- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
1075-1076

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gesersagan ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1075

Gestation-Gesäll

1076

begagnats af äldre och nyare tiders
fabeldiktare -och novellister.
&. G.

Gestation, fr. (af lat. gestäre, bära),
hafvande-skap, dräktighetstid.

Geste [Jäst], fr. SeChanson de geste .och Gest.

Gestiblindus. Se Gestumblinde.

Gestikulatiön, Gestikulera. Se Ges t.

Gesti’lren, beläget vid pass 4 km. n. v. från
Kungslena, i Västergötland. 17 juni 1210 stod där
.ett slag mellan konung Erik Knutsson och Sverker
d. y., hvarvid den senare stupade. På ett möte
i Sköfde i mars 1908 beslöts, att ett monument
skulle resas i Hvarf till minne af slaget vid G.

Gestir. Se G j e s t e r.

Gestr Blindi, rättare Gestumblinde (se d. o.).

Gestrikland. Se Gästrikland.

Gestrinius, Martinus Erici, universitetslärare,
matematiker, f. 1594 i Gäfle, d. 1648, blef
student i Uppsala 1611, filos. magister i
Greifswald 1618 (1617) och ord. matheseos
professor i Uppsala 1621. Utom ett hälft
hundratal akademiska afhandlingar i matematiska
och filosofiska ämnen utgaf han In Aristotelis
mechanica, argumenta et notæ {1627), In
geometriam Euclidis demonstrationum libri sex
(1637; ny titelupplaga 1642), Üraniæ librl IV
(1647). Dessutom finnas i handskrift förvarade
anteckningar efter hans föreläsningar i
aritmetik, algebra, geometri, astronomi och
optik. - G. synes särskildt vinnlagt sig om att
hos den studerande ungdomen väcka intresse för
de matematiska vetenskaperna; däremot uppträdde
han, trots sin för den tiden ovanligt stora
produktivitet, icke såsom matematisk forskare och
visade sig icke ens ega några djupare insikter
i sin vetenskap. Jfr Bråk, sp. 403. d-F-)

Gestrinius, Er n est, finsk skald från "stora
ofredens" tid, f. l april 1663 i Helsingfors,
d. 21 mars 1739, blef student i Åbo 1687,
magister 1694, konrektor vid skolan i Viborg
1695, rektor därstädes 1696, linguarum lektor vid
gymnasium i Vibo’rg 1698 och kyrkoherde i Jääskis
1705. Vid ryssarnas infall i landet 1707 nödgades
han lämna all sin -egendom i fiendens våld och
kom efter en mångårig flykt öfver till Sverige,
där han 1718 blef kyrkoherde i Tuna och Stafby
i Uppsala län. Han var de .sex sista åren af sin
lefnad blind. G. hade redan som -skolman i Viborg
gjort sig känd som vitterlekare och uppträdde som
fcstskald på gymnasiet. Den långvariga flyktens
upplefvelser blefvo för honom en ny källa till
poetisk inspiration. 1718 framträdde han med
en bitter klagodikt, Nödlijdande flychtingars
klagan öfwer sitt långsamma kårss och elände,
hvilken 1722 efterföljdes af Klagelig röst
i en tro-innerlig bön om hielp uti nöden til
freisaren Jesnm samt Cryggeligt löfte, etc. G :s
diktning ledde sitt källsprång från tidens stora
olyckor och af hvad han därunder personligen
upplefvat och lidit. Där ingå gripande strofer,
som gifva en lefvande föreställning .om tidons
jämmer och lidanden. G:s vittra alster ha
samlats af P. Hanselli, i hvars upplaga hans
tidigare dikter dock saknas. Se A. Hultin,
"E. G." (i Svenska litteratursällskapets
i Finland "Förh. och upps.", 13, 1899).
A. H.

