- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
187-188

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fåglar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

"Sveriges fåglar" (1894), Chr. Aurivillius, "Svenska
fåglarna" (1894), G. Kolthoff och L. A.
Jägerskiöld, "Nordens fåglar" (ny uppl. af C. J.
Sundevalls "Svenska fåglarna", 1895-98).
L–e.

Fåglum, socken i Skaraborgs län, Barne härad.
2,294 har. 684 inv. (1906). Annex till Lekåsa,
Skara stift, Vånga kontrakt.

Fåhræus, släkt, härstammande från handlanden
i Visby Olof Rasmusson (1680-1728), som
efter sin födelsesocken, Fårö, tog sig namnet F. Två
af hans sonsons, handlanden Karl Niklas F:s,
söner, tvillingbröderna Olof Immanuel (se F.
1) och Johan Fredrik (se F. 2) blefvo adlade,
den förre 1842, den senare 1857, och stamfäder
för hvar sin ätt.

1. Olof Immanuel F., statsråd, vetenskapsman,
f. 23 mars 1796 i Slite på Gottland, d. 28
maj 1884 i Stockholm, blef 1810 student i Uppsala,
där han 1815 aflade kansliexamen, och tjänstgjorde
sedermera i Kammarexpeditionen och Generaltulldirektionen, där han 1825
utnämndes till kamrerare vid revisionskontoret. S. å. blef F. sekreterare
i den svensknorska kommittén för utarbetande af ny författning ang.
Sveriges och Norges inbördes handels- och sjöfartsförhållanden. 1826
utnämndes han till chef för Västra tulldistriktet, förordnades 1830 att
utarbeta förslag till nytt reglemente för tullförvaltningen,
1834 till led. i kommittén för tullförfattningarnas
öfverseende, 1837 att å svenska regeringens
vägnar deltaga i underhandlingarna med de
af danska regeringen förordnade kommissarierna för
vidtagande af åtgärder för reglerande af de bägge
rikenas ömsesidiga handels- och sjöfartsförhållanden
samt 1839 och 1847 till led. af tulltaxekommittén.
28 mars 1840 utnämndes F. till statsråd och 16 maj
s. å. jämväl till chef för Civildepartementet. I
denna egenskap var han 1845 konungen följaktig
under dennes vistelse i Norge och hade då jämväl
handläggningen af Utrikesdepartementets ärenden
sig anförtrodd. Såsom medlem af interimsregeringen
1845-47 förestod han jämte eget departement äfven
Finans- och 1847 jämväl Ecklesiastikdepartementet.
Såsom civilminister egnade F. sig i början förnämligast
åt ordnandet af de till hans departement
hörande undervisningsverken, främjandet af de
allmänna kommunikationsanstalterna och förenkling af
förvaltningsformerna. De första landtbruks- och
navigationsskolorna inrättades, Landtbruksakademien
omorganiserades, och Styrelsen för allmänna väg- och
vattenbyggnader organiserades (1841). Bland
lagstiftningsreformer, till hvilka F. i högre mån
medverkade, märkas skjutsningsbesvärets lättande
genom införande af entreprenader (1844) och de
nya handels-, fabriks- och handtverksordningarna,
genom hvilka skråinrättningarna upphäfdes (1846).
F. kontrasignerade vidare oktrojen på den första
järnvägsanläggningen i Sverige (1845). 1847 afgick
F. från statsrådsämbetet och utnämndes till
landshöfding i Göteborgs och Bohus län, från hvilket ämbete han på
egen begäran erhöll afsked 1864. 1865–75 var han
led. af Serafimerordensgillet. – 1842 upphöjdes F. i
adligt stånd och bevistade därefter såsom
led. af Ridderskapet och adeln de åtta sista
ståndsriksdagarna. 1867–78 var han, för Göteborgs
och Bohus län, led. af Första kammaren, under
hvilken tid han 1868–72 och under slutet af
1875 års riksdag var vice talman, 1867 led. af
statsutskottet och 1867-71 ordf. för fullmäktige
i Riksbanken. Såväl på Riddarhuset som i Första
kammaren vägde F :s ord tungt i vågskålen. –
F. har såsom forskare och författare på det
naturvetenskapliga området, i synnerhet inom
entomologien, vunnit ett namn långt utom
fäderneslandets gränser och gjort sig känd
äfven såsom politisk och nationalekonomisk
skriftställare. F. var led. af Vet.- o. vitt.-
samh. i Göteborg (1831; hedersled. 1841) och af
Vet. akad. (1840), som 1889 lät prägla en medalj
öfver honom, samt hedersled, af Vet. soc. i
Uppsala (1845), af Landtbruksakad. (1848),
af Vitt. hist. o. ant. akad. (1870) och af
Fysiogr. sällsk. i Lund (1878). 1877 utnämndes
han till filos. hedersdoktor i Uppsala. -
Bland F:s tryckta skrifter märkas Genera et
species curculionidum (jämte C. J. Schönherr,
1833–45), Insecta Caffrariæ (jämte Boheman,
1848- 57), Ytterligare bidrag till det hvilande
representationsförslagets granskning af tvänne
reformvänner (anonymt; 1865), Coleoptera
Caffrariæ (i "Öfversigt af Vet. akad:s
förhandl." 1870–72), Om arternas härledning
i djurriket (i "Svensk tidskrift", 1874), Om
transformationsteoriens stöd af embryologiska
iakttagelser (i "Sv. tidskrift", 1876) och
Skildringar ur det offentliga lifvet (1880),
viktiga bidrag till samtidens historia.

2. Johan Fredrik F., den föregåendes
tvillingbroder, statsråd, f. 23 mars 1796 i
Slite på Gottland, d. 6 febr. 1865 i Stockholm,
blef 1810 student i Uppsala, tjänstgjorde sedan
1816 i Handels- och finansexpeditionen och i
Generaltulldirektionen och blef, sedan det senare
verket ombildats till Generaltullstyrelsen, 1825
sekreterare, 1826 andre departementschef och
1836 kanslidepartementschef därstädes samt
förestod 1837–39, under fyra månader årligen,
generaltulldirektörsämbetet. 1838 insattes han
i kommittén för utredning rörande fattigvården i
hufvudstaden, 1845 i kommittén för utarbetande af
förslag till sockenstämmoförordning för Stockholm
och 1847 i tulltaxekommittén. Vid 1844–45 års
riksdag tjänstgjorde han såsom sekreterare i
konstitutionsutskottet och började därmed sitt
deltagande i det politiska lifvet. Antagligen i
anledning af detta uppdrag förordnades F. 1846 till
led. i kommittén för behandling af frågan om
nationalrepresentationens ombildning, och denna
senare omständighet bidrog icke osannolikt till, att
han 23 sept. 1847 kallades till sin broders efterträdare
såsom statsråd och chef för Civildepartementet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:23 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free