- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
453-454

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fiskredskap - Fiskregn - Fisksalamander, Ichthyoidea, zool., benämning för gälgrodjuren (se Amfibier, sp. 829-830) - Fiskskinn - Fisksluss, fisk. Se Fiskväg - Fisktionde - Fisktorped. Se Torped - Fisktrappa, fisk. Se Fiskväg - Fisktärnan, zool. Se Tärnsläktet - Fiskumfos - Fiskumvandet. Se Ekern - Fisk university. Se Fisk, C. B. - Fiskus - Fiskuttern, zool. Se Uttersläktet - Fiskviken, Stora - Fiskväg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lax, som efter leken vandrar eller "vräker" utför
vattendragen ("vrakhus", "sla"), vissa slag af
pator för lax och sikfångst, ho eller
hopplåda
("lippa") för lax och laxöring, ålkistor m. fl.

VI. Snaror af metalltråd med stång eller spö för
fångst af gädda, lax m. fl. fisksorter.

VII. Redskap för fångst af ostron och musslor:

A. att släpas på bottnen: skrapor, ulkar.

B. att upplocka djuren med: tänger.

Bland "hjälpredskap" vid fiske kunna
exempelvis nämnas: puls, att skrämma fisk med
på nät, eller så att den ej utgår ur notar, kläpp,
ett handredskap bestående af en stark krok
i ändan af ett kort skaft att hugga större
fiskar med, då dessa från ref eller eljest skola
hämtas in i båten, flera slag af håfvar o. s. v.
F. T-m.

Fiskregn, fiskars nedfallande ur luften, har några
gånger observerats, t. ex. i Madras 1775 under en
storm. Genom skydrag hade fiskarna då ryckts upp i
luften tillika med hafsvattnet.

Fisksalamander, Ichthyoidea, zool., benämning
för gälgroddjuren (se Amfibier, sp. 829-830).

Fiskskinn, handelsnamnet på den gulgråa, torkade, med
hårda taggar besatta huden af flera olika fiskarter,
företrädesvis hajar (arter af släktet Squalus),
men äfven rockor m. fl. Fiskskinn nyttjades
förr ofta till slipning af träarbeten o. d.,
men begagnas numera hufvudsakligen till beredning
af s. k. fiskskinnsschagräng (till etuier o. d.),
hvarvid taggarna först bortslipas och själfva huden
garfvas samt ofta färgas. S. J-n.*

Fisksluss, fisk. Se Fiskväg.

Fisktionde, en afgift, som utgjordes till
prästerskapet af dem, som idkade fiske såsom
näring. För denna beskattnings behöriga ordnande
finnas bestämmelser ej blott i de stora allmänna
författningarna ang. prästrättigheterna af 1617
och 1681 samt 1723 års speciella författning
i detta hänseende för Skåne, utan jämväl i en
mångfald af andra författningar och resolutioner,
som utfärdats för särskilda landsändar och
för särskilda fall (anförda i Wilskmans
"Ecclesiastique werk", 1781). Fisktionden
är nu, såsom annan prästtionde, genom de, på
grund af k. förordn. 11 juli 1862 om allmänt
ordnande af prästerskapets inkomster, fastställda
löneregleringarna, utbytt mot kontant afgift.
A. Th. S.

Fisktorped. Se Torped.

Fisktrappa, fisk. Se Fiskväg.

Fisktärnan, zool. Se Tärnsläktet.

Fiskumfos, ett stort vattenfall i Namsenälfven i
Norge, Nordre Trondhjems amt.

Fiskumvandet [-vannet]. Se Ekern.

Fisk university [fi’sk jönivarsiti]. Se Fisk, C. B.

Fiskus, lat. Fiscus (se d. o.), kallas
inom finansrätten staten såsom subjekt för
förmögenhetsrättigheter. Sammanfattningen af de
fiskus
tillerkända rättsliga förmånerna, bestående i särskilda
privilegier i afseende på preskription, panträtt
o. s. v., utgör den fiskaliska rätten. I trängre
mening förstås med fiskalisk rätt äfven en

illustration placeholder
Fig. 8. Laxtina. (Efter modell.)


bestämd inkomst eller finanskälla för staten, nämligen
rätt till böter och förbrutet gods enligt strafflagar,
polisförordningar, tull- och andra förordningar
rörande skatteväsendet; rätt till olagliga gåfvor,
såsom mutor o. d.; rätt till efterlämnadt gods,
till hvilket arfvinge icke finnes (dana-arf, bona
vacantia
); rätt till herrelösa ting (adespota). -
I svensk rätt brukas uttrycket Kronan (se d. o.) i
stället för fiskus för att beteckna staten såsom
förmögenhetsrättsligt subjekt. A. Th. S.*

Fiskuttern, zool. Se Uttersläktet.

Fiskviken, Stora (port. Bahia dos tigres), vik på
kusten af Mossamedes, i portugisiska Väst-Afrika,
n. om Kunenes mynning, skyddad på västra sidan
mot hafvet af den låga dynbildningen Tigerhalfön
(port. Peninsula dos tigres), hvars norra spets
ligger under 16° 30’ s. br. - Nordligare, ungefär
under 15° 7’ s. br., ligger Lilla Fiskviken (Bahia de
Mossamedes
), vid hvilken staden Mossamedes är belägen.

Fiskväg, konstgjord anordning för att bereda
vandringsfisken, särskildt laxen och ålen, väg
förbi dammbyggnader och branta vattenfall upp till
lämpliga lek- och näringsplatser. Fiskvägarna kunna
uppdelas i två hufvudgrupper, "trappor" och "ledare",
de förra afsedda hufvudsakligen för laxfiskarna,
de senare för ålen. (Rörande dessa fiskarters
lefnadsvanor se dessa ord.) Vägarnas utseende
och placering bero på de lokala förhållandena;
ofta måste flera anläggas vid samma dammbyggnad,
särskildt om vattnet på viss sträcka under någon del
af året fullständigt afledes från vattendraget för att
användas för vattenkraftsändamål. Största svårigheten
ligger gifvetvis i att anordna vägarnas utlopp så,
att fisken hittar dessa; där så skett, ha de ofta
visat sig effektiva. Som allmän regel gäller, att
utloppet förlägges omedelbart nedanför hindret; för
trapporna (fisktrappor, laxtrappor) gäller dessutom,
att vattnet bör utströmma så rikligt och med sådan
hastighet, att det af fisken uppmärksammas. Den öfre
mynningen anordnas så, att vid varierande vattenstånd
ett någorlunda jämnt inströmningstryck erhålles. - I
öfrigt finnes en mängd olika konstruktioner, särskildt
för fisktrappor, som för lax och andra fiskslag äro
hvarandra tämligen lika, ehuru laxtrapporna kräfva
större dimensioner och starkare ström. De vanligaste
typerna för laxvägar visas å vidstående afbildningar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:45:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbh/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free