- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
685-686

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flädermöss - Fläderte. Se Fläder - Flädie - Fläkt, maskint. Se Blåsmaskin, Centrifugalventilator, Elektromotor och Fläktvanna - Fläkt örn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


illustration placeholder
Fig. 4. Hvilande flädermus.


Typiska flädermöss förekommo redan under eocentiden.
Omkr. 750 lefvande flädermusarter äro
beskrifna.

Flädermössen, hvilka förekomma talrikast i de
varmare trakterna af jorden, kunna indelas i
följande familjer, fördelade på två underordningar.

I. Underordn. Megachiroptera (Pteropodidæ).
I allmänhet större former och uteslutande
växtätare; kindtänder med en längsfåra; mindre
fullständigt afpassade till flygning; vanligen med klo
äfven å 2:a fingret; utdragen, ej ombildad nos;
svans vanligen rudimentär. Arterna tillhöra Gamla
världens tropiska och subtropiska trakter.

II. Underordn. Microchiroptera. I allmänhet
mindre former, af hvilka flertalet är insektätare;
kindtänderna äro flerspetsiga; 2:a fingret saknar
alltid klo; nosen är kortare och oftast starkt
ombildad.

1. Fam. Rhinolophidæ: Näsöppningen på hufvudets
öfre sida med hudbihang; mellankäk förkrympt,
lång svans, innesluten i flyghuden.

2. Fam. Phyllostomatidæ: Nos eller haka med
hudbihang; mellankäk vanligen väl utbildad; en del
är fruktätare eller blodsugare och har starkt
ombildade tänder. Hithörande arter lefva uteslutande
i Amerika.

3. Fam. Emballonuridæ: Nos utan hudbihang;
mellankäk förkrympt; svans ej innesluten i
flyghuden; öron stora.

4. Fam. Vespertilionidæ: Nos utan hudbihang;
öronen ofta stora; svans lång, innesluten i flyghuden.
Samtliga de i Sverige funna flädermössen tillhöra
fam. Vespertilionidæ och släktena Plecotus, Synotus,
Vesperugo och Vespertilio.

Plecotus auritus, långörade flädermusen:
Öronen sammanväxta öfver pannan, mycket
längre än hufvudet; 5 kindtänder på hvardera sidan
i öfver- och 6 i underkäken; kroppslängd omkr. 50
mm. Den förekommer från Skåne till Norrland.

Synotus barbastellus, barbastellen: Öronen
sammanväxta öfver pannan, knappt så långa som
hufvudet; 5 kindtänder på hvardera sidan i öfver- och
underkäken; kroppslängd omkr. 53 mm. Uppgifves
flyga snabbare än föregående. Anträffad i
Skåne och Blekinge.

Vesperugo: öronen skilda, tjocka, kortare än hufvudet,
den yttre kantens fäste sträcker sig nära munvinkeln;
öronlocket kort; kindtänderna på hvardera sidan
i öfverkäken 4 eller 5, i underkäken 5. Af detta
släkte finnas i Sverige fem arter: V. discolor,
gråskymliga flädermusen: 4 kindtänder å hvardera sidan
af öfverkäken; ryggsidan gråaktig. Kroppslängd 61
mm. Den är tämligen allmän i Svea- och Götaland. -
V. borealis, nordiska flädermusen: nära besläktad
med den föregående, från hvilken den skiljer sig till
sitt yttre genom den olika färgteckningen (midten af
kroppens öfre sida ljusgrå), öronlockets afvikande
form och något mindre storlek (55 mm.). Allmän från
Skåne till Lappland. - F. noctula, stora flädermusen:
5 kindtänder å hvardera sidan af öfverkäken, den
främsta helt liten, ej synlig utifrån; öronlocket
mycket kort; gulbrun ofvan och under; kroppens längd
78 mm. Denna den största af våra svenska flädermöss
förekommer i de södra och mellersta delarna af
landet. - F. pipistrellus, dvärgflädermusen:
5 kindtänder å hvardera sidan af öfverkäken, den
främsta synlig utifrån; kroppslängd 42 mm. Denna
den minsta svenska flädermusen förekommer från Skåne
till mellersta Sverige. - Med denna nära besläktad
är V. abramus, som anträffats några gånger i Skåne.

Vespertilio: öronen skilda, tunna, den yttre kantens
fäste når ej fram till munvinkeln; öronlocket långt;
kindtänderna på hvardera sidan i båda käkarna
6. Vingarna äro kortare än hos Vesperugo-arterna,
hvarför flykten är mera fladdrande. Fem svenska
arter: V. Daubentonii, Daubentons flädermus
(se d. o.). - V. mystacinus, mustaschflädermusen,
skiljer sig ifrån den föregående dels därigenom, att
de ofvannämnda elastiska tvärbanden äro regelbundna
och tydliga, dels genom mindre storlek (45 mm.). Den
förekommer från Skåne till Lappland, men ingenstädes
i mängd. - Af de öfriga tre till detta släkte hörande
svenska flädermössen (F. dasycneme, V. Nattereri och
F. Bechsteinii) ha endast enstaka individer anträffats
i södra delarna af landet.

Litt.: G. E. Dobson, "Catalogue of the Chiroptera in
the British museum" (1881), H. Winge, "Jordfundne
og nulevende flagermus fra Lagoa Santa, Brasilien"
(1893), G. S. Miller, "Families and genera of bats"
(1907). L-e,

Fläderte. Se Fläder.

Flädie, socken i Malmöhus län, Torna härad. 583
har. 558 inv. (1906). Annex till Fjelie, Lunds
stift. Torna kontrakt.

Fläkt, maskint. Se Blåsmaskin, Centrifugalventilator,
Elektromotor
och Fläktvanna.

Fläktvanna l. Fläkt, landtbr., maskin, på
hvilken frö eller säd rensas från främmande
inblandningar med tillhjälp af en stark luftström,
som frambringas af roterande fläktvingar. Se
Frörensningsmaskin och Sädesrensningsmaskin.
H. J. Dft.

Fläkt örn, her., benämnes den heraldiska örnen,
emedan den alltid föreställes framvänd med åt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:27:43 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0375.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free