- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
1021-1022

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gérard ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

baron, fransk målare, f. 1770 i Rom,
d. 1837 i Paris, blef elev af David
1786, illustrerade Vergilius’ "Ekloger"
illustration placeholder

och "Georgica" samt tragedier af Racine,
uppträdde 1795 med sin första större målning,
Den blinde Belisarius (Petersburg),
som väckte stort uppseende. S. å. målade han bl. a.
ett öfverlägset och karaktärsfullt porträtt af
Mademoiselle Brogniart
och 1796 dubbelporträttet af målaren
Isabey med sin lilla dotter (Louvre).
För honom liksom för hans kamrater stod dock den
klassiska ämneskretsen som konstens högsta
uppgifter. 1798 utställde han
Psyche mottagande Amors första kyss (Louvre),
en tafla, som blef högt beundrad af samtiden, men
som synes eftervärlden ganska fadd, affekterad i
uttrycket och porslinskall i koloriten. Som
porträttmålare hade han redan hunnit mästerskapet.
Han blef snart på modet, målade bland andra
M:me Récamier (i staden Paris’ ego,
målningen är belysande för tidens smak och
intressant äfven som ett sidostycke till Davids
ryktbara porträtt af den sköna damen),
M:me Letitia,
kejsarinnan Josefina
och flera af kejsarfamiljens damer,
Napoleon
som förste konsul och som kejsare (sistnämnda i
Versailles jämte flera af G:s porträtt), åtskilliga
af Napoleons marskalkar och af hofvets skönheter.
Under restaurationen blef G. lika uppburen af den
nya regentfamiljen, som han varit under kejsardömet,
blef kallad "målarnas konung och kungarnas målare",
fick barontitel och var en af medelpunkterna i det
konstnärliga Paris. Hans senare alstring visar
en afgjord nedgång. De s. k. stora ämnena ville
han aldrig rätt öfvergifva. 1806 utställde han
De fyra lefnadsåldrarna (Neapel).
Han uppträdde 1810 med
Slaget vid Austerlitz,
en rörig och konfys komposition, 1817 med
Henrik IV:s intåg i Paris
(liksom den föregående i Versailles)
samt senare med
Karl X:s kröning (1827) och
Ludvig Filip mottager regeringen i Hôtel de ville
svaga ålderdomsalster. Han återvände ock till
den klassiska motivkretsen i
Dafnis och Kloe (1824, Louvre)
och målade pendentiverna under kupolen i Panteon. –
På Stockholms slott finnas af G. målade
helfigursporträtt af
Napoleon och
Josefina,
Karl XIV Johan och
Desideria,
Hortense och
Eugène de Beauharnais
och den sistnämndes gemål. – Jfr monografier af
Ch. Lenormant (1847), och
Ch. Ephrussi (i "Gazette des beaux-arts", 1890–91).
Œvres de baron F. G. utgåfvos af Adam (3 bd, 1852–57).

G–g N.

Gérard [ʃerar], Étienne Maurice, grefve,
fransk marskalk, f. 4 apr. 1773 i Damvilliers
(dep. Meuse), d. 17 apr. 1852 i Paris,
ingick som frivillig i armén 1791, deltog
i de första revolutionskrigen och blef 1796
adjutant åt Bernadotte, som han 1798 åtföljde på
dennes beskickning till Wien. Han kämpade som
öfverste vid Austerlitz, Jena och Halle, blef
brigadgeneral 1806 och kommenderade sachsiska
kavalleriet vid Wagram (1809), hvarefter han
sändes till Portugal, där han utmärkte sig i
synnerhet i slaget vid Fuentes d’Oñoro. Under
ryska fälttåget blef han 1812 divisionsgeneral
efter striden vid Moskva och räddade genom
lugn och rådighet under återtåget stora
arméns arriärgarde, som han kommenderade under
Murat och Eugène de Beauharnais. I slaget vid
illustration placeholder

Bautzen höljde han sig med ära, upphöjdes i
grefligt stånd och fick befälet öfver 11:e
armékåren. Han blef svårt sårad vid Leipzig (18
okt. 1813) och tog framstående del i fälttåget
i Frankrike 1814, framför allt i striderna
vid La Rothière och Montereau. Ludvig XVIII
gjorde honom till generalinspektör öfver 5:e
militärdivisionen, men G. slöt sig genast till
Napoleon vid dennes återkomst 1815 och fick då
befälet öfver Moselle-armén samt blef pär af
Frankrike. Segern vid Ligny (16 juni 1815) var
till stor del hans verk. 1822 och 1827 valdes
G. till deputerad för Paris och slöt sig till
den liberala oppositionen. 1830 var han en kort
tid krigsminister samt utnämndes till marskalk
af Frankrike. 1831 och 1832 ledde han den
franska expeditionen till Belgien, hvarifrån
han på 13 dagar utdref holländska armén,
samt ledde med framgång Antwerpens belägring
(nov.–dec. 1832). 1833 blef G. medlem af
pärskammaren och var juli–okt. 1834 krigsminister
och konseljpresident. 1838–42 kommenderade han
nationalgardena i Seine-dep. och blef kort före
sin död af Louis Napoléon utnämnd till senator.

E. A–t.

Gérard [ʃerar], J. I. I. Se Grandville.

Gérard [ʃerar], Cécile Jules Basile,
"lejondödaren", fransk officer, f. 1817, d. 1864,
vann ryktbarhet för sina lejonjakter i Algeriet,
där han 1844–55 dödade 25 lejon, hvarför han
allmänt kallades "lejondödaren". G. skref
åtskilliga geografiska arbeten och jaktböcker.

Gerard [ʃerar], Claude, pseudonym för
romanförfattarinnan A. L. Ljungstedt.

Gerard [ger-], Nikolaj Nikolajevitj. Se Gerhard, N. N.

Gerard de Nerval [ʃerar də], fransk skald. Se Labrunie, G.

Gérardmer [ʃerarmär], stad i franska dep. Vosges,
i en naturskön trakt vid sjön Gérardmer (1,2 kvkm.),
666 m. ö. h. 4,498 inv. (1901; som kommun 9,104 inv.).
Linneväfveri. Handel med ost ("Gérômé-ost") och trävaror.
Luftkuranstalt, besökt af patienter med svaga lungor
utan egentliga lungsotssymtom, och sommarvistelseort.

(J. F. N.) Ln.

Gerardus [ger-], målare, af tysk börd, invigdes
1487 till lekbroder i Vadstena kloster och
omtalas då som skicklig i bildhuggeri och
måleri. 1491 reste han och klosterbrodern
Petrus Ingemari till Lybeck för att låta
trycka Birgittas Revelationes och återvände
med väl förrättadt ärende efter ett års förlopp
(1492). De medförde då 800 exemplar på papper
och 16 på pergament. Träsnitten i denna äldsta
upplaga ha tillskrifvits G., åtminstone hvad
teckningen vidkommer. De visa dock ett påtagligt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:33 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0529.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free