. Taxeringsvärdet (1906) 1,026,600 kr.,
däraf 63,200 kr. för jordbruksfastighet. Pappersbruket
har 6 papp- och pappersmaskiner, träsliperiet
2 slipverk och sulfitfabriken 2 kokare, det förra
drifves af 6 vattenturbiner om 450 hkr och 1 om
40 hkr för elektrisk generator, sliperiet af 4
turbiner om 425 hkr samt 2 för elektr. generatorer.
Tillverkningen uppgick 1906 till 1,283 ton papp
(förhydnings-, press- och takpapp), 4,121 ton
kardus-, makulatur- och annat groft papper samt
3,700 ton kemisk våt trämassa och 1,750 ton
mekanisk d:o, alltsammans med ett värde af 1,714,000
kr. Antalet arbetare var 236 vid pappersbruket och
81 vid trämassefabriken.

Fiskebåt, sjöv., båt, vanligen öppen, d. v. s.
odäckad eller halfdäckad, som användes vid idkande
af fiske. Kustfiskebåtar, men ej hafsfiskebåtar och
fiskefartyg, anses undantagna från uppbringning af
örlogsfartyg i krigstid, ehuru seglande under fientlig
flagga.
H. W–l.

Fiskebäck, socken. Se Gustaf Adolf.

illustration placeholder
Parti af Fiskebäckskil med badinrättningen.

Fiskebäckskil, kommun och municipalsamhälle
(endast hälsovårdsstadgan för stad tillämpas) i
Göteborgs och Bohus län, Orusts västra härad, Skaftö
församling, på ön Skaftölandet, vid södra stranden
af Gullmarsfjorden, snedt emot Lysekil. 646 inv.
(1906). Taxeringsvärde å hus och tomter 201,500
kr. (1906). Husen, alla af trä, ligga sammangyttrade
på och emellan strandklipporna. Kyrkan, äfvenledes
af trä, är bekant genom sina naiva tak- och
väggmålningar, framställande scener ur gamla och
nya testamentet. F. har poststation och växeltelefonstation,
läkarstation och gästgifvargård samt flera
handlande och handtverkare. Samhällets förnämsta
näringsfång är skeppsrederi. Antalet i F.
hemmahörande segelfartyg var 1906 7 om 625 reg.-t.
och 1 ångfartyg om 140 ton. Sommartiden står F.
i nästan daglig ångbåtsförbindelse med länets städer
och med Kristiania, och det är sedan början af
1870-talet en mycket besökt badort (omkr. 600
badgäster), som har mildt och jämnt hafsklimat och goda
badinrättningar. Säsong 10 juni–början af sept. –
F är f. d. kapellförsamling med kyrka för en del
af Skaftö församling. Inom kommunen, nära fiskeläget,
ligger Kristinebergs zoologiska station.

Fiskefartyg, sjöv., ett mindre, däckadt fartyg,
som användes vid idkande af saltsjöfiske. Åtskilliga
förordningar ang. dylika fartygs registrering,
numrering m. m. finnas, såsom k. kung. 2 juni 1882,
10 nov. 1899 och 27 sept. 1901 och konventionen af
6 maj 1882, hvilken senare särskildt afser att reglera
fisket å fiskebankarna i Nordsjön.
H. W–l.

Fiskegräns, sjöv., en särskild gräns inom en stats
sjöterritorium, hvarinom fiske förbehålles statens egna
undersåtar. I Sverige sammanfaller fiskegränsen
numera med sjögränsen, hvilken går 4 nautiska mil
(7,408 m.) utanför de yttersta skären.
H. W–l.

Fiskegård. Se Fiskredskap, sp. 450, 452.

Fiskeled. Se Eganderätt 1.

Fiskeläge, ställe vid hafskusten endast eller till
större delen bebodt af fiskare. Många fiskelägen,
särskildt på västkusten, kunna till invånarantalet
jämföras med en och annan af våra småstäder eller
köpingar och ha organiserats till municipalsamhällen.

Fiskemaaned [-måned], da. Se September.

Fisken, symbol för Kristus. Se Kristusmonogram
och Kristussymboler.

Fiskepass, sjöv., af tullmyndighet för ett
fiskefartyg utfärdadt, för kalenderår gällande pass eller
intyg. Se k. kung. 2 juni 1882.
H. W–l.

Fiskeriagent. Se Fiskeritjänstemän.

Fiskeriassistent. Se Fiskeritjänstemän.

Fiskerideputationen. Se Deputation, sp. 169.

Fiskerifonden. 1. En på grund af 1751 års
riksdags beslut bildad fond. Se Fiskerilagstiftning,
sp. 434. – 2. F. l. Fonden för
fiskerinäringens befrämjande
. Med
anledning af framställningar från Landtbruksstyrelsen
och från Hallands län ingick K. M:t
med proposition till 1901 års riksdag om ett
anslag af 100,000 kr. till bildande af en fond
med ofvan anförda namn, från hvilken i mån
af tillgång och på vissa af riksdagen angifna
villkor lån finge tilldelas landsting och hushållningssällskap,
som förklarat sig villigt att utlämna
låneunderstöd för anskaffande af fiskebåtar och
fiskredskap eller för anläggande af smärre inrättningar
för tillgodogörande och förädling af fiskets
produkter. Inflytande räntor äfvensom afbetalningar
tilläggas fonden undan för undan. Räntan har
hittills utgått med 3 proc., och amorteringstiden har
varit högst 10 år. Fonden förvaltas af Statskontoret,
och intet särskildt lån har hittills fått öfverstiga
10,000 kr. För Göteborgs och Bohus län är det
K. M:ts befallningshafvande, för öfriga län
Landtbruksstyrelsen, som beviljar lånen till landsting
eller hushållningssällskap. Proportionen mellan det
belopp, som skall utdelas af hvardera af dessa
myndigheter, bestämmes för hvarje år af K. M:t
efter förslag af Landtbruksstyrelsen och har växlat
så, att K. M:ts befallningshafvande haft än 80,
än 85 proc. till sitt förfogande, som där i länet
lämnats till landstinget. Riksdagen har två gånger
förstärkt fonden med 100,000, två gånger med
500,000 kr., så att de för densamma anslagna
statsmedlen tillsammans och förutom influtna räntor 1907
utgjorde 1,3 mill. kr. Nämnda års riksdag ökade
åter denna fond, så att under hvart och ett af åren
1907–1911 750,000 kr. skulle få utlånas, dock
skulle räntan för denna ökning utgöra 3,6 procent
(jfr k. kung. 7 aug. 1907). Fonden har i hög grad
bidragit till det stora uppsving, som hafsfisket under
senare år tagit vid vår västkust, och har verkat
mycket godt äfven för saltsjöfisket i våra södra kustlän
samt flera af våra östra.
F. T–m.

Fiskeriföreningen i Finland erhöll sina stadgar
stadfästa 21 maj 1891 och konstituerades 19 sept.
s. å. Dess hufvudsyfte är att sprida intresse för
och insikt i fiskerinäringens rationella bedrifvande,
att verka för en ändamålsenlig fiskerilagstiftning
och söka befordra fiskberedning och fiskhandeln.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:30 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free