Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fräspulver ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
celler, hos många växter (t. ex. Epilobium,
bomullsväxten, Salices) deltar det i
fröspridningen genom utbildningen af hår, hos
andra växter (t. ex. Plantago, Linum)
är det vattenupptagande, hvarvid
det förslemmas. Växtämnet (embryot) utgöres hos
en del växter (orkidéer, Orobanche, Pyrola,
Monotropa) endast af en klotformig eller
sfäroidisk, odifferentierad cellkropp, men hos
de flesta kan man urskilja olika delar. Det
utgöres i sitt mest utbildade skick af
en hypokotyl (se d. o.) stamdel öfvergående i ett
rotämne, som utväxer till växtens hufvudrot.
Stamdelen uppbär dessutom ett
hjärtblad (monokotyledoner)
eller två (dikotyledoner) och en stundom med
bladanlag försedd stamknopp (plumula). Hos
många växter finns dessutom fröhvita,
en näringsrik, ofta stärkelserik väfnad,
innehållande byggnadsmaterial, som upptages
af embryot, då det utvecklar sig till en liten
planta. Fröhvita finnes af två slag, perisperm
och endosperm. Perisperm finnes endast hos
några få växter (piporacéer, nymphaeacéer, Canna)
och bildas af en del af själfva frökärnan
(nucellus). Endospermet uppkommer i embryosäcken
(se d. o.). Hos gymnospermerna bildas det före
befruktningen, hos angiospermerna bildas det
efter befruktningen därigenom, att enligt
observationer på många växter den ena af
pollenslangens båda kärnor sammansmälter
med centralkärnan, innan denna delat sig,
hvarefter den befruktade kärnan genom upprepade
delningar ger upphof till endospermet. Hos
många växter förtäres endospermet under den
befruktade äggcellens utveckling till embryo,
hos andra finns det kvar hos det fullbildade
fröet. Förekomsten eller saknaden af fröhvita
utgör ofta en familjekaraktär. Fröhvita
ha monokotyledoner, ranunculacéer,
caryophyllacéer m. fl., fröhvita saknas hos
leguminoser, rosacéer, Compositae m. fl.
Fig. 1. Styfmorsviol (Viola tricolor).
Fig. 2. Vinbär (Ribes), yttre
delen af fröskalet saftigt.
Fig. 3. Hönsarv
(Cerastium).
Fig. 4. Potatisväxten
(Solanum tuberosum).
Fig. 1-4. Frön med fröhvita (fröhvitan prickad).
Fig. 5. Bär af lager. Rakt
växtämne, bestående af rotämne,
hjärtblad och stamknopp.
Det yttre, prickade skiktet bärets köttiga del.
Fig. 6. Frukt af humle,
frö med böjdt växtämne.
Fig. 7. Frukt af peppar
(Piper), frö med perisperm
(prickad) och endosperm
(omkring fröämnet i fröets
spets).
Fig. 5-7. Frön utan fröhvita.
Frö, nord. myt. Se Frej.
Fröanalys. Se Frökontroll.
Fröbalja, bot. Se Balja.
Fröbel. 1. Friedrich Wilhelm August
F., tysk pedagog, f. 21 april 1782 i
Schwarzburg-Rudolstadt, d. 21 juni 1852, valde
redan tidigt uppfostran till sin lifsuppgift
och Pestalozzi till sitt mönster. I arbetet
Die menschenerziehung (1826) satte han en
allsidig harmonisk utveckling af människans
förmögenheter som uppfostrans viktigaste mål. På
denna idé hvila de banmppfostringsanstalter,
hvilkas skapare F. blef och hvilka gjort hans
namn vida bekant, de s. k. barnträdgårdarna
(se d. o.). En samling af F :s pedagogiska
skrifter utgafs 1862-63 (2:a uppl. 1874). Se
"Läsning för uppfostrare" (1904).
2. Julius F., den föregåendes brorson, tysk
skriftställare och politiker, f. 16juli
1805 i Griesheim (Schwarzburg-Rudolstadt),
d. 6 nov. 1893 i Zürich, blef 1833 lärare
i industriskolan i Zürich och professor i
mineralogi vid därvarande universitet. 1838
erhöll han medborgarrätt i Zürich och deltog
från 1839 i det politiska lifvet därstädes,
hvarvid han slöt sig till den demokratiska
oppositionen. 1842 nedlade han sin professur
för att egna sig åt den af honom grundlagda
bokförlagsaffären, "Literarisches comptoir",
och utgaf bl. a. en serie demokratiska skrifter,
som till största delen förbjödos i Tyskland. 1848
blef han medlem af vorparlamentet i Frankfurt. I
okt. s. å. begaf han sig jämte Robert Blum
till Wien för att till revolutionsledarna där
öfverlämna en adress från Frankfurtparlamentets
radikaler, tog del i folkresningen därstädes,
blef häktad 4 nov. och dömd till döden, men
benådades. Efter att ha deltagit i den tyska
nationalförsamlingens sista sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
