- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
837-838

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geber ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för eljest mycket litet vatten. Längs nedre
floddalen går järnvägen Smyrna-Alascher.

Gedon [ge-], Lorenz, tysk konstnär, f. 1844 i
München, d. 1883, var en af banbrytarna inom
den patriotiska rörelse, som efter 1870 sökte
pånyttföda en tysk konst. Som arkitekt upptog
han i grefve Schacks palats med våning för
Schackgalleriet (1872 -74) tysk barockstil,
som arkitekterna dittills ringaktat. Han
dekorerade äfven rum i tysk renässans, denna
"bierkneipstil", som en tid framåt blef
på modet, inredde den tyska konstsalen på
världsutställningen i Paris 1878, anordnade
historiska festtåg i 1500-talskostym samt
var en lifaktig och på initiativ rik man.
G-g N.

Gedos. Se Gedis.

Gedrit 1. Snarumit, miner.,
lerjordshaltiga rombiska amfiboler (se
Antofyllit).

Gedritskiffer, geol., en art hornbländeskiffer,
i hvilken mineralet gedrit ingår som
beståndsdel. Den har i Sverige träffats vid
Väster Silfberg i Dalarna, i Norge vid Hilsen
nära Snarum och i Kragerö-trakten. Litt.:
Hj. Sjögren, "Förekomsten af gedrit såsom
väsentlig beståndsdel i några norska och finska
bergarter" (i öfv. K. Vet. akad :s förh. 1882
n:o 10) och Mats Weibull, "Om gedritskiffer från
södra Dalarna" (i "Geol. fören:s förh.", 1896).
E-E.

Gedrosia, landskap i det forna Persien,
ung. motsvarande det nuv. Belutsjistan. Dess
ökennatur och ofruktbarhet, i synnerhet i s.,
äro bekanta genom Alexander den stores tåg,
hvilkens här på återtåget från Indien led stora
förluster i G. Jfr Belutsjistan och Mekran.

Gedsholm, Gidsholm 1. Gjedsholm, gods
i Ekby socken, Malmöhus län, bestående af G.,
3 3/8 mtl frälse säteri med underlydande Ekby
och Elestorp, tax. till 722,300 kr. (1906),
däraf 42,000 kr. för annan fastighet; därtill
komma fastigheter i Häslunda och Risekatslösa
socknar. Gården är gammal och var fordom befäst
samt omgifven af vallar och grafvar. Den har
sitt namn efter väpnaren Erik Geet, som bebodde
den 1443. Sedan 1770 har G egts af släkten
Tornérhielm. Nuv. egare är landshöfdingen i
Malmöhus län G. Tornérhielm.

Gedungsen. Se Indalsälfven.

Geefs [chefs], Willem, belgisk bildhuggare,
f. 1806 i Antwerpen, d. 1883 i Bruxelles,
studerade i Antwerpen, Paris och Italien. Han
utförde såväl monumental- som genreskulptur:
monumentet öfver de i revolutionen 1830 fallne
i Bruxelles, staty af konung Leopold I (aftäckt
1880, sammastädes), Rubensstatyn i Antwerpen,
Karl den store i Maestricht. Bland G :s öfriga
verk är Det förälskade lejonet, porträtt m. m. -
G:s hustru, Fanny G. (f. 1814, d. 1883), var
målarinna. Två hans bröder voro skulptörer,
Joseph G. (f. 1808, d. 1885), som utförde
Leopold I:s ryttarstaty i Antwerpen och staty af
A. Vesalius i Bruxelles, och Aloys G. .(f- 1817,
d. 1841). Jfr Bartholeyns, "Guillaume Geefs"
(1900). (G-g N.)

Geel [gel]. Se Gheel.

