Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Fourcroy, Antoine François de
- Fourcroya
- Foureau, Fernand
- Fourés, Auguste Armand Laurent
- Fourichon, Martin
- Fourier, Jean Baptiste Joseph
- Fourier, François Marie Charles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nationalkonventet, var 1795-98 ledamot af De gamles råd och
blef 1801 direktör för allmänna undervisningen
och hade såsom sådan stor del i grundläggandet af
École polytechnique och École normale, äfvensom
i organisationen af Institut de France. F. var en
af bearbetarna af den nyare kemiska nomenklaturen
(1787) och utgaf flera arbeten i kemi.
Fourcroya Schult., bot., växtsläkte af underfam.
Agavoideæ af fam. Amaryllidaceæ,
innefattande jättestora örter från
Amerikas varmare delar. Till utseende, användning
m. m. likna de arterna af det närstående släktet
Agave. Så fås mauritiushampa af bladens
kärlknippen hos F. cubensis och F. gigantea, en
pulqueliknande dryck af F. cubensis. F. longæva
(se fig.), som växer i Mexico på betydlig höjd
öfver hafvet, har en trädartad stam, som på 12-15
m. höjd öfver marken bär en stor bladrosett, ur
hvars midt efter, såsom det antages, ända till 400
år en blomställning utvecklas, som på kort tid (några
månader) når en höjd af 10-15 m. samt bär
mer än 1 1/2 mill. blommor.
Efter blomningen bortdör växtens öfver
jorden varande delar, såsom förhållandet är hos
Agave. Ldt. (G. L-m.)
 |
Fourcroya longæva. Ett blom-
mande och ett icke blommande exemplar. |
Foureau [fora], Fernand, fransk
Afrikaresande, f. 1850, har efter 1877 fortsatt
Duveyriers vetenskapliga undersökning af Sahara och
företagit ett tiotal längre och kortare färder genom
Sahara, bl. a. öfver Erg och hammadan Tinghert till
Tasili des Azdjers, och därom publicerat värdefulla
geografiska och vetenskapliga skrifter. 1898-1900
företog han, med understöd af geografiska sällskapet
i Paris och följd af en eskort under befäl af major
Lamy, en expedition genom Sahara och Sudan från Biskra
förbi Ouargla, Agadez och Zinder, där han förenade
sig med en expedition under Joalland och Meynier,
till Tsadsjön, följde Sjari uppåt och sammanträffade
där med en från Ubangi kommande expedition under
Gentil. F. tog därifrån vägen till Kongo och kusten,
medan hans eskort, som han ställt till Gentils
disposition, vid Kusseri (nära Sjari) angrep
Rahab, en arabisk slafjägare, som på 1890-talet
gjort eröfringar i Sudan samt angripit och slagit
flera franska expeditioner. Såväl Rabah som Lamy
stupade. F. har offentliggjort bl. a. Rapport sur ma
mission au Sahara et chez les Touareg Azdjer 1893
et 1894 (1894), Mission chez les Touareg 1894 et 1895
(1895), D’Alger au Congo par le Tchad (1902) samt de
vetenskapliga resultaten af hans sista expedition,
Documents scientifiques de la
mission saharienne (1903-05, med atlas). F.
är sedan 1906 guvernör på Mayotte och Comoroöarna.
Fourès [forä;s], Auguste Armand Laurent,
fransk skald, f. 1848 i Castelnaudary, d. där 1891,
var en tid redaktör af "Petit toulousain", tillhörde
felibrernas förbund och skref dikter och berättelser
på Languedocs munart (Silves païennes, 1872, Les
Grilhs, 1887, Les cants del soulelh, 1890).
Fourichon [forijfL’], Martin, fransk amiral,
f. 1809, d. 1884, blef 1848 fregattkapten, kort
därpå guvernör i Cayenne, 1853 konteramiral och
1859 Viceamiral. Vid fransk-tyska krigets utbrott
(juli 1870) erhöll han befälet öfver den eskader,
som skulle blockera preussiska Nordsjökusten. Efter
4 sept. s. å. var han en kort tid sjöminister, blef
1871 led. af nationalförsamlingen (högra centern)
och 1875 senator samt var 1876-77 ånyo sjöminister.
Fourier [forié], Jean Baptiste Joseph, baron,
fransk vetenskapsman, f. 21 mars 1768 i Auxerre,
d. 16 maj 1830 i Paris, var en tid underlärare vid
École normale och därefter professor i matematik vid
Ècole polytechnique. 1798 åtföljde han Bonaparte
till Egypten, där han blef sekreterare vid det
nyskapade Egyptiska institutet och användes i
åtskilliga diplomatiska uppdrag. Efter sin återkomst
till Frankrike utnämndes F. 1802 till prefekt i
dep. Isère samt blef 1808 baron och 1815 prefekt
dep. Rhône. 1816 valdes han till led. af Institutet,
men hans val bekräftades icke af Ludvig XVIII, förrän
han följande året ånyo blef vald; kort därefter blef
F. vet.-akad:s ständige sekreterare. 1827 invaldes
han efter Lemontey i Franska akad. - F:s första
offentliga uppträdande såsom vetenskapsman skedde
1789, då han inför vet.-akad. föreläste en Mémoire
sur la résolution des équations numériques. Hans
förnämsta verk äro hans arbeten om värmet. Efter
några förberedande afhandlingar, af hvilka en 1812
blef prisbelönt af vet.-akad., utkom hans epokgörande
Théorie analytique de la chaleur (1822), hvilket
arbete icke endast har stor betydelse för värmeläran,
utan ock genom de matematiska utvecklingar, som
där förekomma, är af ett synnerligt högt intresse
för matematiken. Bland F:s öfriga arbeten må nämnas
hans Préface historique m. fl. uppsatser i det af
Egyptiska institutet utgifna arbetet "Description de
1’Égypte". Ett urval af F:s arbeten utgafs 1888-90 i
2 bd af Darboux. Hans staty är rest i Auxerre. K. L.*
Fourier [forie], François Marie
Charles, fransk köpman och författare, grundläggare af
ett socialistiskt system, f. 7 apr. 1772 i Besançon,
d. 8 okt. 1837 i Paris, var son till en rik köpman,
nödgades till följd af sin faders önskan egna sig åt
handeln och öppnade en minuthandel i Lyon, men miste
under revolutionen sin förmögenhet och var sedermera,
ända till sin död, anställd på grosshandelskontor i
Rouen, Marseille, Lyon m. fl. orter. -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:45:31 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbh/0561.html
