15-16
(1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
| Nordisk familjebok. Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass 15-16 (1908) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >> | ||
| Project Runeberg | Catalog | RSS | Forum | Recent Changes | Comments? | |||
PDF (B/W) - On this page / på denna sida - Fruntimmersfreden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the
raw OCR text
from the scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns den
maskintolkade texten
från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread
at least once.
(diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs
minst en gång.
(skillnad) (historik)
15 Frykerud-Frynikos 16 Nedre Fryken genom Nilsbysundet. Vattendragets hela längd är 73 km., under det bredden ingenstädes öfverstiger 4 km. Ytinnehållet är 121 kvkm., däraf öfre F. 64,5 och Mellan-F. 45 kvkm. Öfre Fryken upptager Mangs-, Rögd-, Bada- och Björkälfvarna m. fl., Mellan-Fryken Rottnaälfven. Den samlade vattenmängden, hvars yta ligger 62 m. ö. h. afflyter genom Norsälfven till Vänern. Liflig ångbåtstrafik. Synnerligen vackra omgifningar (se fig.), till hvilka numera en liflig turisttrafik eger rum. Landskapet kring Fryken skildras och förhärligas i Selma Lagerlöfs "Gösta Berlings saga". Se K. Forsstrand, "Fryksdalen och Frykensjöarna" (1905). A. G.* Frykerud, socken i Värmlands län, Kils härad. 14,707 har. 2,863 inv. (1906). Annex till Stora Kil, Karlstads stift, Kils kontrakt. Frykholm, Johan Ludvig, marindirektör, f. 20 juni 1837 å Älgå bruk, Värmland, d. 5 sept. 1904 i Stockholm, genomgick krigsakademien på Karlberg, blef sekundlöjtnant vid flottan 1857, var tre år i handelssjöfart och tre år i tjänstgöring till sjöss och i land vid flottan, arbetade några år å mekaniska verkstäder och aflade 1867 konstruktionsofficersexamen. Han blef 1866 premiärlöjtnant vid skärgårdsartilleriet, tjänstgjorde från 1868 vid marin-ingenjörstaten samt å in- och utländska verkstäder och varf, befordrades 1875 till kapten vid flottan, men tog s. å. afsked och förordnades till marin-ingenjör. Som verkstadsföreståndare å Stockholms varf tog F. initiativ och uppgjorde planer till byggande af dockan å Galärvarfvet samt en del yerkstäder därstädes. 1882-88 var han direktör vid mariningenjörstaten och chef för ingenjördepartementet vid Stockholms station. F. utgaf bl. a. en vid sjökrigsskolan och navigationsskolorna använd A ngmaskinlära och skref artiklar i N. F. H. W-1. Fryksdal. 1. Härad i Värmlands län, bildar Fryksdals domsaga och Fryksdals fögderi samt är deladt i två tingslag: F. härads nedre tingslag, omfattande socknarna Sunne, östra Emter-vik, Västra Emtervik, Gräsmark, Lysvik, 1,450 kvkm., 21,327 inv. (1906) och F. härads öfre tingslag, omfattande socknarna Fryksände och Lekvattnets kapell, östmark, Hvitsand, 1,331 kvkm., 13.355 inv. - 2. Kontrakt i Karlstads stift," omfattar följande sex pastorat: Sunne; östra Emtervik; Västra Emtervik; Gräsmark; Fryksände med Lysvik, Hvitsand och Lekvattnets kapell; östmark. Kontraktet sammanfaller med häradet. 2,781 kvkm. 34,682 inv. (1906). Fryksdalen, en långsträckt dalgång, som nästan midt i Värmland stryker från n. till s. och hvars botten till största delen upptages af de tre Frykensjöarna. Fryksdalen, berömd för sin skönhet, företer ofta närmast vattendragen en mild och leende, stundom rik natur, är i s. sammanträngd mellan branta och tämligen höga berg, men betydligt bredare norrut, dock med spridda höjder, hvilka inåt landet öfvergå till vilda bergstrakter. Mest omtalad af dessa höjder är Tossebergsklätten (se fig. och jfr Fryken), sagans Gurlitta klätt, som med sin egendomliga form reser sig till 342 m. höjd (280 m. öfver sjöns yta) strax n. om Stöpafors vid öfre Frykens västra strand, snedt emot Lysviks kyrka. Den beprisade naturskönheten har emellertid icke förblifvit oberörd af en på senare tid långt drifven skogssköfling. Litt.: se Fryken. - Rörande allmogelifvet i F. se Värmland. A. G.* Tossebergsklätten i Fryksdalen (från söder). Fryksdals domsaga. Se Fryksdal 1. Frykseds skans i Värmland, Fryksände socken, hade byggts af allmogen och var i någorlunda stånd 1675, men fick efter kriget förfalla. L. W:son M. Frykse'll. Se Fryxell. Fryksta, järnvägsstation och lastageplats i Stora Kils socken, Värmlands län, vid södra ändan af Nedre Fryken, genom en 3 km. lång bibana förenad med Kils station vid Nordvästra stambanan. Fryksände, socken i Värmlands län, Fryksdals härad. 52,213 har. 6,415 inv. (1906). F." bildar med Lysvik, Hvitsand och Lekvattnets kapell ett regalt pastorat i Karlstads stift, Fryksdals kontrakt. Frylesläktet, bot. Se L u z u l a. Fryne (grek. <J>Qvvr], lat. Phryne), forngrekisk hetär, bördig från Thespiai i Beotien, lefde ii -i:e årh. f. Kr.) hufvudsakligen i Aten, där hon inom kort förvärfvade stor rikedom. Hennes behag ansågos oemotståndliga, och då hon en gång var anklagad till lifvet för religionsbrott, lyckades hennes sakförare, talaren Hypereides, att rädda henne därigenom, att han ituslet hennes dräkt och blottade hennes sköna former, hvarpå domstolen enhälligt förklarade, att den ej vågade förgripa sig på Afrodites prästinna. Huru mästerligt hon förstod att spela dennas roll, visade hon, då hon en gång vid Poseidonsfesten under hela folkets jubel aflade sin dräkt, löste sitt hår och nedsteg i hafvet, hvilket gaf Apelles anledning att afmåla henne såsom Afrodite Anadyomene. Äfven Praxiteles skall ha användt henne såsom modell till sin knidiska Afrodite. - I figurlig mening förstås med F. en förförisk, lättsinnig kvinna. A. M. A. Fry'nikos (grek. $QVVI%O$, lat. Phrymchus). L En af de äldste forngrekiske sorgespelsförfattarna,, lefde och verkade i Aten omkr. år 500 f. Kr. Hans skådespel, hvilka alla gått förlorade, hade en öfvervägande lyrisk karaktär och torde snarare ha varit ett slags kantater med inflickad dialog än egentliga dramer. De i dem behandlade ämnena voro hämtade icke blott från mytologien, utan äfven från samtida tilldragelser, t. ex. i Foinissai (Feniciskorna), som förhärligade grekernas seger öfver perserna, och Miletu halosis (Miletos' eröfring), vid hvars åska-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