Gestumblinde var enligt sagan en mäktig herre
i Reidgotaland, hvilken hade förhållit konung
Heidrek hans skatter och därför kommit i hans
onåd. Konungen hade i sin hird tolf män, som

skulle af döma alla tvister i riket, och
hade lefvat, att hvad någon än förbrutit mot
honom, skulle det stå den förorättande fritt
att öfverlämna sin sak åt de tolf männens
dom. Förbrytaren skulle också ha säkerhet till
lif och lem, om han kunde framställa några gåtor,
som konungen icke kunde lösa. - Heidrek sände
bud till G., att han skulle på viss dag infinna
sig hos konungen; annars hotades han med att
blifva fängslad. G. blotade i sin nöd till Oden
och anropade honom om bistånd. Kort därefter
ankom till G:s gård en främling, som också
kallade sig G.; de liknade så hvarandra, att
man icke kunde skilja dem åt. De bytte kläder,
hvarefter husbonden gömde sig, och alla antogo
främlingen vara den verklige G. Därefter drog
främlingen till konung Heidrek, och mellan dem
utspann sig en vidlyftig visdomstäflan, bestående
däri, att G. framställde gåtor och .Heidrek
uttydde dem. Gåtorna handlade till större
delen om naturföremål, några få om gudaläran,
men Heidrek gissade dem alla. Slutligen
framställde G., som i själfva verket icke
var någon annan än Oden, samma spörsmål,
hvarmed han en gång förstummade Vaftrudner,
nämligen frågan om hvad Oden hviskade i örat på
Balder. innan man bar denne på bålet. Heidrek,
som på denna frågan igenkänt Oden, blef nu vred
och ville hugga till Oden med sitt svärd, men
denne förskapade sig till en falk, och svärdet
träffade blott stjärtfjädrarna, hvarför falken
sedan den tiden har en tvärhuggen stjärt. G:s
täfian med Heidrek framställes i Hervararsagan,
och gåtorna höra till det mest intressanta,
som den skandiska fornlitteraturen i denna väg
har att uppvisa. - Hos Saxo Gramma-ticus omtalas
en konung Gestiblindus, goternas konung, hvilken
öfverlämnade sig och sitt rike åt danske konungen
Frode, på det denne skulle försvara honom mot
svenske konungen Alrik, som hemsökte honom med
krig. - Äfven i andra gamla berättelser påträffar
man namnet Gest Blinde. Th. W.*

Gesvi’ndt, ty. geschwind, hastigt, raskt,
hurtigt.

Gesäll (ty. geselle, kamrat) var under
handtverks-ämbetenas tid den utlärde
lönarbetaren. I Tyskland blef beteckningen
geselle vanlig på 1400-talet, men spred sig
först på 1600-talec till Sverige, där den
utträngde den äldre medeltida benämningen
mästersven eller sven, t. ex. guldsmedssven,
sko-makarsven. Alltifrån 1400-talet och ända
till skråväsendets upphörande 1846 innehålla
skråordningarna ganska vidlyftiga stadganden om
gesällernas (svenncrnas) ställning. För att bli
gesäll måste man först tjäna som lärpojke under
en lärotid, som i regel uppgick till 3-5 år,
och därjämte fullgöra en del andra prestationer,
t. ex. erlägga "ut-skrifningspengar" och af gift
till gesällernas kassa, gesäll-lådan. Gammal
inrotad sed kräfde därjämte, att lärgossen
skulle bjuda på traktering, hålla "skänkning",
men detta förbjöds i 1720 års skråordning. I en
del yrken fordrades äfven, att lärpojken skulle
visa sin arbetsskicklighet genom att utföra
ett g e s ä 11 p r o f. Till vittnesbörd om sin
nyvunna ställning som gesäll skulle den utlärde
lärpojken enligt 1669 och 1720 års skråordningar
erhålla ett l ä r o b r e f eller, som det älven
kallades, gesällbref.

Ett af de mest i ögonen fallande dragen i
skråtidens arbetsordning är det nära beroende,
hvari ej blott lärpojken, utan äfven den utlärde
lönarbetaren,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:19 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0556.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free