Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Genera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
903
Generalagent-General federation of trade unions
904
komniandtfmål. Befattningen indrogs 1840 i
sammanhang med departementalstyrelsens införande,
då dess åligganden öfverflyttades till statsrådet
och chefen för Landtförsvarsdepartementet. Dennes
kom-mandostaf tillhörde förut
generaladjutanten. - 2. Generaladjutanten för
flottorna tillsattes 1790, s. å. som sjövapnet
erhöll egen statssekreterare, hvilken innehade
båda dessa befattningar. 1794 afskaffades
gen.-adj :s-ämbetet, och storamiralen öfvertog
högsta styrelsen öfver flottorna, men 1797
inrättades åter samma ämbete, för hvilket
instruktion utfärdades 26 juni s. å. Det
tillkom generaladjutanten att utöfva en
vidsträckt kontroll öfver alla åtgärder i och
för flottornas vidmakthållande jämte tillsyn
öfver bemanningen och dess tjänstbarhet. Under
honom tillsattes 1805 en tjänstgörande
generaladjutant vid eskadern i Karlskrona
med likartad kontrollerande verksamhet, men
dennes befattning upphäfdes 1809. Mot slutet
af 1808 inskränktes, genom Gustaf IV Adolfs
personliga ingripande i styrelsen öfver flottan,
generaladjutantens stora makt och ansvarighet,
så att han var allenast chef för expeditionen
till 27 mars 1809, då han återinsattes i
sin förra ställning och värdighet. Ämbetet
bibehölls till 1840, då statsrådet och
chefen för Sjöförsvarsdepartementet öfvertog
föredragningen af flottans angelägenheter. -
3. I Tyskland och Ryssland benämning på
kejsarens adjutanter af generalsgrad.
1. o. 3. C. O. N. 2. (H. W-l.)
Generalagent. Se Agent, sp. 341.
Generalamiral, den högsta amiralsgrad, som
funnits vid svenska flottan, inrättades af
Karl XI under namn af amiralgeneral och gafs
1681 åt H. Wachtmeister (d. 1714). Gustaf
III återupplifvade ämbetet 1780 och utfärdade
s. å. instruktion för generalamiralen, hvilken
ensam blef K. M :t ansvarig för örlogsflottans
bestånd och förkofran. Generalamiralsämbetet
har beklädts af H. af Trolle (1780-84),
K. A. Ehrensvärd (1792-94), J. Puke
(1812), V. von Stedingk (1818) och
0. E. Cederström (1823-28). Jfr A m i r a 1.
O. E. G. N.*
Generalarrest. Se Ar rest.
Generalassistancekontoret. Se Assistans-(P a n
11 å n e -) inrättningen.
Generalauditör, admin., ämbetsman, som i
högsta instans föredrager juridisk-militära
mål. General-auditören erhöll 1683 sin
första instruktion och upptogs i Karl
XII :s kansliordning såsom ledamot af
Justitierevisionen. I nyare tider har ämbetet
förvaltats af en revisionssekreterare, som
i egenskap af generalauditör inför Högsta
domstolen föredrager de mål, hvilka komma från
Krigshofrätten. I fält plägar den öfverauditör,
som då har plats i Generalkrigsrätten,
kallas generalauditör. Jfr A u d i t ö r.
Kbg.
Generalauditörsexpeditionen, förv.,
utgjordes utom af generalauditören af
en registrator, hvilken var densamme,
som innehade registratorsbefattning i
Justitierevisions-expeditionen. G.-expeditionen
upphäfdes genom k. förordn. 30 dec. 1876.
Kbg.
Generalbaptister. Se Baptister, sp. 883.
Generalbas, mus. 1. Kompositionslära, särskildt
harmonilära. - 2. Besiffrad bas. Se B e
-siffring. Jfr Fundamentalbas.
Generalbefälhafvare, krigsv., kallades från 1833,
då svenska armén indelades i militärdistrikt,
till 1892, då denna indelning utbyttes mot
arméfördel-
ningar, högste befälhafvaren inom
hvart och ett af dessa fem, en tid sex,
militärdistrikt. Generalbefäl-hafvaren hade
befäl öfver alla inom hans militärdistrikt
ständigt eller tillfälligtvis förlagda trupper
och var skyldig att göra sig förvissad om
sina underlydande truppers krigsduglighet,
materielens beskaffenhet o. s. v. (detta
dock endast i fråga om infanteriet).
C. O. N.
Generalbesiktning, besiktning af flottans fartyg
(generalflottbesiktning) samt af dess hus
och öfriga byggnader (generalhusbesikt-ning),
förrättas, den förra årligen på en femtedel af
hvardera stationen tillhörande fartyg (hvilka
för detta ändamål äro af varfschefen delade
i fem afdelningar) samt den senare hvart
femte år. Besiktningsinstrument upprättas
i två exemplar, af hvilka det ena förvaras
af varfschefen och det andra insändes till
konungen genom Marinförvaltningen. Före
1875 förrättades generalflottbesiktning
hvartannat år och generalhusbesiktning de
år, då den förra besiktningen ej egde rum.
O. E. G. N.*
Generaldirektörium [gen-]. Se Fredrik, sp. 1266.
Generaldirektör benämnes chefen för
hvart och ett af följande centrala
förvaltningsverk: Fångvårdsstyrelsen,
Lotsstyrelsen, Generalpoststyrelsen,
Medicinalstyrelsen, Telegrafstyrelsen,
Järnvägsstyrelsen, Statskontoret,
Kommerskollegium, Generaltullstyrelsen och
Domänstyrelsen. Enligt den af 1908 års riksdag
antagna nya lönestaten för Kammarkollegium
skall äfven chefen för detta ämbetsverk
benämnas generaldirektör, hvilket dock icke
kommer att gälla den nuv. presidenten. Titeln
generaldirektör har tilldelats äfven den
nuv. öfverdirektören och chefen för Patent-
och registreringsverket. Generaldirektör
har i allmänhet allena beslutande rätt i
förekommande frågor; dock eger styrelseledamot
eller föredragande rätt och plikt att till
protokollet låta anteckna sin särskilda
mening, om densamma ej öfverensstämmer med
det fattade beslutet (i Medicinalstyrelsen,
Statskontoret och Kommerskollegium samt af
gammalt i Kammarkollegium afgöras vissa ärenden
af generaldirektören och ledamöterna gemensamt).
&. N. S. (S. B-h.)
Generaldiskontkontoret, förv. Se Diskont,
sp. 506-507.
Generaldispasch, sjöv. Se Dispasch.
Generaldistans, sjöv. Då ett fartyg seglat
flera olika kurser och distanser under
en viss tid, t. ex. ett dygn, benämnes
den direkta kursen mellan det frånseglade
och det inseglade stället general-k u r s
och distansen eller afståndet mellan båda
ställena, räknadt i nautiska mil på loxodromen,
generaldistans. Båda finnas genom koppling
eller genom mätning i sjökortet. Jfr Bestick.
O. E. G. N.»
General en chef [ä J ef], krigsv., kallades förr
mycket ofta en armés högste befälhafvare. -
Så länge Finland tillhörde Sverige, stodo
därvarande trupper och militära anstalter under
en särskild "general en chef för trupperna i
Finland". C. O. N.
Generalfaktorikontoret, ett af kommerserådet
J. F. von Friesendorff och köpmannen A. von
Eyk i Stockholm upprättadt, 11 aug. 1662 af
regeringen privilegieradt handelsföretag för
bedrifvande af varu- och växelaffärer med
utlandet. Kbg.
General federation of trade unions [dje’nrel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
