- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
587-588

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flinders, Matthew - Flinders river - Flinders ö, den största af Furneauxöarna (se d. o.) - Flinga, meteor. Se Snö - Flink, Gustaf - Flinsberg - Flint. 1. Grevskap i norra Wales - Flint. 2. Hufvudstad i nämnda grefskap - Flinta - Flintberg, Jakob Albrekt - Flintbollar - Flintbössa. Se Handeldvapen - Flintenberg, Johan David - Flintglas. Se Glas - Flintlås. Se Handeldvapen - Flintporslin. Se Fajans, sp. 1283

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Leeuwin, i hvars närhet en vik bär hans namn, for
därefter 1802 mot n., längs östra kusten, därvid
undersökande Great barrier reef, genomseglade Torres’
sund och kartlade kusten vid Carpentariaviken. På
hemresan blef han tillfångatagen på Mauritius och
kvarhölls där till 1810. Sina upptäcktei beskref han
i A voyage to Terra Australia (1814) och Observations
on the coast of Van Diemen’s land, on Bass’s strait

etc. (1801). F. var en utmärkt kartläggare och
hydrograf och en af de förste, som iakttog järnets
i ett fartyg inverkan på kompassnålen.

Flinders’ river [fiVndes ri’vo], en stor flod i
brittisk-australiska staten Queensland. Den upprinner
under 20° s. br. och flyter i en stor båge mot s.,
v. och n. samt utfaller i Carpentariavikens sydligaste
del under 17° 30’ s. br. Längd omkr. 820 km.

Flinders’ ö [fli’ndas], den största af Furneaux-öarna
(se d. o.).

Flinga, meteor. Se Snö.

Flink, Gustaf, mineralog, f. 18 jan. 1849 i Ås
socken af Skaraborgs län, aflade folkskollärarexamen
i Göteborg 1869 samt blef lärare vid Stockholms
folkskolor 1871. F. åtföljde A. E. Nordenskiöld på
hans Grönlandsexpedition till Island för insamlande
af mineralier och växtförsteningar 1883 och
besökte samma ö 1893. Af k. danska kommissionen for
ledelsen af geologiske og geografiske undersögelser
i Grönland hade han 1897 i uppdrag att anställa
mineralogiska unuersökningar i Syd-Grönland. Till
filos. hedersdoktor promoverades han i Uppsala
1900. F. har utgifvit månsa uppsatser uti Vet. akad:s
förh. och bihang (1883, 1885: Undersökning af en serie
diopsidvarieteter
, belönad med Cronstedtsmedaljen,
1886, 1888, 1889, 1891 och 1894: Om kristaller af
beryllium och vanadium
, tills. med W. C. Brögger),
i Geol. fören:s förh. (tills. med A. Hamberg 1887: Om
sarkinit från Ilarstigen
), i "Ymer" (1890 och 1899: En
mineralogisk resa i Grönland 1897
), i "Nyt magazin for
naturvidenskaberne" (Kristiania 1885), i "Meddelelser
om Grönland" (Köpenhamn 1900: On the minerals from
Narsarsuk on the firth of Tuntigdliarfk in Southern
Greenland
), i "Zeitschrift für krystallographie"
etc. (Leipzig 1890 och 1894: Beschreibung eines neuen
mineralfundes aus Grönland
) samt i "Bulletin of the
Geol. inst. of Upsala" (1898).

Flinsberg, by och badort i preuss. reg.-omr. Liegnitz
(Schlesien), i Queis’ romantiska dal, omkr. 500
m. ö. h. Omkr. 2,000 inv. F. har flera järnkällor,
som hålla dubbel kolsyrad järnoxidul af samma
styrka som källorna vid Porla, men äro rika på fri
kolsyra. Därjämte mycket begagnade gyttjebad. Platsen
begagnas ock som klimatisk kurort och besökes
af flera tusen kurgäster. Säsong maj-sept.
Ln.

