Print (PDF) - On this page / på denna sida - Fris - Frisboken - Frisbräda. Se Fris, bygnk. - Frisch, Johann Leonhard - Frisch, Karl Friedrich - Frisch, John Didrik - Frischbier, Hermann - Frischen, Peter Karl von. Se Ridderstolpe - Frische nehrung. Se Frisches haff - Frisches haff - Frisch, fromm, froh, frei!, ty. Se F. F. F. F. - Frischlin, Philip Nicodemus - Frisco, Se San Francisco - Frisedel. 1. Krigsv. - Frisedel. 2. Kam. - Frisel - Frisenheim, Johan Henrik (före adlandet Frisius)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
U55
Frisboken-Frisenheim
145$
gen härledt från Friesland, enär holländare varit yåra
läromästare i yllefabrikationen. G. A. w.
Frisboken, isl. Frissbök (Codex Frisianus), en
isländsk handskrift i Arnemagneanska samlingen,
i universitetsbiblioteket i Köpenhamn. Frisboken,
som fått namnet efter sin förre egare, är skrifven
omkr. 1325. Den innehåller Snorre Sturlassons
konungasagor (utom Olof den heliges saga) samt
Sturla Thordssons saga om Håkan Håkansson. Codex
Frisianus utgafs i Kristiania 1871. Se F. Jönsson,
"Den öl d norske og oldislandske litteraturs historie"
(1894-1902).
Frisbräda. Se Fris, bygnk.
Frisch, Johann Leonhard, tysk språkforskare, f. 1666 i
Oberpfalz, d. 1743, blef 1726 rektor vid ett gymnasium
i Berlin, författade den viktiga Teutsch-lateinisches
wörterbuch (1741) samt ornitologiska arbeten.
Frisch, Karl Friedrich, tysk geograf och
öfversättare, f. 1808 i Demmin (Vor-Pommern),
d. 1874 i Stockholm, 1827 student i Greifswald, blef
1833 lärare vid Tyska nationallyceum i Stockholm,
där han först som subrektor och från 1851 som
konrektor verkade till 1866. 1855 blef han filos,
licentiat i Greifswald. Bland hans arbeten må nämnas
Stockholm mit seinen umgebungen (1844; 3:e uppl., med
titel "Stockholm und umgebungen", 1852, i "Griebens
reisebibliothek") samt Schweden. Handbuch fur reisende
(1860; 5:e uppl. 1874). Därjämte skref han geografiska
uppsatser i "Peter-manns mittheilungen", "Globus",
"Aus allén welt-theilen", "Ueber land und meer"
samt skildrade Sverige, Norge och Danmark i 7:e
uppl. af "Handbuch der geographie und statistik"
(1862). F. öfversatte romaner af fru Flygare-Carlén,
Onkel Adam m. fl. samt historiska arbeten af
Strinnholm ("Wic-kin^sziige, staatsverfassung und
sitten der alten skandinavier", 1839-41), Swederus
("Schwedens politik und kriege 1808-14", 1866) m. fl.
Frisch, John Didrik, dansk målare, f. 4 maj 1835,
d. 23 nov. 1867 i Florens, genomgick konstakademien
i Köpenhamn och egnade sig företrädesvis åt
figurmålning. 1857 exponerade han sin första
tafla. Efter en tid kände han sig dock mera
intresserad för djurlifvet och landskapet samt målade
med förkärlek bilder från Dyrehaven med villebråd,
hästar eller andra djur i fritt tillstånd. Hans taflor
utmärkas genom varm naturkänsla och kraftig stämning.
Ph. W.*
Frischbier [-bir], Herm an n, tysk folkbrist, f. 1823
i Königsberg, d. 1891, var lärare vid flera skolor,
slutligen rektor för en flickskola i sin födelsestad,
var framgångsrikt verksam som samlare och ordnare af
preussiskt folkloristiskt material (Prens-sisches
wörterbuch, 1882-83, m. fl.). Se tidskriften "Am
urquell" (III).
