- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
1499-1500

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frug, Semen Grigorjevitj - Frugal - Frugoni, Carlo Innocenzo - Frugård - Frugården - Frugårdit, miner. Se Vesuvian - Fruholmen - Fruin, Robert - Frukoststycke - Frukt 1. Bot.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lyriken; hans episka försök äro totalt
misslyckade, och hans judiska ballader äro
mestadels svaga efterbildningar af Schiller. På
grund af de ryska judeförföljelserna har F. i sin
diktning anslutit sig till den s. k. zionistiska
utvandrarrörelsen. F. har äfven skrifvit vers på
tysk-judiskt jargonspråk och under märket Ieronym
Dobryj
medarbetat i ryska huvudstadstidningar
med satiriska epigram och tillfällighetsdikter.
A-d J.

Frugal (af lat. frugi, redbar, ordentlig),
måttlig, enkel, tarflig, sparsam. - Frugalitet
(lat. frugalitas), måttlighet, enkelhet, tarflighet.

illustration placeholder

Frugoni [frogåni], Carlo Innocenzo, italiensk skald,
f. 1692 i Genua, d. 1768. Vid sexton års ålder mot
egen kallelse lockad att inträda i en andlig orden,
löstes han tjugufem år senare af påfven från sitt
klosterlöfte, men ej från celibatet och tillhörde
alltjämt som abbé det andliga ståndet. Sedan
han som lärare i litteratur och vältalighet
undervisat i Brescia, Rom, Genua och Bologna,
kom han 1725 till Parma, där han stannade till
sin död. Genom sina inställsamma hyllningssånger
vann han en gynnad ställning vid hofvet i Parma,
först under den siste ättlingen af huset Farnese,
hvars historia han skref, och ännu mer under den
bourbonska dynastien, då han anställdes som hofpoet,
teaterintendent och dramaturg samt sekreterare vid
konstakademien. F:s författarskap, som utmärkte sig
för en utomordentlig lätthet och en inom lyriken
kanske enastående alstringsrikedom, rörde sig mest
på lofkvädets och den mer eller mindre officiella
tillfällighetsdiktens område. I sin sträfvan att
öfvervinna den arkadiska skolans fadda vekhet sökte
han, särskildt i den elfvastafviga blankversen,
åstadkomma en kraftigare och klangfullare diktion,
men uppnådde med sitt hopande af onödiga epitet och
trungna inversioner ofta blott ett ordsvall, som
mera talar till örat än till känslan och fantasien
- det s. k. frugonianska maneret. Eftervärlden har
ej heller godkänt den utomordentliga beundran, som
en gång kom F. till del. Opere poetiche dell’ abate
C. I. F.
utkommo 1779; ett urval af hans dikter i
"Poeti erotici del secolo XVIII" utgafs af Carducci
1878 och i "Biblioteca classica economica",
n:r 49. Se Fabroni, "Elogi di illustri italiani"
(vol. I), samt Bertana, "Intorno al Frugoni" (i
"Giornale storico della letteratura italiana", XXIV).
Hj. Sdg.

Frugård, egendom i Mäntsälä socken, Nylands län,
Finland. Areal 1,278 har, hvaraf 400 åker och
äng. Bland de gods Karl IX tilldelade Henrik
Wredes familj voro 12 skattehemman uti Nummis by
af ofvannämnda socken. Å dessa byggde Wredes änka,
Gertrud, född v. Ungern Sternberg, en sätesgård,
som efter henne benämndes F. 1706 öfvergick F. från
k. rådet grefve F. Wrede till öfverinspektoren
J. Nordberg, hvars son, öfversten K. F. Nordenskiöld,
ärfde egendomen. Efter skilda
delningar tillföll 1832 en fjärdedel af
den ursprungliga egendomen den bekante
mineralogen N. G. Nordenskiöld och
eges f. n. af en bland dennes söner.
R. C.*

Frugården, 1 mtl frälsesäteri i Vänersnäs socken,
Skaraborgs län, nära Dettern, med 8 5/8 mtl
underlydande inom socknen, jämte tegelbruk och
mejeri taxerad till 260,000 kr. (1906). F. har egts
af bl. a. riksrådet frih. Ture Bielke och hans son
fältmarskalken grefve Nils Bielke samt, i början af
1800-talet, af Göta kanals upphofsman, grefve Baltzar
von Platen. Nuv. egare (1908) är Henry Wærn.

Frugårdit, miner. Se Vesuvian.

Fruholmen, norsk fyr och meteorologisk
observationsstation, den nordligaste hafsfyr på
jorden, belägen under 71° 5’ 35" n. br. och
23° 59’ 35" ö. lgd (fr. Greenw.). Fyren
tändes 1866 och har en lysvidd af 19 minuter.
A. G.

Fruin [fröjn], Robert, nederländsk historiker,
f. 14 nov. 1823 i Rotterdam, d. 29 jan. 1899 i
Leiden, studerade i Leiden och blef 1847 filos.
doktor på en egyptologisk afhandling, anställdes
1849 som lärare i historia och geografi vid
Leidens gymnasium samt blef 1860 innehafvare af den
nyupprättade professuren i historia vid därvarande
universitet. Denna lärostol innehade F. till 1894 och
lade därunder genom en fruktbringande lärarverksamhet
grunden till den moderna metodiska och källkritiska
historieskrifningen i Nederländerna. Hans förnämsta
arbete är Tien jaaren uit den tachtigjarigen
oorlog, 1588-1598
(1861, 5:e uppl. 1899), en
banbrytande öfversikt öfver ett af det nederländska
frihetskrigets betydelsefullaste skeden. I öfrigt
nedlade F. resultaten af sina omfattande forskningar
i nederländsk historia (särskildt under frihetskriget)
i en mängd tidskriftsartiklar och smärre afhandlingar
i lärda publikationer. Dessa ha sedermera samlats och
utgifvits af hans lärjungar, professorerna P. J. Blok
och P. L. Müller samt riksarkivarien S. Müller,
under titeln Robert Fruins verspreide geschriften
met aanteekeningen
(10 bd, jämte bibliografi och
register, 1899-1905). Här förekomma bl. a. en mängd
monografier till Vilhelm I:s af Oranien historia,
studier öfver Oldenbarnevelt, Grotius samt Vilhelm
III:s engelska politik. F:s värdefulla kollegium
i nederländsk författningshistoria, Geschiedenis
der staatsinstellingen in Nederlanden tot den val
der republiek
, utgafs efter hans egna utkast och
åhörares anteckningar 1901 af H. Colenbrander. I
det politiska lifvet var F. rätt framträdande som en
af det liberala partiets ledare. Jfr biografier af
P. J. Blok i "Jaarboek van de akademie te Amsterdam"
(1899) och af F. Rachfahl i "Hist. zeitschrift"
(1907). V. S-g.

Frukoststycke, stillebensmålning med dukadt bord,
hvarå förekomma vinbägare, pastejer, ostron,
bröd och frukt m. m. Taflor med dylika ämnen voro
särskildt på modet i Holland under 1600-talet.
A. L. R.

Frukt. 1. Bot., uppkommer af fruktämnet vid pistillens
(se d. o.) befruktning och vidare utveckling. Det
eller de blad, som bilda pistillen, kallas därför
fruktblad. Frukten består af fruktväggen samt af
ett eller flera frön. Fruktväggen utgöres af de
utvecklade fruktbladen, fröna af de utvecklade
fröämnena. Fruktväggen har en dubbel uppgift,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:17 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0804.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free