Geelmuyden [gelmöjden]. 1. Kristian Torber
Hegge G
., norsk sjöofficer, f. 16 okt. 1816 i
Trondhjem, d. 13 maj 1885, blef 1836 löjtnant
i marinen och studerade de följande åren
vid bergverket i Falun och kanongjuterierna
på Finspång och Stafsjö. Från 1841 var han
under flera år lärare vid sjökadettinstitutet,
sedermera "bestyrer" för
tekniska skolan i Horten och därefter en kort
tid för den 1870 inrättade polytekniska skolan
i Trondhjem. 1874 blef han kommendör i flottan,
tjänstgjorde från 1876 i flottans stab och
blef 1882 chef för Karl Johansværns varf och
handtverkarkåren. 1857-58 samt 1864 var han
medlem af stortinget. G. inlade stora förtjänster
som lärare, skolföreståndare och författare
af teknologiska skrifter, bl. a. Lærebog i
navigationen
(1845; flera uppl.).

2. Ivar Kristian Sommerschild G.,
den föregåendes broder, norsk skolman och
läroboksförfattare, f. 1819 i Trondhjem, d.
1875, tjänstgjorde några år vid Nissens latin-
och realskola i Kristiania samt blef 1852
öfverlärare vid Fredrikshalds lärda skola och
1862 rektor vid Bergens katedralskola. 1857-58
och 1865-75 var han medlem af stortinget samt
under flera år ordförande i dess kyrkokommitté.
Som skolman åtnjöt G. ett stort anseende.
Skrifter: Geografi for begyndere (1851),
Lærebog i geografien til skolebrug (s. å.),
Engelsk ordbog (1855), hvilka alla utgått i flera
uppl., och Kortfattet statistisk haandbog över
kongeriget Norges inddelinger i administrativ,
retslig og geistlig henseende, efter officielle
kilder
(1871).

3. Hans G., son af G. 1, norsk astronom,
f. 10 jan. 1844 i Fredriksværn, blef 1867
observatör och 1890 professor i astronomi vid
universitetet i Kristiania samt direktör för
därvarande observatorium. G. har publicerat
åtskilliga arbeten inom den praktiska astronomien
samt om zodiakalljuset m. m. Han har äfven
utfört en del astronomiska och jordmagnetiska
observationsarbeten; bland de förra märkas
särskildt det tillsammans med C. Fearnley
utgifna verket Zonenbeobachtungen der
sterne zwischen 64° 50’ und 70° 10’ nördlicher
declination auf der universitäts-sternwarte
in Christiania angestellt
(1888),
hvars hufvudresultat ingå i den
stora af Astronomiska sällskapet utgifna
stjärnkatalogen. I förening med H. Mohn
utgaf G. Elementær lærebog i astronomi (1876),
under en längre tid lärobok vid de skandinaviska
universiteten. En ny, fullständigt omarbetad
upplaga af detta arbete utgafs af G. ensam 1908.
1. o. 2. O. A. Ö. 3. B-d.

Geelong [gilå’n], hamnstad i australiska
staten Victoria, vid Corio bay, en del af Port
Phillip. 27,416 inv. (1906). Botanisk trädgård,
ylle- och pappersindustri, garfverier, handel
med ull, hvete och läder. G. anlades kort efter
Melbourne och fick stadsrättigheter 1849.

Geelvink-baai [chelvink baj], vik på nordvästra
kusten af nederländska Nya Guinea, sträcker
sig 700 km. in i landet och mottager i sin
nordöstligaste del flera armar af Amberno-
l. Rochussenfloden. Vid mynningen ligga på
västkusten hamnen Doreh, nederländsk och
tysk missionsstation, på östkusten Kap d’Urville.
Framför den 250 km. breda öppningen
ligga öarna Jobi, Maisori m. fl. I v. skiljes
viken endast genom en smal landtunga från Mac
Clure golfen.

Geelvink-kanalen
[chelvink-], sund i Indiska
oceanen, på Väst-Australiens västkust, under 28-
29° s. br., skiljer Houtman rocks (1. Abrolhos)
från kontinenten.

Geeraerdsbergen [cherardsberchen]. Se
Geertsbergen.

Geert [gert], namnform för Gerhard.

Geertgen [che’rtchen], tot Sint Jans, hol-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:19 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0437.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free