Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fraas, Karl Nikolaus - Fraas, Oskar - Fraates, konungar i Partien (se d. o.) - Fra Bortolommeo - Fracastoro, Girolamo - Fraccaroli, Innocenzo - Frachetta, Girolamo - Frack. Se Dräkt, sp. 940 och 941 - Fra Diavolo - Fraenkel, Karl - Fraga - Fragaria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
användning af artificiell fiskodling samt bemödade
sig om att höja djurläkarkonsten. Skrifter: Klima
und pflanzenwelt (1845). Synopsis floræ classicæ
(1845), Grundriss der landtwirtschaftslehre (1848),
Geschichtliche übersicht der fortschritte der
landwirtschaftlichen erkenntnisse in den letzten 100
jahren (1851-52), Die schule des landbaues (1851:
5:e uppl. 1871), Die künstliche fischerzeugvng (2:a
uppl. 1854) och Die natur der landwirtschaft (1857)
m. fl.
Fraas [fräs], Oskar, tysk geolog, f. 1824 i
Württemberg, d. 1897, blef 1854 konservator för den
geol. afdelningen i Stuttgarts naturaliekabinett
och var från 1894 dess föreståndare. F. var
en af deltagarna i arbetet för Württembergs
geologiska undersökning, som börjades 1863.
E. E.
Fraates, konungar i Partien (se d. o.).
Fra Bartolommeo [-tålåmeå], italiensk målare. Se
Porta.
Fracastoro [-kasta rå], Girolamo, italiensk
läkare, skald, fysiker och astronom, f. 1483,
d. 1553, berömd för sitt arbete öfver farsoter, De
contagione et contagiosis morbis eorumque curatione
(1546), som innehåller de tidigaste underrättelserna
om fläcktyfus, och ännu mer namnkunnig för sin
dikt om syfilis, Syphilis seu morbus gallicus
(1530), hvari han förklarar sjukdomen alldeles ny,
uppkommen genom franska kriget i Italien. Såsom
botemedel förordar författaren guajak.
F. B.*
Fraccaroli [frakaråli], Innocenzo, italiensk
bildhuggare, f. 1805, d. 1882, gjorde i Venezia,
Milano och Rom studier efter Thorvaldsen och
Tenerani. Han var 1842-63 professor vid
konstakademien i Florens och flyttade därefter
till Milano. Bland F:s i akademisk stil hållna
verk äro Barnamordet i Betlehem (1817, kolossal
marmorgrupp, i Wiens hofmuseum), Eva, Den sårade
Akilles, Daidalos och Ikaros och Atala och Chactas.
(G-g N.)
Frachetta [-kc’tta], Girolamo, italiensk författare,
L 1562, d. 1620, innehade flera förtroendeposter vid
hofven i Rom och Neapel, skref bl. a. Il principe
(1599). ett försvar för den oinskränkta monarkien,
och ett slags kommentar öfver Lucretius’ ’berömda poem
"De natura rerum".
Frack (fr. frac). Se Dräkt, sp. 940 och 941.
Fra Diavolo [dja/vålå], "brodern djäfvulen",
italiensk röfvaranförare, f. 1760 uti Itri
(Kampanien), hette egentl. Michele Pezza,
var först strumpväfvare, men slöt sig sedan till
ett röfvarband, hvars "kapten" han snart blef. För
sina ogärningar dömdes han af en domstol i Neapel
till döden, men 1799, då fransmännen ryckte in i
konungariket Neapel, benådades han och utnämndes
till öfverste. I spetsen för sitt band deltog
han i fälttåget på romerska området, och då
fransmännen 1806 åter inföllo i konungariket
Neapel, tillfogade han deras förbindelseleder
mycken skada. Utvisad för sitt dåliga uppförande,
begaf han sig till Kalabrien, där han föröfvade svåra
grymheter. Sedermera inskeppade han sig till Sicilien,
men återvände snart till fastlandet, i spetsen för
300 förbrytare, som bourbonska regeringen ställt till
hans förfogande. Under två månaders tid förföljdes
han af en afdelning franska trupper, under befäl af
öfverste L. Hugo, skalden Victor Hugos fader, tills
han slutligen greps i San Severino. Han fördes till
Neapel och hängdes där 10 nov. 1806. Scribes och
Aubers underhållande
opera comique "Fra Diavolo eller värdshuset i
Terracina" är idel uppdiktning.
Fraenkel [frän-], Karl, tysk hygieniker, f. 1861 i
Charlottenburg, blef 1884 med. doktor, 1888 docent i
Berlin, 1889 e. o. professor i hygien i Königsberg,
1891 ord. professor i Marburg och 1895 i Halle. Han
har utöfvat en omfattande vetenskaplig verksamhet och
bl. a. utgifvit Grundriss der bakterienkunde (1886,
3:e uppl. 1890) och Atlas der bakterienkunde (1889,
2:a uppl. 1895). R. T-dt.
Fraga, distriktshuvudstad, fordom fästning, i spanska
prov. Huesca (Aragonien), nära föreningen af floderna
Cinca och Salado. 6,899 inv. (1900;. Alfons I af
Aragonien vardt där 1134 slagen af morerna.
Fragaria L., bot. farm., växtsläkte af fam. Rosaceæ,
med plattadt femflikigt blomfoder, försedt med ett
fembladigt mindre ytterfoder; blomkronan fembladig,
rosaartad, ståndarna många: karpellerna mycket små,
nötlika, något insänkta i det uppsvällda, slutligen
köttiga och saftiga fruktfästet, som af allmänheten
kallas "bär" (smultron, jordgubbar).
 |
| A Fragaria vesca, 1 stjälkens topp i fruktsättning, 2 smultronfrukten i längdsnitt. B Fragaria viridis, 3 blommande planta, 4 dess smultronfrukt, 5 småfrukt (karpell). |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
