- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
1319-1320

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrikson, Johan Gustaf - Fredriksorden, württembergsk orden. Se Ordnar - Fredriksskans 1. Fordom skans utanför Gäfle - Fredriksskans 2. Å (den numera med fastlandet förenade) holmen Käringlåret strax n. v. om Kalmar - Fredriksstad - Fredriksten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

chef, i hvilken befattning han kvarstod ända
till dess teatern våren 1907 upphörde att ha sitt
hemvist å den gamla scenen vid Kungsträdgården. På
sin afskedsföreställning blef han föremål för en
sällsynt varm hyllning. Såsom teaterledare har
F. utvecklat stor energi och mycken skicklighet och
har till god del förtjänsten af det förträffliga
sätt, hvarpå de moderna skådespelen uppsattes och
återgåfvos särskildt under 1880–90-talen å den
kungliga scenen. Hans smak var utprägladt modern
och realistisk, och detta vållade tvifvelsutan
någon ensidighet i valet af repertoar; romantiska
och klassiska stycken uppfördes mera sällan,
hvilket emellertid i ej ringa mån berodde på tidens
allmänna riktning. F., som äfven efter sin afgång från
Dramatiska teatern trots sin höga ålder egnar sig åt
sin konst med ungdomligt intresse och liffullhet,
har verkat äfven som öfversättare för scenen och
har utgifvit en samling af honom tolkade proverb och
monologer, Dramatiska småsaker (1892).
K. W-g.

Fredriksorden, württembergsk orden. Se Ordnar.

Fredriksskans. 1. Fordom skans utanför Gäfle. Till
"ett värn emot Juten" byggdes 1612 ett
blockhus på en liten i sundet mellan inre och yttre
Gäflefjärdarna liggande holme, som därefter fick
namnet Blockhusharen. Blockhuset omnämnes ej efter
1650. 1717 anlades på Blockhusharen en skans,
som till en början lär kallats Hugoskans (efter
dåv. landshöfdingen Hugo Hamilton), men redan i början
af juli s. å., då den var så godt som färdig samt
bestyckad med 10 kanoner, fått namnet F. I början
af aug. besköts från skansen en rysk flottilj med
den lyckliga påföljd, att denna afstod från sitt
försök att framtränga till Gäfle. Under sommaren
1720 förbättrades skansen, och tack vare densammas
befintlighet seglade ryssarna på våren 1721 förbi
Gäflebukten. Den provisoriskt byggda skansen började
hastigt förfalla, men iståndsattes 1727–28. Vid början
af Gustaf III:s ryska krig fördes F:s besättning och
bestyckning till Vaxholm, men Gäfle borgare skaffade
då ny bestyckning och ditlade annan besättning samt
byggde och bestyckade dessutom "ett formidabelt
batteri" på Holmudden vid norra inloppet, under det
att det södra gjordes ofarbart. 1808 lät kronan
grundligt reparera och förstärka F. 1863 bortfördes
bestyckningen och indrogs besättningen. 1892 öfverläts
F. till staden
Gäfle, som för sin nya hamnbyggnad lät rasera
skansen 1902, men på dess plats uppställdes en 5
aug. 1905 aftäckt, 4 1/2 m. hög minnessten af röd
Norrtäljegranit med inskrift under en i brons gjuten
reliefbild af skansen. En modell af F. finnes i
fortifikationsarkivet (se fig.).

illustration placeholder
Fredriksskans. Efter modell.


2. Å (den numera med fastlandet förenade) holmen
Käringlåret strax n. v. om Kalmar började efter
förslag af 1724 års befästningskommission byggas
en skans i bastionsform; den fick 1737, då den var
färdig, namnet F. Skansen slopades sedermera samtidigt
med Kalmars öfriga befästningar, och numera finnes
endast krutkällaren kvar.
L. W:son M.

Fredrikstad, stad och fästning i Smaalenenes
amt, Norge, vid Glommens utlopp i hafvet. Staden
anlades 1570, sedan Sarpsborg 1567 ödelagts af
svenskarna. 14,635 inv. (1900). Stor träutförsel. 1657
påbörjades anläggandet af ordentliga fästningsverk
efter holländska systemet med 5 bastioner, och F:s
uppgift blef att behärska öfvergången öfver Glommen,
att vara hufvuddepå för det sunnanfjällska Norge
och att bilda en skyddad hamn för roddflottan. I
början af 1700-talet förstärktes F:s försvarsverk,
och 1807 byggdes flera nya batterier. –
3 aug. 1814 besatte Karl XIII och amiral Puke Kjögöen
och Krageröen, och då kommendanten öfverstelöjtnant
N. C. Hals vägrade att uppgifva fästningen, öppnade
de eld ifrån flottan på e. m. och morgonen den
4. Kommendanten begärde då, oaktadt fästningen ännu
anfallits endast från sjösidan, att få underhandla
om dagtingan, som redan samma morgon afslöts, och
kl. 1/2 8 på e. m. inryckte svenskarna samt började
genast förstärka fästningsverken, hvarmed de höllo
på, ända tills F. 28 mars 1815 återlämnades till
norrmännen. 1889 lades fästningen under Fredrikstens
kommendantskap, och 1897 minskades garnisonen till
några man. F. ingår nu i Glommenlinjens högra flygel,
hvarför 2 batterier (på hvar sin holme i Öster-
och Västerälfven på ömse sidor om Krageröen)
anlagts för snabbskjutande smärre kanoner för
beskjutande af minspärrningarna i flodmynningarna.
L. W:son M.

Fredriksten, norsk fästning vid Fredrikshald,
leder sitt ursprung från de under Hannibalsfejden
1644 och 1645 "for indgangen aff Suerig till Halden"
anlagda träförskansningarna och det i mars 1645 ö. om
Fredrikshald uppbyggda blockhuset Cretzenstein jämte
andra "redouter". 1658

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:45:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbh/0714.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free