Frischen, Peter Karl von. Se Eidder-stolpe.
Frische nehrung. Se Frisches haf f.
Frisches haff 1. Dasfrischehaff, en 860,6
kvkm. stor strandsjö i preussiska provinserna Ost-och
Westpreussen. Det sträcker sig, med en längd af 80 km
och en bredd af 2-18 km., från Elbing till Königsberg
och skiljes från Östersjön genom Frische nehrung, en
52 km. lång och 2-3 km. bred, af sanddyner bestående
landremsa, samt står i förbindelse med Östersjön
endast genom det 380
m. breda Pillauer tief, som uppstod under en storm
10 sept. 1510. Djupet är 3-5 m., men genom den
1894-1901 anlagda Königsbergkanalen mellan Pregels
mynning och Pillau har till Königsberg åstadkommits
en farled genom F. af 6,7 m. djup. I Frisches haff
utmynna Nogat, Passarge, Frisching och Pregel.
(J- F- N.)
Frisch, fromm, froh, frei! [frij, fråmm, frå, fraj],
ty. Se F. F. F. F.
Fri’schlin, Philip Nicodemus, tysk skald och filolog,
f. 1547, d. 1590, professor i Tiibingen r utmärkte
sig som lärd och författare, hvarvid särskildt
hans latinitet beundrades. Kvickhet och satir
prägla hans komedier (Rebecca, 1576, Susanna, 1578,
Julius redirivus, 1584, m. fl.), hvilka äro hans
förnämsta vittra verk, för hvilka hans sorgespel och
ännu mer hans på tyska författade dikter stå långt
tillbaka. F. skref dessutom förtjänstfulla arbeten
i grammatik och kritik. Se biografi af D. F. Strauss
(1856), som äfven gaf ut F :s tyska dikter (1857).
Frisco. Se San Francisco.
Frisedel. 1. Krigsv., intyg om befrielse, på grund
af kroppsligt fel eller kroppslig svaghet, från
skyldigheten att fullgöra värnplikt. Se Frikal-l el
s e.
2. Kam., det intyg om gjord anmälan i vederbörlig
tullkammare, hvilket en skeppare under tullkontrollens
strängaste tid måste skaffa sig, innan last intogs,
för att ej riskera konfiskation af varorna. Denna
sedel, som innehöll hvarjehanda uppgifter om last,
destinationsort, returfrakt m. m., skulle öfver-lämnas
till den vakthafvande "besökaren". Frisedeln motsvaras
nu, fastän i mildare form, af den s. k. i n l a s t
n i n g s s e d e l n. 1. C. O. N. 2. Kbg.
Frisel (ty. friesel, lat. febris miliaris), med.,
en egendomlig, af stark svettning och ymnigt
utslag af små klara vattenblåsor kännetecknad
feber. Den uppträdde första gången i Leipzig 1650,
hos barnsängskvinnor, och härskade sedermera, under
1700-talet och i början af 1800-talet, epidemiskt
i Sachsen, Thuringen, Frankrike och norra Italien,
hvaremot denna äkta friselfeber aldrig torde ha
förekommit i Sverige. Med densamma får nämligen ej
förblandas det friselliknande utslag, som rättare
kallas sydamina och förekommer i en mängd olika,
med stark svettning förenade febersjukdomar, i
synnerhet den reumatiska febern. F-
B. (J. E. J-n.)
Frisenheim, Johan Henrik (före adlandet Fr is i u s),
friherre, ämbetsman, f. på 1600-talet i Nyen, d. 1737
i Villmanstrand, lefde som handlande i Nyen, tills
det 1703 eröfrades af ryssarna, då han flyttade till
Viborg. Under Viborgs belägring och i synnerhet under
de hårda krigsåren 1713-14, gjorde han, begagnande
sig af den stora kredit han åtnjöt i affärsvärlden,
krigsförvaltningen i Finland stora tjänster genom
att på egen risk uppnegociera betydande summor för
dess räkning. Han ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