Flint. 1. Grefskap i norra Wales. 660 kvkm. 81,485
inv. (1901), 123 inv. på 1 kvkm. Det är den minst
bergiga delen af Wales och erbjuder en angenäm
växling af kullar och romantiska, fruktbara dalar. De
viktigaste floderna äro Dee, med dess biflod Alyn,
och Clwyd. Bergen äro rika på mineral, bl. a. bly,
koppar, zink, järn och stenkol. - 2. Hufvudstad i
nämnda grefskap, vid Dee. 4,624 inv. (1901). Kemiska
fabriker. - 3. Stad i nordamerikanska staten Michigan,
vid Flint river,
90 km. n. om Detroit. 13,103 iny. (1900). Statens
döfstuminstitut. Sågverk. - 4. Källflod till Saginaw
i nordamerikanska staten Michigan. - 5. Flod i
nordamerikanska staten Georgia, i hvars sydvästra
hörn den förenar sig med Chattahoochee och får namnet
Appalachicola. Längd 480 km.

Flinta, petrogr., en af en blandning af amorf
och kristalliserad kiselsyra bestående bergart, som
förekommer inom kritsystemet, t. ex. i England,
Frankrike, Danmark och Skåne, där bildande
oregelbundna bollar eller mera sammanhängande
lager. Inom Skånes kritsystem är flinta anträffad
i danien- och mucronatazonen, men ej inom systemets
äldre delar. Under det den i Malmöområdets skrifkrita
anträffade flintan är djupt svart och enfärgad, blir
den från Kristianstadsområdets krita härstammande
flintan vid vittring spräcklig med ljusare fläckar
på mörkt grå eller gråbrun botten. Flintans
kiselsyra härstammar från kiselskelett hos
vissa organismer, hufvudsakligen spongier,
och flintbollarna bildas såsom konkretioner i
kalkstensmassan, som härvid förtränges och ersättes
af flintsubstans. Stenåldersfolket i södra Sverige
tillverkade sina vapen och redskap hufvudsakligen af
flinta. Den under yngre stenåldern i Tullstorpstrakten
ö. om Malmö bearbetade flintan uttogs ur skrifkritan
i verkliga grufschakt (se vidare Stenåldern).
A. Hng.

Flintberg, Jakob Albrekt, juridisk författare,
f. 1750, d. 1804, blef 1771 kopist och 1776 kanslist
i Kommerskollegium, fick 1801 lagmans fullmakt
samt utnämndes 1803 till kommerseråd. Bland F:s
skrifter märkas Borgerliga förmoner och skyldigheter
(1786), Bruksidkares, städers och borgerskaps ömse
förmoner och skyldigheter
(1788-89), Anmärkningar
(ill Sveriges rikes sjölag
(1794, 1802, 1815),
Städernas med handel, sjöfart och bruksrörelse
gemenskap ägande inkomst af tolag
m. m. (1795),
Lagfarenhets-bibliothek (1796-1807). - Det var denne
F., som en gång råkade olyckligt ut för Kellgren,
hvars poem "Vid första besöket i herr Sergells
atelier" han hade egnat en väldig kritik. Kellgren
svarade honom nämligen bl. a. med det bekanta
versifierade bref, som börjar: "O store Flintberg,
granskare, och bror till Flintberg, rimmare!"

Flintbollar kallas de mer eller mindre bollformigt
utbildade knölar och körtlar af flinta, som förekomma
i vissa af kritsystemets berglager. Jfr Konkretion.
E. E,

Flintbössa. Se Handeldvapen.

Flintenberg, Johan David, historisk forskare,
f. 3 maj 1762 i Stockholm, d. därstädes 13 maj 1819,
blef student i Uppsala 1777, filos. mag. 1785 samt
docent i lärdomshistorien 1786. Efter att 1787 ha
erhållit Vitt. hist. o. ant. akad:s stora pris för
en Afhandling om hanseslädernas handel med Sverige
etc blef han 1792 sekreterare vid kungl. museum
i Stockholm och 1793 riksantikvarie. På grund af
sjuklighet nödgades han 1795 taga afsked från
sina tjänstebefattningar, men utnämndes 1805 till
rektor vid Stockholms katedralskola. Bland hans
skrifter märkes, utom åtskilliga disputationer,
öfversättningar och läroböcker, Anmärkningar om
utländske specerier, nyttjade i Sverige uti 16 seklet

(Vitt. hist. o. ant. akad:s handl. VIII, 1808).

Flintglas. Se Glas.

Flintlås. Se Handeldvapen.

Flintporslin. Se Fajans, sp. 1283.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:17 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free