Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 855-856 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Print (PDF) - On this page / på denna sida - Formosa ("den vackra"), kin. och jap. Taiwan - Formosa, territotium i Argentina - Formosasundet l. Fukiensundet - Formosaviken l. Umgamaviken - Formosus - Formplåt, bergsv. Se Forma - Formregal, boktr. Se Regal - Formsand. Se Gjutning - Formsnitt - Formstycken - Formstyfhetsmoment, skpsb. Se Styfhet - Formtal - Formula, lat., formel (se d. o.), formulär (se Censor, sp. 1242) - F. concordiæ. Se Konkordieformeln. - F. consensus helvetica. Se Amyraut och Heidegger, J. H. - F. maulbrunnensis. Se Konkordieformeln och Maulbronn. - F. missæ. Se Gudstjänst - Formulera. Se Formulär - Formulär - Formvägg, metall. Se Catalansmide - Formyl - Fornaldarsögur - Fornander, Abraham

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

855

Formosa-Fornander

856

guvernör, som med den japanske inrikesministern som
mellanman är mikadon ansvarig för utöfvandet af sitt
ämbete. I exekutiva angelägenheter har han vid sin
sida ett råd, som består af de olika provinsernas
viceguvernörer och de högste befälhafvarna för de på
ön varande land- och sjöstyrkorna. Landet är deladt
i län, hvilkas chefer ha en liknande ställning som
motsvarande ämbetsmän i Indien. De in-födde längta ej
efter det förra godtyckliga mandarinväldet; endast
med lugnandet af de vilda stammarna i öns inre ha
japanerna en svår uppgift.

Litt.: \V. A. Pickering, "Pioneering in F." (1898),
N. Yamasaki, "Unsere geogr. kenntnisse von
d. insel Taiwan" (Petermann’s mitteil.,
1900), och J. W. Davidson, "Island of
F., past and present history" (1903).
J. F. N.

Formosa, territorium i Argentina, mellan floderna
Pilcomayo, Teuco och Vermejo samt Paraguay, deras
hufvudflod, omgifvet af Bolivia, Paraguay, guv. Chaco
och prov. Salta, 118.000 kvkm., med endast 4,829
inv. (1895). Det omfattar större delen af Chaco
central, är skogbevuxet och till en del sum-

?igt. Hufvudort: Formosa, nära
Paraguay. ,537 inv. (1895).

Formosasundet 1. Fukiensundet, sundet emellan
ön Formosa och kinesiska prov. Fukien. Dess
bredd är 130-250 km. I detsamma ligga ögruppen
Pescadores och, s. v. om denna, Formosa-bankarna.
J. F. N.

Formösaviken 1. Umgamaviken, hafsvik på östafrikanska
kusten, under 3° s. br. I viken utmynna floderna Osi
och Dana.

Formösus, påfve 891-896, f. omkr. 816, blef 864
kardinal biskop af Porto, sändes 866 såsom missionär
till Bulgarien och användes af påfven Hadrianus II i
viktiga diplomatiska uppdrag. Han råkade emellertid
i strid med den följande påfven Johan VIII (872-882)
och blef 876 af honom afsatt och bannlyst. Bannet
upphäfdes visserligen 878, men F. måste förbinda sig
att ej återkomma till Rom eller göra anspråk på sin
biskopsstol. Under Marinus (882-884) återinsattes han
i sitt ämbete och blef 891 påfve. Han måste i början
sluta sig till Guido af Spoleto, men råkade snart
i tvist med denne, inkallade 893 Arnulf af Kärnten
och krönte honom till kejsare 896. F. afled 4 april
s. å. Under Stefan VII, en af Guidos anhängare,
upp-gräfdes F:s lik; den döde blef af en synod
dömd förlustig påfvetiaran och kastades, sedan tre
fingrar på högra handen afhuggits, i Tibern. Se
Langen, Geschichte der rom. kirche von Nikolaus I
bis Gregor VII’ (1892), och Dummler, "Geschichte des
ostfränkischen reichs" II, III (1887,1888). T. H-r.

Formplåt, bergsv. Se Forma.

Formregäl, boktr. Se Re gal.

Formsand. Se G j u t n i n g.

Formsnitt, benämning på de äldsta, företrädesvis
tyska träsnitten från 1400- och 1500-talen hållna
i handteckningsmaner, med endast konturerna och
de starkaste skuggorna angifna. Se Träsnitt.
Upk."

