- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
529-530

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flaggadjutant - Flaggdragare - Flaggduk - Flaggen - Flagg i schau. Se Flagga, sp. 528, och schau - Flaggjunkare - Flaggkapten - Flaggkonstapel, sjöv. Se Flaggunderofficer - Flaggkontroll - Flaggkvartersman, sjöv. Se Flaggunderofficer - Flagglina - Flaggman - Flaggmaskinist - Flaggnattskärrsläktet, zool. Se Nattskärrorna - Flaggning - Flaggrustmästare, sjöv. Se Flaggunderofficer - Flaggrätt - Flaggskeppare, sjöv. Se Flaggunderofficer - Flaggspel - Flaggstyrman, sjöv. Se Flaggunderofficer - Flaggtafla - Flaggtorpedmästare, sjöv. Se Flaggunderofficer - Flaggunderofficer - Flagrant - Flahault, Charles Henri Marie

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sköter i hans ställe äldste flaggadjutanten, som i
allmänhet är af kaptens grad, flaggkaptenens åligganden,
ehuru han ej är stabschef.
O. E. G. N.*

Flaggdragare, sjöv., kallades förr på svenska
örlogsfartyg de sjömän, som hade att vårda flaggorna,
hissa och nedhala dem, verkställa signaler samt
hålla utkik. Numera benämnas de signalmän.
O. E. G. N.*

Flaggduk, sjöv., glest ylletyg, hvaraf flaggor och
signalmärken tillverkas.
O. E. G. N.*

Flaggen, sjöv., benämning på äldste befälhafvarens
stabsexpedition i flotta, eskader eller afdelning.
Jfr Stab.
O. E. G. N.*

Flagg i schau. Se Flagga, sp. 528, och
Schau.

Flaggjunkare, sjöv., urspr. sådan vid Arméns
flotta anställd underofficer, som aflagt officersexamen
och erhållit rättighet att, i likhet med
underofficer vid Svea lifgarde, bruka officers
fälttecken. Vid brist på officerare kunde flaggjunkare,
enl. k. brefvet 6 okt. 1796, beordras att förrätta
officerstjänst. 1799 utsträcktes denna värdighet äfven
till örlogsflottan. Vid sammanslagningen af Arméns
flotta och örlogsflottan, enl. k. brefvet 2 nov. 1824,
stadgades, att flaggjunkartiteln ej mer finge utdelas.
Den har emellertid återupplifvats inom kustartilleriet,
såsom titel för underofficerare af 1:a graden vid
minörafdelningen.
O. E. G. N. (H. W–l.)

Flaggkapten, sjöv., officer, af kommendörs eller
kommendörkaptens grad, kommenderad såsom ”högste
befälhafvares” stabschef. Enligt före 1875
gällande reglemente var flaggkapten en officer af flaggmans
eller regementsofficers grad, kommenderad till
biträde åt chefen för en flotta af minst sex linjeskepp,
fregatter eller bataljoner skärgårdsfartyg.
O. E. G. N.*

Flaggkonstapel, sjöv. Se Flaggunderofficer.

Flaggkontroll, sjöv., undersökning genom granskning
af ett fartygs nationalitetshandlingar, huruvida
fartyget har rätt att föra den flagga, som visas.
Sådan granskning utföres af örlogsfartyg, tillhörande
krigförande makt, när anledning till misstanke
förefinnes. I fred får den ske endast med yttersta
varsamhet och då bestämd anledning till misstanke om
orätt bruk af flagga föreligger.
H. W–l.

Flaggkvartersman, sjöv. Se Flaggunderofficer.

Flagglina, sjöv., fall, hvarmed flaggor och signaler
hissas och nedhalas. Jfr Sejnfall.
O. E. G. N.*

Flaggman, sjöv., amiral, viceamiral, konteramiral
eller annan officer, som på toppen af det örlogsfartyg,
på hvilket han i tjänsten och till följd af sitt ämbete
färdas, för örlogsflagga eller särskild amirals-,
sjöminister- eller inspektörs-flagga (till skillnad från
standert och vimpel). Jfr Amiral och Amiralsflagga.
O. E. G. N.*

Flaggmaskinist, sjöv. Se Flaggunderofficer.

