- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
887-888

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Forsbacka, bruks- och landtegendom - Forsbacka, kronopark - Forsberg, "Lolotte". Se Stenbock (Gustaf Harald) - Forsberg, Knut, trädgårdsarkitekt. Se Berzelii park - Forsberg, Svante - Forsberg, Nils

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


illustration placeholder
Fig. 1. Forsbacka herrgård.


förbindelse med F. station å Gäfle-Dala
järnväg. Taxeringsvärdet var nämnda år 2,152,600 kr.,
däraf 825,800 kr. för jordbruksfastighet. Järnbruket
består af 2 masugnar, 1 martinugn (se fig. 2),
2 bessemerugnar, stångjärnshammare, valsverk,
manufakturverk samt gjuteri, hvartill komma ång- 
och vattensåg med 2 ramar samt mejeri (vid
Margretehill). Tillverkningen 1906 var vid masugnarna 12,400
ton bessemer- och martinjärn samt vid järnbruket
16,753 ton bessemer- och martingöt, 11,446 ton
stångjärn och stål af olika slag, 406 ton gjutgods,
jordbruksredskap och diverse järnmanufaktur för

illustration placeholder
Fig. 2. Martinverket på Forsbacka.


omkr. 110,000 kr., hvarjämte sågades omkr. 2,000
kbm. trävaror och kolades närmare 60,000
hl. träkol. Arbetarnas antal vid järnbruket var
437. Vid bruket, i Valbo socken, har uppstått
ett köpingsliknande samhälle, som hade 1,752
inv. 1900. Bruket erhöll sitt första privilegium på
1650-talet, men bruksrörelsen började först 1695
med 2 hammare och 4 härdar med 1,600 skeppunds
smide. Under 1700-talets förra halft egdes F. af
öfverstelöjtnanten P. Hårleman och innehades sedan af
hans arfvingar såsom ett släktfideikommiss till 1777,
då det köptes af lagmannen, sedan landshöfdingen,
frih. J. M. af Nordin, hvilken nästan helt och
hållet ombyggde bruket. Nordinska släkten innehade
F. bruk till 1870, då det öfvergick till "Forsbacka
järnverks aktiebolag", som ock blifvit egare till
landtegendomarna, hvilka omfatta närmare 12,000
hektar, hvaraf omkr. 10,000 hektar skog. 1907 sålde bolaget
(hvars verkställ. direktör varit den bekante
statsmannen Chr. Lundeberg) sina egendomar för
omkr. 5,5 mill. kr. till v. häradshöfding K. Tillberg,
som åter sålde större delen af skogarna till Korsnäs
sågverks aktiebolag.

Forsbacka, kronopark i norra Dalsland på gränsen,
mot Värmland, har bildats genom upprepade
markinköp. Sålunda har genom k. br. 15 mars
1901 dels för 400,000 kr. inköpts Forsbacka
och Hanefors aktiebolag tillhöriga fastigheter
i Älfsborgs län, dels för 54,600 kr. enskilda
tillhöriga hemmanen Båsen, Vardesrud, Törserud,
Sigerud och Röstigen i Edsleskogs s:n och Tössbo
härad. Genom k. br. 31 juli 1903 ha ytterligare
inköpts hemmansdelar till Björkheden och Röstigen för
23,700 kr. Kronoparkens totalareal utgör 3,623 har.

G. Sch.

Forsberg, "Lolotte". Se Stenbock (Gustaf Harald).

Forsberg, Knut, trädgårdsarkitekt. Se Berzelii park.

Forsberg. 1. Svante F., agronom, f. 19 maj 1839
i Riseberga socken, Kristianstads län, genomgick
Alnarps landtbruksinstitut och anställdes där 1868
som instruktör för eleverna och var 1869–1903
inspektor för landtegendomen och lärare vid den
lägre landtbruksskolan och förvärfvade i den förra
egenskapen en väsentlig del af förtjänsten af,
att Alnarps gård utvecklats till ett verkligt
mönsterjordbruk. F. har författat Om odling af
sockerbetor och foderbetor
(1886; 4:e uppl. 1900),
Om sockerbetsodlingens betydelse för vårt land
(1891). Led. af Landtbr. akad. 1896.

2. Nils F., den föregåendes kusin, målare, f. 17
dec. 1842 i Riseberga socken, Kristianstads län,
var först jordbruksarbetare, rymde ur föräldrahemmet,
då man ville tvinga honom att blifva skomakare, och
gaf sig i målarlära till en början i Hälsingborg,
där han utförde sin första tafla (en kopia af Westins
altartafla i Riseberga kyrka) sedermera (1861) i
Göteborg. Som elev vid slöjdskolan därstädes sysslade
han med modellering och lyckades få ett skulpturverk,
en Minerva, såld å Konstföreningen. Medelst ett
understöd på 300 kr. af en privatman sattes han i
tillfälle att 1867 begifva sig till Paris. Där blef
han 1868 elev hos Bonnat, som redan 1869 förklarade
honom vara en af sina bästa lärjungar. Sina studier
hindrades han dock att i lugn få fortsätta, ty
för att förtjäna sitt uppehälle nödgades han ofta
hålla sig ifrån Bonnats-ateljé och arbeta såsom
kopist af taflor i museerna, såsom yrkesmålare,
fotograf m. m. Under Paris belägring gjorde han
tjänst som sjukvårdssoldat och sågs ofta bland
dem, som midt i kulregnet buro bort sårade. Efter
krigets slut återvände han till sin konst och sitt
mödosamma lif samt lyckades få utföra ett och annat
porträtt. På salongen, 1872, debuterade han med ett
själfporträtt. Sin första egentliga framgång vann han
med genrebilden Akrobatfamilj inför cirkusdirektören
(1877; utställd på världsexpositionen 1878, Göteborgs
museum), af ett hårdt och kraftigt realistiskt
skaplynne i uppfattning och framställning. Efter många
års förarbeten framträdde F. 1888 med En hjältes död, med
motiv från Paris belägring, skildrande en soldat, som sårad
till döds drager sin sista suck i den till sjuksal
omdanade Notre-Damekyrkan. Taflan belönades å 1888 års

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:17 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0488.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free