- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
1239-1240

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fratres prædicatores, lat. "predikarbröderna", benämning på dominikanerna (se Dominikanorden) - Fratri allegri, it. Se Fratres gaudentes - Fratriark. Se Fratrier - Fratricida - Fratrier - Fratri gaudenti, it. Se Fratres gaudentes - Fratta maggiore - Fratte di Salerno. Se Salerno 2 - Frauenburg - Frauendorf - Frauenfeld - Frauenlob - Frauenstadt. Se Fraustadt - Frauenstädt, Christian Martin Julius - Frauenwörth. Se Chiem-See - Frauenhofer, Joseph von - Frauenhoferska linjerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

benämning på dominikanerna (se Dominikanorden).

Fratri allegri, it. Se Fratres gaudentes.

Fratriark. Se Fratrier.

Fratricida, lat., brodermördare. - Fratricidium,
lat., brodermord.

Fratrier (grek. fratriai, fratrai, fretrai,
eg. "broderskap"), folkafdelningar i Aten och andra
grekiska stater, i hvilka man bevarade traditionen om
statslifvets utveckling ur familjelifvet och därför
äfven, så långt möjligt var, inrättade det förra efter
det sistnämndas mönster. I Aten voro fratrierna tolf,
af hvilka sannolikt tre innefattades i hvar och
en af de gamla eller s. k. Joniska fylerna (se
Fyle), och dessa fratrier synas i det hela ha lämnats
orubbade af Kleisthenes vid den af honom genomförda
nya fyleindelningen. Hvarje fratri delades i ett
antal (enligt en uppgift 30) släkter. Fratriernas
politiska uppgift var hufvudsakligen att öfvervaka
den borgerliga härkomstens renhet. För sådant ändamål
måste hvarje nygift kvinna införas i sin mans fratri
och vid en särskild årlig sammankomst alla under
året födda barn anmälas till upptagande i fratriens
matrikel. Om sådant ansågs nödigt, kunde därvid
barnens äkta härkomst underkastas pröfning. Hvarje
fratri hade sin egen helgedom, och dess angelägenheter
handhades af en fratriföreståndare, fratriark
(af archos, anförare). Jfr Apaturierna.
A. M. A.

Fratri gaudenti, it. Se Fratres gaudentes.

Fratta maggiore [maddjåre], stad i italienska
prov. Neapel, vid järnvägen Neapel-Foggia, med
en mängd villor, tillhöriga neapolitanare. 13,170
inv. (1901). Vinodling.

Fratte di Salerno. Se Salerno 2.

Frauenburg, stad i preussiska reg.-omr. Königsberg
(Ostpreussen), vid östra stranden af Frisches
haff. 2,492 inv. (1900). Omedelbart invid staden
ligger Dom-Frauenburg, som utgör biskopens af
Ermeland säte och har en domkyrka med en minnesvård
öfver Coppernicus. F. gaf sig åt Gustaf II Adolf
1 juli 1626, men vid stilleståndet i Altmark 1629
återlämnades F:s dom till Polen, under det att F:s
hamn behölls af svenskarna till 1635. Under Karl
X:s polska krig besattes F. återigen af svenskarna
1655, men redan 1656 öfverlämnades det jämte
hela Ermeland till kurfursten af Brandenburg,
ehuru den svenska besättningen kvarlåg där ännu
någon tid. 1658 besattes F. af österrikarna. - I
F. dog rikskansleren Erik Oxenstierna 23 okt. 1656.
(J. F. N.) L. W:son M.

Frauendorf, by i preussiska reg.-omr. Stettin,
på vänstra stranden af Oder, nedanför
Stettin. 3.962 inv. (1900). Nära F. ligger
Krafts järnverk (2,500 arbetare).
J. F. N.

Frauenfeld [-f el t], hufvudstad i
schweiziska kantonen Thurgau, vid Murg. 4,626
inv. (1900; som kommun 7,850). Staden är
artilleridepå för östra Schweiz och har ett
gammalt slott, som fordom var landsfogdens
säte. Bomullsindustri, vapen- och maskinfabrik.
(J. F. N.)

Frauenlob [-låp], binamn på den tyske mästersångaren
Heinrich von Meissen.

Frauenstadt. Se Fraustadt.

Frauenstädt, Christian Martin Julius, tysk filosof,
f. 1813 i Bojanawo (Posen), d. 1879 i
Berlin, studerade i Berlin teologi och filosofi, blef
1844 lärare hos furst Sayn-Wittgenstein samt bosatte
sig 1848 i Berlin, där han lefde som privatlärd
och höll enskilda föreläsningar. F. utgaf många
filosofiska skrifter, men hade sin egentliga betydelse
såsom utbredare af Schopenhauers åsikter genom Briefe
über die Schopenhauersche philosophie
(1854). I
vissa punkter, särskildt inom etiken, afviker
han dock från sin mästare, särskildt i Neue briefe
über die Schopenhauersche philosophie
(1876). Efter
Schopenhauers död utgaf han enligt dennes uppdrag och
plan hans "Werke" (6 bd, 1873-74, 2:a uppl. 1877;
ny uppl. 1891); därjämte utgaf han nya upplagor af
flera bland Schopenhauers skrifter samt redigerade
en del af dennes efterlämnade skrifter samt bref och
fragment. Äfvenså utgaf han ett Schopenhauer-lexikon
(1871). I den tyska materialismstriden deltog han
genom Der materialismus, seine wahrheit und seine
irrthum
(1856). S-e.

Frauenwörth. Se Chiem-see.

illustration placeholder

Fraunhofer [-håfer], Joseph von, tysk
instrumentmakare och vetenskapsman, f. 6 mars 1787
i Straubing i Bajern, d. 7 juni 1826 i München,
blef 1798 lärling i en optisk verkstad och fick
sedermera anställning i Reichenbachs, Utzschneiders
och Liebherrs fabrik (i München) för tillverkning af
matematiska och fysikaliska instrument. Kort därefter
blef han föreståndare för den optiska afdelningen i
nämnda fabrik, och 1809 upprättade han i förening
med Reichenbach och Liebherr det sedermera mycket
berömda optiska institutet i Benediktbeuren, af
hvilket han snart blef ensam egare. Detta institut
flyttades 1819 till München, där F. blef led. af
vet. akad. samt 1823 professor och konservator vid
universitetets fysiska kabinett. Han adlades 1824. -
Såsom optiker sysselsatte sig F. i synnerhet med
förfärdigandet af akromatiska linser och lyckades
därvid komma till utmärkta resultat. För dessa arbeten
var det nödvändigt att ha tillgång till homogent
ljus, och vid de med anledning däraf företagna
undersökningarna af solljusets spektrum upptäckte F. i
detta de mörka, efter honom benämnda Fraunhoferska
linjerna
(se d. o.), hvilken upptäckt gifvit
uppslaget till hela spektralanalysen. F. studerade
äfven diffraktionsfenomenen och fann därvid
bl. a., att man medelst ett galler af fina trådar
kan framställa ett spektrum. Bland de många af
F. förfärdigade apparaterna må nämnas den stora
parallaktiska refraktorn, ”jätterefraktorn”,
i Dorpat. F:s Gesammelte schriften utgåfvos
1888 af Lommel. Hans staty är rest i München.
K. L.*

Fraunhoferska linjerna [-håferska-], fys., de
mörka linjerna i solljusets spektrum. Dessa linjer
iakttogos först af W. H. Wollaston (1802), men
föllo i glömska, tills J. v. Fraunhofer 1814
ånyo observerade dem och då till ett betydligt större
antal. F. betecknade de tydligast framträdande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:20 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0674.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free