Formstycken, maskinb., rördelar, som användas för
anordnande af förgreningar eller krökar å rörledningar
samt för ändring i rörens diameter och form (se Rör).
w. H.

, Formstyfhetsmoment, skpsb. Se S t y f h e t. l
Formtal, skogsv. Oäkta formtal eller reduktions-

faktor kallas det tal, som angifver det geometriska
förhållandet mellan kubikinnehållet af en trädstam
och en cylinder, som har lika höjd med trädet och
hvars bottenyta är lika med stammens bottenyta
vid brösthöjd. Med äkla formtal menas det tal,
som angifver det geometriska förhållandet mellan
kubikinnehållet af ett träd och en lika hög cylinder,
hvars diameter är lika med stammens diameter vid 1/n
(vanligen 1/2o) af trädets höjd. Absolut formtal
beräknas däremot endast för den del af stammen, som
är belägen ofvanom en konstant mäthöjd, vanligtvis
l,s m. från roten. C. G. H.*

Fo’rmula, lat., formel (se d. o.), formulär
(se Censor, sp. 1424). - F. conco’r(Hce. Se K o
n-kordieformeln. - F. conse’nsus helve’tica. Se
Amyraut och H e i d e g g e r, J. H. -
F. maulbrunnefnsis. Se Konkordieformeln och M a u l
b r o n n. - F. missce. Se Gudstjänst.

Formulera. Se Formulär.

Formulär (fr. formulaire, lat. fo’rmula, dimin. af
/orma, form), mer eller mindre allmängiltig form
för en tabell, ett kontrakt, en skrifvelse o. d.;
själfva det papper, som (i tryck eller skrift)
upptager ett sådant formulär, med tomrum för det
speciella innehållet. Jfr Blankett. - Formulera
(fr. formuler), gifva en bestämd (skriftlig eller
muntlig) affattning åt ett påstående, ett förslag
o. s. v., uppsätta (i behörig form), stilisera.

Formvägg, mciall. Se Catalansmide.

Formyl, kem., en hypotetisk, sammansatt radikal, CHO,
som antages ingå i myrsyra CHO. OH.

P. T. C.9

Fornaldarsögur [foddn-], "forntidssagor", kallas de
isländska sagorna om hjältar från förhistorisk tid, af
hvilka en del säkert har en, om ock otydlig, historisk
bakgrund, andra åter äro h. o. h. uppdiktade. Ehuru
dessa sagor hvila på mycket gamla traditioner, äro de
i det skick vi känna dem unga: de äldsta af dem äro
väl utarbetade på 1200-talet, men långt flera först
på 1300- och 1400-talen. £ -m förebilder för dem ha
de historiska sagorna tjänat, men efterbildningarna
nå ej i litterärt afseende ens närmelseris upp
till dessa förebilder. De handlande personernas
karakteristik, om den alls finnes, är flack och ytlig,
stilen är-ledsamt likadan i alla dessa forntidssagor,
ofta i hög grad bombastisk, och de visor, som finnas
inströdda i texten, äro allesammans oäkta, ehuru väl
oftast något äldre än prosatexten (mestadels från
1100-talet) och mången gång af rätt stort poetiskt
värde. Sagornas hufvudsakliga innehåll utgöres af
strider och äfventyr i olika länder, dock mestadels
i Norden, med både människor, jättar, troll och
odjur af alla slag, där hjälten utför de omöjligaste
bedrifter. Något historiskt värde ha de knappast,
men så mycket större folkloristiskt. De utgåfvos af
Det kongelige nordiske oldskriftselskab under titeln
"Fornaldarsögur NorÖrlanda" (3 bd, 1829-30). Bland
dem må nämnas Völsungasagan, Rolf Krakes saga,
Ragnar Lodbroks saga, Hervörs och Heidreks saga,
Hålfs saga, Orvar Odds saga, Hromund Gripssons
saga, Herrauds och Boses saga och Fritjofs saga.
&. N-g.

Fornander, Abraham, etnografisk författare, havaiisk
ämbetsman, f. 4 nov. 1812 i Gärdslösa socken på Öland,
d. l nov. 1887, studerade i Uppsala och Lund, reste
på 1830-talet till Amerika, Japan och Kurilerna och
bosatte sig 1843 på Havaii-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>