- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
1033-1034

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gericksson ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1033

Geringswalde-Gerlache

1034

tvenne stafvar, hålkälar eller
karniser skära hvarandra.
Upk.*

Geringswalde [ge-], stad i sachsiska distriktet
Leipzig. 4,197 inv. (1900). Betydlig tillverkning
af snickerivaror.

Gerissi’m (G a r i z i m), nu Djebel-et-T6r,
ett 868 m. högt berg i Palestina (Samarien),’
midt emot Ebal (se d. o.), omgifvet af den
härligaste vegetation, framkallad genom bergets
rika källsprång. På bergets topp finnas ruiner,
som anses vara lämningar efter ett af kejsar
Justinianus (i 6:e årh.) uppfördt kastell. Efter
babyloniska fångenskapen uppbyggde samariterna
sitt tempel på G. Ehuru detta omkr. 130
f. Kr. förstördes af Johannes Hyrkanus, anses
dock platsen af samariterna fortfarande helig.

Gerknäs. Se L oj o 2.

Gerlach, byggmästare. Allt hvad man känner om
denne konstnär utgöres af en inskriftssten i
det mellersta koret af Linköpings domkyrka,
där det heter: orate pro me. magister gierlac
de colonia fecit istam capellam ("Bedjen
för mig. Mäster Gierlac från Köln har byggt
det här kapellet"). Sannolikt var G. således
den förnämste bland de "mästerman" från Köln,
hvilka biskop Henrik Tidemansson strax efter sin
utnämning (1465) inkallade för att fullända
det 1400 grundlagda, men efter vådeiden
1416 ej vidare fortsatta "nya" koret. Man
vet med säkerhet, att detta blef färdigt
under biskopens tid (d. v. s. före 1500),
och således infaller G :s verksamhet under
sista tredjedelen af 1400-talet. Linköpings
domkyrkas kor är det förnämsta af hvad
den senare gotiken utfört i Sverige, ej
blott genom måttens storhet och ädelhet,
utan äfven genom den präktiga utsirningen.
-rn.*

Gerlach [ger-]. 1. Ernst Ludwig von G.,
tysk ämbetsman och publicist, f. 1795,
d. 1877, blef 1835 vice president vid
öfverappellationsdom-stolen i Frankfurt
an der Öder och 1844 president vid
öfvcrappellationsdomstolen i Magdeburg. 1849
uppsatte han jämte några andra "Neue preussisehe
zeitung" ("Kreuzzeitung"), i hvilken han skref en
månadsöfversikt i reaktionär anda. 1849 invaldes
G. i preussiska deputeradekammaren och var där
en af cheferna för den yttersta högern. Han
uppträdde 1866 mot Bismarcks annektionspolitik
och var vid 1873 års landtdag en af de skarpaste
motståndarna till de nya kyrkolagarna. 1874 blef
han afskedad ur statens tjänst till följd af
en flygskrift mot regeringen. Kort före sin död
invaldes han i tyska riksdagen. Jfr "Ernst Ludwig
von G., auf-zeichnungen aus seinem leben und
wirken" (utg. af Jak. v. Gerlach, 2 bd, 1903).

2. Otto von G., den föregåendes broder,
tysk prästman och teolog, f. 1801, d. 1849,
blef 1835 predikant vid Elisabetskyrkan i
Berlin samt hofpredikant och konsistorialråd
1847. G., som var en af de ifrigaste
och inflytelserikaste förkämparna för den
pietistisk-ortodoxa riktningen inom Preussens
evangeliska kyrka, utvecklade som präst en
utomordentligt nitisk verksamhet och var
en af de främste föregångsmännen på den inre
missionens område. Hans förnämsta arbete är Die
heilige schrift nach Luthers übersetzung, mit
einleitungen und erklärenden anmerkungen (1841;
sedermera flera gånger upplagd; på svenska:
"Förklaring öfver Nya testamentets heliga
skrifter efter Otto von Gerlach m. fl." af
Th. Vensjoe, 1842-45; 2:a uppl.

