- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
413-414

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreningen K. H. S. ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

413

Föreningen till det godas befrämjande-Förenings-
och församlingsfrihet

414

Hertiginnan af Västergötland är föreningens
beskyd-darinna.

Föreningen till det godas befrämjande,
konstituerad i Stockholm 24 juni 1884 på
initiativ af fröken Concordia Löfving, har
till uppgift att anlägga åkerbrukskolonier för
att därigenom skaffa hederliga och arbetsamma
jordbruksarbetare eget hem på egen torfva,
i hvilka hem fattiga, värnlösa barn kunna
finna god fostran och vård samt tillfälle till
framtida bärgning. 1894 inköpte föreningen för
95,000 kr. egendomen Lämneå i Tjällmo socken,
Östergötlands län med en areal af 1,400 tld,
hvaraf omkr. 300 tld åker samt resten skog
och ängsmarker, lämpliga för odling, och med
ett rätt betydligt antal byggnader, hvaribland
en som centrum för hela anläggningen särdeles
lämplig hufvudbyggnad af sten, jämte nödiga
uthusbyggnader, äfvensom kvarn och sag, drifna
af vattenkraft. - Egendomen utarrenderades till
förre egaren till mars 1897, då arbetet vid
kolonien tog sin början. 1907 fullbordades det
fjortonde kolonitorpet, och utrymme finnes för
anläggandet af ytterligare ett 20-tal dylika små
hem, när tillgångarna så medgifva. 26 fosterbarn
ha under årens lopp mottagits inom kolonien,
och egen skola är inrättad därstädes. Omkr. 50
tld nyodlingar ha utförts, och öfver 40 tld skog
ha planterats. Egendomen är taxeringsvärderad
till 144,300 kr., och samtliga åbyggnader
äro brandförsäkrade till ett värde af 150,000
kr. Föreningens behållning vid 1907 års början
utgjorde 170,222 kr. En definitiv plan för
koloniens ordnande har af den 1897 tillsatta
interimsstyrelsen ännu ej framlagts, men en
slutlig organisation torde komma att genomföras
under loppet af 1909.

Föreningen till minne af konung Oskar l och
drottning Josefina (i dagligt tal ofta benämnd
Oskar-Josefina-föreningen) stiftades i Stockholm
efter inbjudning af flera personer 13 juni 1873,
femtionde årsdagen af drottning Josefinas ankomst
till Sverige. Föreningen har i främsta rummet
till uppgift att till vård emottaga minderåriga,
hvilka för begångna brottsliga handlingar
eller gröfre vanart böra i uppfostringsanstalt
intagas, samt återföra dem till gudsfruktan,
arbetsamhet och goda seder. Föreningen lämnar
äfven understöd åt fri-gifna fångar. Inrättandet
och förvaltningen af åkerbrukskolonien Hall
(se d. o.) har hittills utgjort föreningens
hufvudverksamhet. Föreningens angelägenheter
handhafvas af en styrelse med 5 personer, af
hvilka konungen utser 2 och föreningen bland
sina ledamöter väljer 3. Styrelsen har sitt
säte i Stockholm. Föreningens tillgångar
uppgingo 30 juni 1907 till 489,092 kr.,
hufvudsakligen placerade i egendomen Hall samt
byggnader, inventarier och förråd vid kolonien
därsammastädes. F. F-t.

Förenings- och församlingsfrihet
(Associationsfrihet), statsr., är ett nödvändigt
villkor för utvecklingen såväl af samhällslifvet
som af den enskilda verksamheten för de
förnuftiga lefnadsändamålen. Medborgarna
måste därför alltid anses berättigade att,
så vidt de ej störa statens lugn, för alla
lofliga ändamåls främjande bilda föreningar och
att församla sig, på sätt dem synes lämpligt,
till öfverläggningar för att främja enskildt
och allmänt väl. Stor är den betydelse, som
de fria associationer egt, hvilka arbetat dels
i religionens, barmhärtighetens och odlingens
tjänst, dels till höjande
af det materiella välståndet. Likaså ha
de föreningar, som bildats för viktigare
samhällsreformers genomförande, och de
församlingar, som rådplägat om allmänna
angelägenheter, utöfvat ett ej ringa
inflytande. Förenings- och församlingsfriheten
har således varit ett af de väsentligaste
medlen för en fosterländsk andas lifvande
och utbredande i allt större kretsar. Med
hänsyn till de vådor för allmänt lugn och den
förargelse, som en agiterad sinnesstämning
hos en samlad talrik menighet kan åstadkomma,
begynte regeringarna att bestämma villkoren
för föreningars bildande och sammankomsters
hållande. – I England har man stannat vid att
förbjuda sällskap, i hvilka deltagarnas namn
hemlighållas (utom hvad rör religiösa föreningar
och frimurarorden), och att bestämma stränga
straff, om olagligheter begås, hvarjämte man åt
fredsdomaren öfverlåtit att upplösa församlingen,
när han anser sådant nödigt, likasom ock
fredsdomarens koncession fordras för upplåtelse
af lokal åt läsesällskap och debatterande
klubbar. Den opartiska tillämpningen af de
ganska stränga lagar, som äro stadgade för
excesser, hvilka begås af dem, som förenat eller
församlat sig, har möjliggjort de mest storartade
demonstrationer med bibehållande af lagbundna
former, lugn och ordning. – Den betydelse
förenings- och församlingsrätten haft för de
engelska samfundsförhållandenas utveckling
tilldrog sig Frankrikes grundlagsstiftares
uppmärksamhet. 1791 års konstitution garanterade
det fria utbytet af tankar och meningar samt
tillförsäkrade medborgarna rätt att samla
sig fredligt, utan vapen, med iakttagande
af gällande polislagar. Ehuru det i 1793 års
konstitution stadgades, att denna rätt ej skulle
af offentlig myndighet kunna någon förmenas,
och förklarades, att behöfligheten af en sådan
grundsannings uttalande förutsatte antingen
närvaro eller friskt minne af despotism,
så påbjöds genom dekretet af 23 aug. 1795
alla klubbars upplösning. I "Code pénal" blef
sedermera förbjudet att utan styrelsens samtycke
och på andra villkor, än offentlig myndighet
funne för godt att fastställa, bilda någon
association af mer än 20 personer, hvilkas
afsikt vore att förena sig hvarje dag eller
vissa bestämda dagar för att sysselsätta sig
med religiösa, litterära, politiska eller andra
ämnen. Denna grundsats har blifvit tillämpad i
senare lagstiftning med afseende på politiska
föreningar, med särskildt förbud för hemliga
sällskap, och gäller ännu. – Efter Frankrikes
exempel ha flera länder (t. ex. Belgien,
Holland, Preussen) i sin statsförfattning
infört särskilda bestämmelser om förenings- och
församlingsrätten. – Enligt Danmarks grundlag (§§
92, 93) äro borgarna uttryckligen berättigade
att ingå föreningar för hvarje lofligt ändamål
utan föregående auktorisation, och eger ej
regeringen upplösa sådana föreningar annorlunda
än provisoriskt och i sammanhang med anställande
af rättegång om deras upplösning. Statsborgarna
äro äfven berättigade att samlas obeväpnade,
offentlig myndighet dock den rätten förbehållen
att bevista offentliga sammankomster och att
kunna förbjuda dem, när våda för allmänt lugn
kan befaras. – Norges grundlag (§ 99, 2:o)
fäster uppmärksamheten på medborgares rättighet
att hålla sammankomster och förutsätter denna
rätt såsom gifven, enär den föreskrifver,
under hvilka villkor regeringen är berättigad
att använda militärmakt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:46:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbi/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free