Flaggnattskärrsläktet, zool. Se Nattskärrorna.

Flaggning, sjöv., klädsel (af ett fartyg) med
flaggor och signaler. Liten flaggning säges ega
rum, då, jämte flagg och gös, endast nationalflaggor
å masttopparna föras; stor flaggning, då
dessutom en mängd signalflaggor föras å ”gölingar” från
förstäfven öfver masttopparna till akterstäfven eller
ock – i synnerhet å fullriggade fartyg – från
masttopparna till rånockarna å ömse sidor. (Om det oriktiga i att hissa en
nationalflagga under en annan på samma sejnfall se Flagga, sp. 528).
H. W–l.
illustration placeholder
Stor flaggning. Pansarbåten Oscar II på Cowes’ redd, 1907.


Flaggrustmästare, sjöv. Se Flaggunderofficer.

Flaggrätt, fr. droit de pavillon, sjöv.,
rätt för ett fartyg att såsom synligt tecken på sin nationalitet föra
den stats (national-) flagga, hvilken fartygets egare tillhör.
H. W–l.

Flaggskepp, sjöv., den vanligaste benämningen på
det fartyg, å hvilket antingen en högste befälhafvare
öfver en flotta eller eskader eller en eskader- eller
afdelningschef jämte stab har embarkerat och från
hvilket han utöfvar sitt befäl. Till tecken härå blåser
ständigt befälhafvarens flagga (eller annat befälstecken,
högre än vimpel) å en af masttopparna på detta
fartyg. Är befälhafvaren amiralsperson, kallas
flaggskeppet stundom amiralsskepp. Då flera
flaggmän finnas på samma flotta, kallas deras
flaggskepp efter deras grad. Så förekomrao i svenska
flottan under gångna tider ofta benämningarna
amiralsskeppet, viceamiralsskeppet och
schoutbynachtsskeppet o. s. v. Benämningen chefsfartyg
(se d. o. 1) användes ock någon gång å
flaggskepp, men hänför sig egentligen till ett
bestämdt fartyg.
H. W–l.

Flaggskeppare, sjöv. Se Flaggunderofficer.

Flaggspel, sjöv., stång, på hvilken flaggor,
befälstecken och signaler hissas; det vanligast förekommande
flaggspelet är det akterut befintliga för nationalflaggan.
O. E. G. N.*

Flaggstyrman, sjöv. Se Flaggunderofficer.

Flaggtafla, sjöv., plansch l. tafla, hvarpå flaggor
eller signaler äro afbildade och på hvilken tillhörande
förklaringar finnas.
O. E. G. N.*

Flaggtorpedmästare, sjöv. Se Flaggunderofficer.

Flaggunderofficer, sjöv., underofficer af 1:a
(äldsta) graden vid k. flottan. Graden inrättades 1761
och bestod då af k. flaggstyrmän, k.
flaggkonstaplar
och k. flaggskeppare. Den
upphäfdes 1824, men återupprättades 1841.
Flaggunderofficerarna, hvilka från 1875 varit indelade i
fyra och därefter i sju yrkesafdelningar l. ”stater”,
utgöras numera af följande: flaggkonstaplar
(å artilleri-, ekonomi- och minörstaterna),
flaggskeppare (å skepparstaten), flaggstyrmän
(å styrmansstaten), flaggmaskinister
maskiniststaten), flaggrustmästare
rustmästarstaten), flaggtorpedmästare
torpedmästarstaten) och flaggkvartersmän
krartersmanstaten). Deras antal i 1907 års stat
är 165. – Flaggmaskinister finnas äfven vid
kustartilleriet.
H. W–l.

Flagrant (lat. flagrans, af flagrare, brinna),
brinnande, het; tydlig, uppenbar, ögonskenlig. – In
flagranti
(crimine), mlat., under utöfningen
af förbrytelsen, på bar gärning. Jfr En Flagrant
délit
.

Flahault [flaå], Charles Henri Marie,
fransk botanist, f. 1852 i Bailleul (dep. Nord), blef

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:20 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free