- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
317-318

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fästning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

detacheradt och mer eller mindre självständigt
verk, fort, på de mest utsatta fronterna,
t. ex. såsom spärrfästningar, för så vidt de i
tekniskt afseende ej erbjuda alltför stora mål,
ha fördelaktigt ordnade uppställningsplatser
för de aktiva stridsmedlen, ha mot beskjutning
väl skyddade rum för besättning och förråd,
äro stormfria (äfven hvart verk för sig), ha
väl skyddadt hinderförsvar, goda förbindelser,
belysnings- och eldledningsanordningar,
m. m. Dessa tekniska fordringar ställas
naturligtvis äfven på fortfästningar, hvilkas
stridsbetingelser ju i öfrigt äro gynnsammare,
eftersom försvararen där ej inskränkes till den
fienden alltför godt beskjutningsmål erbjudande
vallställningen, utan kan draga största

illustration placeholder
Fig. 7.


möjliga nytta af förterrängen, i
hvilken fortgördelns verk erbjuda
säkra stödjepunkter. Fortgördeln blir
hufvudförsvarsställningen, och i följd häraf
förlorar enceinten i betydelse och kan därför
anordnas endast för att kunna motstå det
våldsamma anfallet eller t. o. m. alldeles
utelämnas. Lämpligast anordnas en modern
fortfästnings enceinte af enstaka själfständiga
verk och långa förbindelselinjer, som bildas af
svaga jordvallar med framförliggande permanenta
eller i nödfall provisoriska hinder och
bakomvarande artilleriuppställningsplatser;
verken tjäna såsom flankerande stödjepunkter
och byggas därför som små infanterifort med
traditorkasematter och någon gång äfven med
artilleri under pansarskydd. Den moderna
fortfästningen bör alltid erbjuda ett visst
skydd mot beskjutning; men ett absolut sådant
eftersträfvas endast vid större arméfästningar,
synnerligen viktiga befästa orter (hufvudstäder)
och befästa krigshamnar. Helst borde alltid en
innanför fortgördeln liggande stad vara skyddad
för verksam bombardering, men detta blir allt
svårare med den växande kastvidden och häraf
föranledd ytterligare
framflyttning af gördeln, som sålunda blir allt
vidare och för sitt försvar kommer att kräfva
allt större bestyckning och besättning. Böjande
sig för denna nästan oöfverstigliga svårighet har
man därför i allmänhet nöjt sig med fortgördelns
måttliga framskjutande (4–6 km.), hvarigenom dock
ett afsevärdt skydd åstadkommes mot flertalet
af anfallsartilleriets pjäser. Enär fortgördeln
medför fördelen af fri rörelse i terrängen,
möjliggör den också genomförandet af ett aktivt
försvar samt tillförsäkrar besittningen af den
gynnsammast belägna försvarslinjen, i hvilken de
hufvudstödjepunkter bildande stormforten böra
draga anfallet på sig och för dess mötande ha
välbelägna infanteriuppställningsplatser och
tillräckligt artilleri i
traditorkasematter för beskjutandet
af mellanrummen, där infanteriet för
öfrigt har att i första hand och från till
försvar på förhand inredda lämpliga punkter
afvärja fientliga genombrytningsförsök,
hvarigenom också taktiskt skydd erhålles för
bakomvarande rörligt artilleri, för hvilket vid
rustningen mellanbatterier uppföras. Framför
infanteriuppställningsplatserna anordnas
masker samt hinderbälten, men dessa senare
måste läggas så, att de ej omöjliggöra egna
offensivrörelser. Forten kunna anordnas äfven
som starka artilleripansarverk (jfr Fort), då
allt infanteri afses för mellanrummen, eller ock
kunna infanteri och pansarskyddadt artilleri
förenas i enhetsfort. Där terrängen tvingar
till tätare sammanslutning af försvarskrafterna,
anordnas gruppbefästningar. Åt fortmellanrummen
gifves en längd af 2–3 km. eller mera, men då
måste å lämpliga punkter smärre mellanverk
anläggas. För den gröfre säkerhetsbestyckningen
byggas i mellanrummen fjärrhållningsbatterier
dels såsom annexbatterier omedelbart invid
forten, dels skilda från dem såsom permanenta
mellanbatterier
. Bakom mellanrummens befästningar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:46:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbi/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free