Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 1283-1284 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik V - Fredrik VI

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hade 1743 stora utsikter att blifva vald
till tronföljare i Sverige, där dalkarlarna
t. o. m. ställde till ett uppror för att genomdrifva
hans val, men danska regeringen visade sig föga
intresserad för planen. Så snart F. bestigit tronen,
6 aug. 1746, bortlades den stela hållning, som härskat
vid hofvet under hans pietistiske faders tid, och
förbuden mot offentliga nöjen upphäfdes.

Konungen,
som hade ett intagande väsen och stor personlig
mildhet, vann därför i hög grad folkets tillgifvenhet,
och denna blef ännu större, då hans gemål, Lovisa
af England, i motsats till många föregående,
tyskfödda drottningar, visade kärlek till danska
språket. För statens styrelse hade F. ringa intresse
och förmåga samt öfverlämnade den därför åt sina
ministrar, J. L. Holstein, J. H. E. Bernstorff och
O. Thott, samt åt sin gunstling A. G. Moltke. Det
spända förhållande, som egt rum mellan det danska
konungahuset och Adolf Fredrik af Holstein-Gottorp,
sedan denne blifvit föredragen vid tronföljarvalet i
Sverige, häfdes genom en förlikning 1750; och för att
befästa vänskapen aftalades 1751 ett giftermål mellan
Adolf Fredriks son, sedermera Gustaf III, och F:s
dotter Sofia Magdalena, hvilket äktenskap ock kom till
stånd 1766. 1755 slöts ett neutralitetsförbund mellan
de nordiska rikena. Däremot uppnåddes 1751 ingen
öfverenskommelse med hertigen af Holstein-Gottorp Karl
Peter Ulrik om att öfvertaga hans del af Holstein
mot Oldenburg och en stor summa penningar, och ett
nytt förslag 1761 hade icke bättre resultat, utan
höll på att inveckla Danmark i krig med Ryssland,
sedan hertigen 1762 blifvit kejsare (Peter III)
därstädes. Efter Peters afsättning, s. å., öppnades
emellertid nya underhandlingar, hvarjämte Danmark
1765 slöt ett förbund med Ryssland och förband sig
att upprätthålla den då gällande författningen i
Sverige. - Man egnade stor omvårdnad om handel och
sjöfart; men det var endast den ostindiska handeln,
som blomstrade, hvarför också det asiatiska kompaniet
lät uppföra F:s staty till häst (fullbordad 1771
af den franske bildhuggaren Saly). Industrien
gynnades genom monopol, införselförbud och stora
statsbidrag. Tyska nybyggare inkallades (1759)
för att uppodla de jylländska hedarna. Samtidigt
gick dock jordbruket tillbaka, till följd af
bondeståndets förtryckta ställning, hvilken ännu
mera förvärrades, när man 1765 började bortsälja
kronogodsen. Dock gjordes ett och annat försök att
förbättra bondens ställning. Konst och vetenskap
främjades på många sätt: en ny dansk teater öppnades
1748, målar- och bildhuggarskolan utvidgades 1754
till en konstakademi, Sorö akademi återupprättades
1747, en botanisk trädgård anlades 1753, och ett
stort hospital (Frederiks hospita1) stiftades i
Köpenhamn 1756. En mängd tyska och franska författare
och vetenskapsmän (bl. a. Klopstock) inkallades och
understöddes af staten. Finansernas tillstånd var
dåligt, och statsskulden
växte betydligt. F. dog 14 jan. 1766 på Kristiansborg
och ligger begrafven i Eoskilde. I synnerhet under
sina senare år var F. begifven på dryckenskap och
utsväfningar, så att hans lefnadssätt väckte mycken
anstöt. Han var två gånger gift, första gången (1743)
med Lovisa af England (moder till bl. a. Kristian
VII och Sofia Magdalena), andra gången (1752)
med Juliana Maria af Braunschweig-Wolfenbüttel
(moder till arfprins Fredrik). Se E. Holm, "
Danmark-Norges historie 1720-1814", III (1896).
E.Ebg.


6. F. VI, den föregåendes sonson, ende son till
Kristian VII, föddes 28 jan. 1768. Han var endast fyra
år gammal, när hans moder Karolina Matilda förvisades
ur landet, och hans barndom förflöt glädjelöst
under den hårda och förödmjukande behandling han
rönte af faderns styfmor, änkedrottningen Juliana
Maria och hennes son, arfprinsen Fredrik. F. var
icke synnerligen begåfvad och blef icke heller
vidare väl utbildad, men hans kammarjunkare
Joh. Bülow visade honom uppriktig vänskap och
vann hans förtroende. Eljest var hans väsen kallt,
hårdt och inbundet. Redan 1782 hade F. satt sig
i förbindelse med den två år förut aflägsnade
ministern A. P. Bernstorff, och senare ingick han
en sammansvärjning äfven med andra missnöjda. Då
han efter sin konfirmation fick säte i statsrådet
(14 apr. 1784), blef han därigenom i stånd att
förskaffa sig makten i sin sinnessvage faders namn
samt att aflägsna änkedrottningen från styrelsen och
afskeda Guldbergs ministär. De första tretton åren,
under hvilka A. P. Bernstorff var hans förnämste
rådgifvare, utgjorde en af de lyckligaste perioderna
i Danmarks historia. Då genomfördes bondeståndets
frigörelse, genom "stavnsbaandets" upphäfvande (1788,
fullständigt först 1 jan. 1800), hofveriets reglerande
och bättre bestämmelser om förhållandet mellan
godsegare och fästebönder. F. visade personligen stor
ifver för främjandet af denna sak och lät ej skrämma
sig, när 102 godsegare i Jylland 1790 anhöllo om
återkallandet af de gjorda förändringarna. Därigenom
vann han en folkgunst, som han bevarade till
sin död, t. o. m. under de stora olyckor,
som sedermera inträffade. Därjämte genomfördes
flera andra reformer af stor vikt: förbudet mot
spannmålsutförsel upphäfdes, handeln på Island och
Finnmarken frigafs, en friare tullagstiftning än något
annat europeiskt land då kunde uppvisa infördes 1797,
negerhandeln förbjöds 1792 (dock först fr. o. m. år
1803), pressen befriades från polismyndighetens
godtycke 1790, och rättsväsendet förbättrades genom
upprättande af förlikningskommissioner (1795) samt
genom förträffliga regler "om rettens vedbörlige og
hurtige pleje" (1796). Danmarks utrikespolitik var
fredlig, med undantag af kriget med Sverige 1788,
hvilket framkallats af förbundet med Ryssland och
hejdades genom engelsk påtryckning. Medan det öfriga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>