- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
475-476

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fizeau, Armand Hippolyte Louis - Fjæstad, Gustaf Adolf - Fjalar, nord. myt. - Fjalar och Galar, nord. myt. - Fjalar, "Gautiods kung" - Fjalar, pseudonym för K. L. Östergren - Fjallabaksvegur - Fjeldstuer - Fjelie - Fjellner, Anders

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och viktiga afhandlingar af F. Han var led. af
Franska institutet (1863), af Vet.-soc. i Uppsala
(1870) och af Vet.-akad. (1877).

Fjæstad, Gustaf Adolf, målare, f. 22 dec. 1868
i Stockholm, studerade vid konstakademien 1891-92
och för Liljefors och C. Larsson. Redan i de första
målningar han utställde (hos Konstnärsförbundet)
hade han valt sitt område, som han sedan fasthållit
vid och utvidgat. Han framstod som snöns målare, de
öfversnöade skogarnas, den svenska vinternaturens,
ensamhetens, oberördhetens och den stilla tystnadens
tolk. Han har med mycken konsekvens sträfvat till
ett förenkladt dekorativt uttryckssätt med enkla,
stora linjer, och han har tillämpat det såväl på
landskapsutsikter som på detaljer - motiv sådana som
Snödrifva öfver en gärdesgård och Snötyngd gren i sol
- och ej minst lyckadt på mönster för väfnad. Hans
målningssätt visar intryck af japansk konst, men är på
samma gång ganska originellt. Bland hans målningar
må nämnas Klar höstdag (utst. 1897), Rimfrost i
månsken, Våt skog
, akvarellen Kommer aldrig våren?,
Vinterdag i Värmland
(alla utst. 1898), Rakstahöjden
(1899), Snö (1900) och akvarellen Vinternatt (1901,
båda å Göteborgs museum), Rimfrost på is (1901,
Thiels galleri), Is med drifsnö (1902), Spår i snön
(1904, Thiels galleri), Aftonsol på förvintern (1904)
och Vintermånsken (1905, båda på Nationalmuseum),
Sommarnatt, Björken och Morgonbrisen (båda 1905)
och från 1906 Ödemarken, Rinnande vatten (Thiels
galleri) och flera varianter af Vinternatt, Rimfrost
i sol
och Stormande kuling på sjön köptes 1906 af
Köpenhamns konstmuseum. Bland väfnadskompositioner,
af hvilka flera blifvit utförda i konstväfnad af F:s
hustru och syster, märkas Vinternatt, Alrötter och
rinnande vatten
(1902), Vågskvalp (flera olika, i
behandlingen af dylika motiv har F. funnit originella
dekorativa uttryck för små vågors glittrande rörelse
i solsken), Algrenen, Grangrenen, Naken unge mot
vatten, Rinnande vatten
(flera varianter, två 1905
i Thiels galleri, en 1907 i Göteborgs museum),
Vårvinter<i></i> (1907, Nationalmuseum), ett Snömotiv och
en utsökt golfmatta (båda hos Thiel) m. m. Fyndighet
och ursprunglig nyskapande förmåga uppenbara äfven
hans alster inom andra grenar af tillämpad konst:
"stabbestolar", snidade ur en trästam, lyktor och
lampor i järn och koppar med furumotiv o. a. Som en
energisk och envis sökare och en talang med personlig
naturuppfattning och egenartadt stilsinne intager
F. en mycket framstående plats bland de samtida
svenske konstnärerna. F. är bosatt i trakten af
Arvika sedan 1898. - F:s hustru Kerstin Maria (Maja)
F
., född Hallén, f. 30 maj 1873 i Hörby (Skåne), var
elev af konstakademien 1891-92, gift 1898, har utfört
gobeläng- och annan slags väfnad efter sin mans och
efter egna mönster. Hon har äfven målat porträtt och
landskap, utfört tapeter, rumsdekoration, träskulptur
m. m. G-g N.

