- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
651-652

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Galoner ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

651

Galoner-Galt

652

betydelse för matematikens utveckling
(se Gruppteori). Äfven på andra områden af
matematiken än ekvationsläran gjorde G. märkliga
upptäckter. Tyvärr har därom intet annat
blifvit bevaradt än några korta uppgifter, som
han meddelat sin vän A. Chevalier i ett bref,
skrifvet dagen före hans död. G :s samtliga
arbeten trycktes 1846 af Liouville i dennes
tidskrift "Journal de mathématiques"; en separat
uppl. af dem utgaf s 1897. G :s lefnadsteckning
af P. Dupuy finnes intagen i "Annales de l’Ëcole
normale" (1896). I-F.

Galoner (fr. galons), mer eller mindre breda
band (snören, tränsar) med inväfd guld- eller
silfvertråd,

Fig. 1.

Galon till gradbeteckning på mössa (inom svenska
armén).

hvilka i synnerhet begagnas på uniformspersedlar
(i många fall som gradtecken). - Galonera
(fr. galonner), besätta med galoner.

Galopp (fr. galüp, af fnhty, gahlaufan, löpa,
springa). 1. Ridk., hästens språngartade rörelse,
hvarunder han för hvarje språng ett ögonblick
befinner sig sväfvande i luften och hvarvid
man med hänsyn till fotflyttningen under vanlig
galopp urskiljer tre tempon. Allteftersom högra
eller vänstra sidans ben under större delen
af galoppsprånget sättas framför den andra
sidans, sägcs hästen gå i höger eller vänster
galopp. Sålunda sättas fötterna på marken i
följande ordning under höger galopp: 1. Vänstra
bakfoten (fig. 1), 2. Högra bakfoten och vänstra
framfoten (fig. 2), 3. Högra framfoten (fig. 3),
hvarefter kroppen i samma ögonblick, som denna
fot upplyftes, förblir sväfvande i luften,
tills vänstra bakfoten åter skjutits under
bålen. Galoppen kallas förvänd, när hästen
vid ridning till höger (vänster) med ryttarens
vilja går i vänster (höger) galopp, falsk, när
detta sker mot ryttarens vilja, samt korsgalopp,
när framdelen går i höger och bakdelen i vänster
galopp eller om-vändt. Alltefter den olika grad
af hastighet och samling, hvari hästen rör
sig under galoppen, kallas den samlad galopp
(omkr. 220 m. i minuten), kort galopp (omkr. 250
m.), manövergalopp (omkr. 350 m.), öfead galopp
(omkr. 450 m.) samt fyrsprång 1.

Fig. 2.

karriär (allt hvad hästen kan löpa). Under den
korta s. k. skolgaloppen, liksom vid fyrsprånget,
uppstå fyra tempon. Båda frambenen och båda
bakbenen följa dock vid fyrsprånget så tätt på
hvarandra, att det höres nästan som ett tramp af
hvardera paret, och ögat oftast har svårt att
uppfatta rörelsen annat än som utförd i endast
två tempon. Fyrsprånget af bildades också som
tvåtakts-galopp, tills ögonblicksfotografien
kunde konstatera, hur hvarje ben ensamt därvid
under vissa korta tidsmoment uppbär hela tyngden.

2. (G al öp p ä d) Modern, liflig runddans i
2/4 takt, med en eller två trior, härstammar
från Tyskland, där den fordom kallades hopser
eller rutscher. Den infördes i balsalarna
1824 och blef mycket omtyckt, men dess föga
estetiska karaktär har numera bragt den ur
modet. 1. B.C-m. 2. A. L. (E.F-t.)

Galopperande lungsot. Se Lungsot.

Galo’sch (fr. galoche, af lat. ga’llicæ, en
gallisk fotbeklädnad, eller af mlat. galopia,
af grek. kalo-po’dion, träfot, skomarkarläst),
yttersko (af läder eller numera vanligen af
guttaperka).

Galston [gatsten], stad i skotska grefsk. Ayr,
rid Irvine. 6,979 inv. (1901). Katolsk kyrka
(byggd af markisen af Bute). Tillverkning
af mattor, spetsar, muslin. Stenkplsgrufvor,
stenbrott. Wbg.

Galsvänskbi. Se Gammelsvenskby.

Galt. 1. SeSvinafvel. -2. Se Murgal t. -
3. Metall., tackjärnsstycke, som erhålles
vid gjutning ur masugnen af för färskning
afsedt tackjärn. Galtar gjutas i smala rännor
uppformade i sand, s. k. mått, och ha vid olika
masugnar olika form och storlek. Öfre ytans
dimensioner bruka göras 300 ä 400 mm. i längd
och 200 å 250 mm. i bredd; tjockleken 50 ä 100
mm. För vallon-smide gjutes tackjärnet i form
af långa, halfrunda galtar, s. k. gösar (se
d. o.). För martin- och lancashiremetoderna
åter gjutes järnet i kokiller af gjutjärn,
hvari det stelnar till platta tackor (se Tacka).
3. C. A. D.*

Galt [gå’lt], stad, uppkallad efter
John Galt (se denne), i prov. Ontario
(Canada), vid Grand river, 40 kin. v. om
Ontariosjön. 7,866 inv. (1901). Järn-, pappers-
och ylleindustri. 6,5 km. n. v. om G. ligger P
r es t o n, med mineralkällor. Wbg.

Galt, Peder, dansk amiral, af gammal adlig
släkt, f. omkr. 1581, studerade i Tyskland och
Frankrike 1599-1603 samt 1605-07, var 1609 -12
sekreterare i kansliet och tjänstgjorde 1622-24
såsom diplomatisk agent i Stockholm. 1618 fick
han ett kanonikat i Lund, hvilket han innehade
till sin död. 1628 blef G. kapten vid flottan
och var 1630 viceamiral på tåget mot Hamburg. 2
juli 1644 blef han, efter sjöslaget vid Femern,
generalamiral öfver flottan, som lade sig framför
Kielbukten. Då G. 30 juli underlät att, såsom
konungen befallt, angripa den i nämnda hafsbukt
inspärrade svenska flottan, blef han afsatt från
öfverkommandot, och då svenskarna natten mellan l
och 2 aug. seglade sin kos, affördes han genast
till Köpenhamn samt dömdes 28 aug. s. å. af
riksrådet till döden, icke, såsoT sedermera
allmänt uppgifvits, därför att han icke förmått
hindra den svenska flottans bortseglande, utan
därför att han icke åtlydt konungens order. 31
aug. blef han afrättad. - G. efterlämnade i
handskrift en dansk laghistoria, De jure danorum
(1632), och en numera förkommen afhandling om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:23 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free