- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
777-778

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Garve ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Euripides’ "Foinissai", Posies (s. å.), en samling
lyriska dikter, The glass of government
(förf. 1565, tr. 1576), en tragi-komedi,
The princely pleasures (1576). en samling
maskspel, The steele glass (s. å.), en social
satir på blankvers, med hvilken G. införde den
italienska satirstilen i engelska litteraturen,
The complaynt of Phylomene (1575). 1575 trycktes
hans Notes of instruction on making of verse,
som är en af de första engelska poetikerna. Hans
skrifter utgåfvos samlade 1587 (ny uppl. af
Hazlitt 1868-69). Se biogr. af Schelling (1893).

Gascoigne, William, engelsk astronom,
f. omkr. 1621 i Middleton, stupade 2 juli
1644 på rojalisternas sida i slaktningen vid
Marston-Moor. G. var den förste uppfinnaren
af mikrometern i förbindelse med astronomiska
vinkelmätningsinstrument (se Astronomiska
instrument). B-d.

Gascoigne [gäskåi’n], Caroline Leigh, engelsk
författarinna, f. 1813, d. 1883, gift 1834
med general G., skref bl. a. Temptation or a
wife’s perils (1839), poemen Belgravia (1851)
och Recollections of the Crystal palace (1852)
samt novellerna The next-door neighbours (1855),
Doctor Harold (1865) och Dr Harold’s note-book
(1869).

Gascoyne [gäskåi’n], flod på västkusten af
VästAustralien, upprinner ung. under 119° ö. lgd
och 25° s. br., upptager Lyons fr. h. och faller
ut i Shark’s bai under 25° s. br. Endast efter
stor nederbörd har hela flodbädden vatten. N. om
flodens mellersta del ligger Gascoyneguldfältet.

Gasel, metr. Se Ghasel.

Gaselement, fys. Se Galvaniskt element.

Gasellen, Gazella dorcas, zool. Se
Antiloper, sp. 1145-46, samt fig. å sp. 1135-36.

Gasell-floden (arab. Bahr el-gasäl), biflod
(fr. v.) till Bahr el-abjad (Hvita Nilen),
med hvilken den förenar sig i den träsklika,
af gräsöar fyllda sjön Mokren el-Bohur
eller No. Den utgör aflopp för en ofantlig
träskregion i det inre Afrika, hufvudsakligen
sjön Meshra er-rek, har många vattenrika
tillflöden, bl. a. Bahr el-Homr och Bahr
el-Arab, är på sina ställen bred som en sjö,
med obestämda, växlande stränder, och under
hela sitt lopp fylld med säf och vattenväxter.
(J. F. N.)

Gaser, fordom stad i Palestina. Se G e s e r.

Gasformiga kroppar. Se Gas 2.

Gasgenerator (af lat. generator, frambringare),
tekn., en vertikal schaktugn nedtill begränsad af
en rost afsedd för framställning af generatorgas.

Gasglödljus. Se Glödljus.

Gasiewski [gås-]. Se Gosiewski.

Gasindi kallades hos somliga germanska folk
den hird eller det följe af "handgångne män"
(comitatus hos Tacitus, trustis dominica hos f
ränkerna), som omgaf och ledsagade konungarna
och höfdingarna. (Jfr Antrustioner.) Ordet har,
med förändrad betydelse, bibehållit sig i det
tyska kollektivsubstantivet gesinde, tjänstefolk.
S. F. H. (S. B.)

Gas-ioner, fys. Se Ionisering.

Gasiorowski [gåsiårå’vski], Franciszek, polsk
författare och bibliograf, f. 1807, d. 1867 i
Warschau, skref, under pseudonymen Franciszek
Nowowiejski, åtskilliga historiska noveller,
som äfven behandla Sverige: Szwedzi w Krakowie
(Svenskarna i Krakau, 1835) och Ostatnia wojna
szwedzka (Det sista svenska kriget, 1840).
A-d J.

Gaskalk. Se D e f e k a t i on.

Gaskalorimëter (af lat. ca’lör, värme, och
grek. me’tron, mått), fys., är en kalorimeter
(se d. o.), som nyttjas vid bestämmandet af
gasers specifika värme samt af afdunstnings-
och ångbildningsvärmet.

Gaskamin, tekn., med lysgas eldad kamin, vanligen
försedd med brännare enligt Bunsens princip
(se Gasspis), hvilkas låga upphettar en mantel
af plåt e. d., hvarifrån värmet öfverföres
och utstrålar. Andra konstruktioner finnas
ock, t. ex. med brännare af silartad form.
G. H-r.

Gaskammare, bot., en fuktig kammare (se d. o.),
försedd med till- och afledningsrör för gaser,
hvilkas inverkan på den odlade organismen skall
undersökas. Dylika instrument äro konstruerade
af Böttcher, Pringsheim, Stricker m. fl.
G. L-m.

Gaskell [gä’skel], Elizabeth Cleghorn, född
Stevenson, engelsk författarinna, f. 1810,
d. 1865, gifte sig 1832 med en unitarisk
präst i Manchester och vann stort anseende
som romanförfattarinna. Hennes första
längre prosaskildring, Mary Barton ("Mary
Barton. En berättelse ur lifvet i Manchester",
1854), en mästerlig skildring af de engelske
fabriksarbetarnas lif, offentliggjordes anonymt
1848. Den följdes af Granjord (1851-53), Ruth
(1853; sv. öfv. 1853-54), en kraftig protest mot
den i England rådande, officiella farieeis-men,
North and South (1855; "Margreta eller norra och
södra England", 1856), Sylvia’s lovers (1863),
Cousin Phillis (s. å.) och smärre, i tidskrifter
("Household words" m. fl.) införda berättelser,
samlade i Round the sofa (1859), Right ät
last (1860) m. fl. Hon utgaf äfven ett bemärkt
biografiskt arbete, The life of Charlotte Brontë
(1857; ny uppl. 1901). Hennes samlade arbeten
utgåfvos 1872-73 i 8 bd. Se biografi öfver fru
G. af miss Flora Masson (1903) och uppsats af
W. Minto i "Fortnightly review" (bd 24, 1878).

Gaskell [gä’skal], Walter Hoolbrok, engelsk
fysiolog, f. i Neapel 1847, blef med. doktor
i Cambridge 1878 och har sedan 1883 varit
föreläsare i fysiologisk kemi vid Cambridges
universitet. 1889 erhöll han Royal societys
guldmedalj för sina undersökningar om hjärtats
innervation och om det sympatiska nervsystemets
beskaffenhet.

Gasklocka. Se Acetylengasverk och Lysgas.

Gaskol, tekn., dels stenkol för. lysgasberedning,
dels en mindre ofta använd benämning på retortkol
(se Lysgas och Stenkol).

Gaskonnad (fr. gasconnade, af gascon,
gaskognare, storskrytare, skräflare), skryt,
skräfvel. Jfr Gascogne.

Gaskraftmaskin. Se Gasmaskin.

Gaskälla, geol., utströmning af svafvelväte,
kolsyra, kolväteföreningar m. fl. gaser, hvilka
i de flesta fall torde ega organiskt ursprung
och icke ha gemenskap med eller härröra från
egentliga vulkaniska företeelser (jfr Gasvulkan). Gas-


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:46:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbi/0407.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free