- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
15-16

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fruntimmersfreden ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Nedre Fryken genom Nilsbysundet. Vattendragets
hela längd är 73 km., under det bredden
ingenstädes öfverstiger 4 km. Ytinnehållet är
121 kvkm., däraf öfre F. 64,5 och Mellan-F. 45
kvkm. Öfre Fryken upptager Mangs-, Rögd-,
Bada- och Björkälfvarna m. fl., Mellan-Fryken
Rottnaälfven. Den samlade vattenmängden,
hvars yta ligger 62 m. ö. h. afflyter
genom Norsälfven till Vänern. Liflig ångbåtstrafik.
Synnerligen vackra omgifningar (se fig.), till hvilka
numera en liflig turisttrafik eger rum. Landskapet kring
Fryken skildras och förhärligas i Selma Lagerlöfs
"Gösta Berlings saga". Se K. Forsstrand,
"Fryksdalen och Frykensjöarna" (1905).

A. G.*

Frykerud, socken i Värmlands län, Kils
härad. 14,707 har. 2,863 inv. (1906). Annex till
Stora Kil, Karlstads stift, Kils kontrakt.

Frykholm, Johan Ludvig, marindirektör, f. 20 juni
1837 å Älgå bruk, Värmland, d. 5 sept. 1904 i
Stockholm, genomgick krigsakademien på Karlberg,
blef sekundlöjtnant vid flottan 1857, var tre
år i handelssjöfart och tre år i tjänstgöring
till sjöss och i land vid flottan, arbetade
några år å mekaniska verkstäder och aflade
1867 konstruktionsofficersexamen. Han blef
1866 premiärlöjtnant vid skärgårdsartilleriet,
tjänstgjorde från 1868 vid marin-ingenjörstaten
samt å in- och utländska verkstäder och varf,
befordrades 1875 till kapten vid flottan,
men tog s. å. afsked och förordnades till
marin-ingenjör. Som verkstadsföreståndare å
Stockholms varf tog F. initiativ och uppgjorde
planer till byggande af dockan å Galärvarfvet
samt en del yerkstäder därstädes. 1882-88
var han direktör vid mariningenjörstaten och
chef för ingenjördepartementet vid Stockholms
station. F. utgaf bl. a. en vid sjökrigsskolan
och navigationsskolorna använd Ångmaskinlära
och skref artiklar i N. F. H.

W–l.

Fryksdal. 1. Härad i Värmlands län, bildar
Fryksdals domsaga och Fryksdals fögderi samt är
deladt i två tingslag: F. härads nedre tingslag,
omfattande socknarna Sunne, Östra Emtervik,
Västra Emtervik, Gräsmark, Lysvik, 1,450
kvkm., 21,327 inv. (1906) och F. härads öfre
tingslag, omfattande socknarna Fryksände och
Lekvattnets kapell, Östmark, Hvitsand, 1,331
kvkm., 13.355 inv. – 2. Kontrakt i Karlstads
stift, omfattar följande sex pastorat: Sunne;
Östra Emtervik; Västra Emtervik; Gräsmark;
Fryksände med Lysvik, Hvitsand och Lekvattnets
kapell; Östmark. Kontraktet sammanfaller med
häradet. 2,781 kvkm. 34,682 inv. (1906).

Fryksdalen, en långsträckt dalgång, som nästan
midt i Värmland stryker från n. till s. och
hvars botten till största delen upptages af
de tre Frykensjöarna. Fryksdalen, berömd för
sin skönhet, företer ofta närmast vattendragen
en mild och leende, stundom rik natur, är i
s. sammanträngd mellan branta och tämligen höga
berg, men betydligt bredare norrut, dock med
spridda höjder, hvilka inåt landet öfvergå till
vilda bergstrakter. Mest omtalad af dessa höjder
är Tossebergsklätten (se fig. och jfr Fryken),
sagans Gurlitta klätt, som med sin egendomliga
form reser sig till 342 m. höjd (280 m. öfver
sjöns yta) strax n. om Stöpafors vid Öfre Frykens
västra strand, snedt emot Lysviks kyrka. Den
beprisade naturskönheten har emellertid icke
förblifvit oberörd af en på senare tid långt
drifven skogssköfling. Litt.: se Fryken.
– Rörande allmogelifvet i F. se Värmland.

A. G.*

illustration placeholder
Tossebergsklätten i Fryksdalen (från söder).


Fryksdals domsaga. Se Fryksdal 1.

Frykseds skans i Värmland, Fryksände socken, hade
byggts af allmogen och var i någorlunda stånd
1675, men fick efter kriget förfalla.

L. W:son M.

Fryksell. Se Fryxell.

Fryksta, järnvägsstation och lastageplats i Stora
Kils socken, Värmlands län, vid södra ändan af
Nedre Fryken, genom en 3 km. lång bibana förenad
med Kils station vid Nordvästra stambanan.

Fryksände, socken i Värmlands län, Fryksdals
härad. 52,213 har. 6,415 inv. (1906). F. bildar
med Lysvik, Hvitsand och Lekvattnets kapell ett
regalt pastorat i Karlstads stift, Fryksdals
kontrakt.

Frylesläktet, bot. Se Luzula.

Fryne (grek. qvvr], lat. Phryne), forngrekisk
hetär, bördig från Thespiai i Beotien, lefde (i 4:e
årh. f. Kr.) hufvudsakligen i Aten, där hon
inom kort förvärfvade stor rikedom. Hennes behag
ansågos oemotståndliga, och då hon en gång var
anklagad till lifvet för religionsbrott, lyckades
hennes sakförare, talaren Hypereides, att rädda
henne därigenom, att han ituslet hennes dräkt och
blottade hennes sköna former, hvarpå domstolen
enhälligt förklarade, att den ej vågade förgripa
sig på Afrodites prästinna. Huru mästerligt hon
förstod att spela dennas roll, visade hon, då hon
en gång vid Poseidonsfesten under hela folkets
jubel aflade sin dräkt, löste sitt hår och
nedsteg i hafvet, hvilket gaf Apelles anledning
att afmåla henne såsom Afrodite Anadyomene. Äfven
Praxiteles skall ha användt henne såsom modell
till sin knidiska Afrodite. – I figurlig mening
förstås med F. en förförisk, lättsinnig kvinna.

A. M. A.

Frynikos (grek. $QVVIyO$, lat. Phrynichus).
1. En af de äldste forngrekiske sorgespelsförfattarna,
lefde och verkade i Aten omkr. år 500 f. Kr. Hans
skådespel, hvilka alla gått förlorade, hade en
öfvervägande lyrisk karaktär och torde snarare ha
varit ett slags kantater med inflickad dialog än
egentliga dramer. De i dem behandlade ämnena voro
hämtade icke blott från mytologien, utan äfven
från samtida tilldragelser, t. ex. i Foinissai
(Feniciskorna), som förhärligade grekernas seger
öfver perserna, och Miletu halosis (Miletos
eröfring), vid hvars

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:46:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbi/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free