Fjalar, nord. myt., namn på skilda mytiska väsen
i olika eddasånger: 1. jätte i Havamal, 2. jätte
i Harbardsljod, 3. dvärg i Voluspa och i Snorres
Edda, 4. tupp (en fagerröd hane i Jotunheim) i
Voluspa. Namnet betyder "gömmaren". B-e.

Fjalar och Galar, nord. myt., två dvärgar, som dräpte
den vise Kväser (Kvásir) och tömde hans blod i kärlen
Odrörer, Son och Bodn. Därefter blandade
de honung i blodet, hvaraf uppkom en så härlig
mjöd, att hvar och en, som dricker däraf,
blir skald och kunskapsrik. Dvärgarna bragte
sedan jätten Gilling och hans maka om lifvet,
men måste till följd däraf utlämna skaldemjöden
i förlikningsbot åt Gillings son Suttung (se
d. o.). Jfr Schück, "Stud. i nord. litteratur- 
och religionshist." I, s. 51 ff. (1904).
Th.W.*

Fjalar, "Gautiods kung", hufvudpersonen i
J. L. Runebergs (se denne) episka dikt "Kung
Fjalar". Jfr Runebergs egen uppsats "några ord om
poemet Kung Fjalar" etc. (i "Samlade skrifter"),
T. Hasselqvist, "’Ossian’ i den svenska dikten och
litteraturen" (1895), samt W. Söderhjelm, "Källorna
till Kung Fjalar" (i "Förhandlingar och uppsatser",
20, utg. af Svenska litt.-sällsk. i Finland, 1906).
R-n B.

Fjalar, pseudonym för K. L. Östergren.

Fjallabaksvegur [fjaddlabaksvegar], farlig fjällväg,
som bakom (d. v. s. n. om) Islands sydligaste
fjällryggar (Tindfjallajökull m. fl.) förbinder
Rangárvalla syssla med västra Skaptafells syssla.
C. E.*

Fjeldstuer (sv. Fjällstugor) kallas i
Norge stationerna vid de vägar, som leda
öfver högfjället. De äldsta voro ett slags
hospitier, som ledde sitt ursprung från de gamla
själahusen. Fjällstugorna på Dovre anses vara de
äldsta, af dem är Hjerkin anlagd 1107-10 af Eystein
Magnusson. F. n. (1907) finnas tillsammans fyra:
Fokstuen, Hjerkin, Kongsvold och Drivstuen. Vid
Valdresvägen ligga Maristuen (från omkr. 1300)
och Nystuen; vid Hallingdalsvägen de senare
anlagda Bjöberg (omkr. 1,013 m. ö. h.) och
Breistölen. Ursprungligen voro dessa fjällstugor
obebodda, men en del af dem synes ha haft fasta
invånare före 1600. Äfven på enstaka
fjällöfvergångar, från Sätersdalen ända upp till Finnmarken,
finnas fjällstugor, hvilka dock icke alla äro
bebodda. Alla de gamla fjällstugorna voro från
början statens egendom, men i en senare tid ha flera
bland dem sålts till enskilda personer. Samtliga
egare af fjällstugor åtnjuta statsunderstöd. Namnet
torde antagligen brukas också om enstaka hus för
resande vid Bergensbanans högst belägna stationer.
Y. N.

Fjelie, socken i Malmöhus län, Torna härad. 2,054
har. 1,066 inv. (1906). F. bildar med Flädie ett
regalt pastorat i Lunds stift, Torna kontrakt.

illustration placeholder

Fjellner, Anders, präst, f. af lapska föräldrar 18
sept. 1795 i Härjedalen, d. 28 febr. 1876 i Sorsele,
genomgick Frösö skola och Härnösands gymnasium och
blef student i Uppsala 1818. Ännu under skolåren lär
han ha tillbragt sina somrar hos sina stamförvanter
i fjällen. Han blef 1821 missionär i Torne
lappmark, prästvigdes 1828 och flyttade 1842 som
kyrkoherde till Sorsele. Hans namn har blifvit kändt
i samband med några episka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:45:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbh/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free