1855-56; "Förklaring öfver Gamla testamentets
heliga skrifter efter Otto von Gerlach
m. fl." af Th. Vensjoe, 1848-56).
2. (E. Bg.)

Gerlach [ger-], Georg Daniel, dansk general,
f. 31 aug. 1798 i Ekernförde, d. 7 mars 1865,
blef 1813 löjtnant och 1842 kompanichef, förde
med mycken tapperhet en bataljon 1849-50
samt utmärkte sig i synnerhet i slaget
vid Isted (25 juli 1850). Till belöning
blef han s. å. öfverste, "brigadkommandör"
1854, generalmajor 1856 samt generallöjtnant
1863. G. anförde 1864 den första divisionen,
hvilken 2 febr. tillbakaslog preussarnas anfall
på Mysunde, och öfvertog 28 s. m., efter de Meza,
öfverbefälet öfver hela hären. Han ledde det
hårdnackade försvaret af Dybbölställningen,
men tordes ej åtaga sig ansvaret för dess
uppgifvande och kunde icke, till följd af ett
faU från hästen, anföra den afgörande striden om
densamma (18 april). Med största delen af hären
gick G. därefter öfver till Fyn och l_ämnade
öfverbefälet 4 juli. E. Ebg.

Gerlach [ger-], Andreas Christian, tysk
veterinärläkare, f. 1811, d. 1877, blef
1859 direktör för veterinärinstitutet i
Hannover och 1870 för veterinärinstitutet
i Berlin samt inlade stora förtjänster om
veterinärläkekonstens utveckling. Bland hans
många skrifter märkas Lehrbuch der allgemeinen
therapie der hausthiere (1853; 2:a uppl. 1868),
Handbuch der gerichtlichen thierheilkunde
(1861; 2:a uppl. 1872), Die trichinen (1866),
Die rinder-pest (1867), Die fleischkost des
menschen vom sani-tären und marktpolizeilichen
standpunkte (1875). Från 1875 utgaf han
"Archiv fur wissenschaftliche und praktische
thierheilkunde". En staty af G. restes 1890
i_Berlin.

Gerlach [ger-], Joseph von, tysk anatom,
f. 1820, d. 1896, blef 1841 med. doktor i
Würzburg, praktiserade såsom läkare i Mainz,
men sysselsatte sig samtidigt med anatomiska
forskningar och utgaf bl. a. Handbuch
der allgemeinen und speciellen gewebelehre
(1848). 1850-91 var han professor i anatomi och
fysiologi i Erlangen. G. inlade mycket stora
förtjänster särskildt om den mikroskopiska
anatomiens utveckling och offentliggjorde
ett stort antal vetenskapliga arbeten. -
Hans son Leo G., f. 1851, är sedan 1891 sin
faders efterträdare såsom professor i anatomi
i Erlangen. R- T-dt.

Gerlach [ger-], Vilhelmina Leocadie Teresia,
svensk-dansk sångerska, född Berg-n e h r, f. 26
jan. 1827 i Stockholm, uppträdde 1845 första
gången på k. teatern i Köpenhamn och gjorde
redan från början stor lycka med sin kraftfulla
och omfångsrika stämma. 1848 fick hon fast
engagemang, utbildade sig ett års tid hos Garcia
i London och kvarstod vid k. teatern i Köpenhamn
till 1864. Icke allenast genom sin sång, utan
äfven genom sitt uttrycksfulla spel (Norma,
Donna Anna i "Don Juan", Susanna i "Figaros
bröllop", Fidelio, Lucrezia Borgia, Regementets
dotter och Rosina i "Barberaren i Sevilla" voro
hennes förnämsta roller) var hon en framstående
primadonna, ännu oöfverträffad på danska
scenen. Hon var 1852-56 gift med ljusfabrikanten
Fossum och gifte sig 1861 med sångmästaren
Gerlach (d. 1893). Hon har utöfvat en betydande
verksamhet som sånglärarinna. 1858 blef hon dansk
kammarsångerska och 1872 ledamot af Mus. akad. i
Stockholm. E. Ebg.’

Gerlache [Jarla’J], Ëtienne Constantin,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:19 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0535.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free