Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gibson ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1123
Gibson-Giddings
:en i
Jfr "Uppgifter rörande Gibsonska
Sverige" (1888, af James A. G.).
Gibson [gi’bsen], John, engelsk bildhuggare,
f. 1790, d. 1866 i Rom. En fattig gosse,
sattes han i lära hos en träsnidare, blef
sedan lärjunge af en bildhuggare, Francis,
hos hvilken han lärde känna Roscoe, som icke
litet bidrog till högre utbildning af hans
konstsinne och slutligen skaffade honom medel att
resa till Eom. Där mottogs G. 1817 af Canova,
i hvars ateljé han arbetade till dennes död,
1822. Det var äfven Canova, som 1819 skaffade
honom den första större beställningen, Mars
och Cupido. Efter Canovas död arbetade G. en
tid i Thorvald-sens ateljé. Egendomligt för de
flesta af hans konstskapelser blef det drag af
affekteradt behag och genreartad uppfattning, som
hade sin grund i hans engelska natur. G. lefde i
Eom till 1844 och Tände tillbaka dit under sina
sista år. Till flertalet af sina verk hämtade han
ämnen ur den grekiska myten: A mor och fjäriln;
Amor förklädd till herde-, Psyche buren af
zefirerna (i Palazzo Corsini, Rom); Nymf,
som binder sina sandaler- Hylas med nymferna
(1826, London, Nationalgalleriet). Af större
monumentalverk må nämnas marmorstod af drottning
Viktoria, i Buckingham palace i London, ministern
Huskissons bildstod i Liverpool, hertiginnans af
Leicester grafmonument i Longford. Jfr monografi
af lady Eastlake (1869). C. E. N. (G-g N.) Gibson
[gi’bson], Thomas Milner (antog 1839 tillnamnet
Milner-Gibson), engelsk statsman, f. 3 sept. 1806
i Port of Spain på Trinidad, d. 25 febr. 1884
på en lustseglats i Medelhafvet utanför Alger,
studerade i Cambridge och blef 1837 som
konservativ vald till medlem af underhuset,
men nedlade 1839 sitt mandat, då han öfvergått
till liberal politisk åskådning. Han anslöt sig
sedan nära till Cobden (se d. o.) och deltog vid
dennes sida på det ifrigaste i agitationen för
spannmålstullarnas upphäfvande. 1841 invaldes han
ånyo i underhuset (för Manchester) och inträdde
efter fri-handelssegern 1846 i Russeils ministär
som vicepresident i handelsministeriet (Doard of
trade). På grund af meningsskiljaktighet med sina
kolleger utträdde han apr. 1848 ur ministären,
och 1857 föll han igenom vid valen till följd
af sin skarpa kritik af Krimkriget och striden
med Kina. Han invaldes emellertid dec. s. å. i
Ashton-under-Lyne och tillhörde sedan underhuset
till 1868, då han ånyo blef slagen och därpå drog
sig tillbaka från det politiska lifvet. G. hade
1858 genom sitt förslag till klander-votum mot
ministären Palmerston framkallat dennes fall. I
juni 1859 inträdde han i Palmerstons nya liberala
ministär och var från juli s. å., först under
Palmerston, sedan under Russell, president i
Board of trade med säte i kabinettet ända till
juli 1866. Under denna tid hade G. väsentlig
andel i tillkomsten af handelstraktaten med
Frankrike och i bortskaffandet af pappersaccisen
och stämpelafgiftcn på tid-
ningar. G :s och hans begåfvade hustrus salong
var på 1840-talet mötesplatsen för en mängd
landsflyktiga, såsom prins Napoleon (sedermera
Napoleon III), Mazzini, Victor Hugo och Louis
Blanc. v- s~g-
Gibson [gi’bsan], Walter Murray, politiker på
Hawaii, f. 1823, d. 1888 i San Francisco,
till börden engelsman, kom 1848 under
"guldfebern" till Kalifornien och förvärfvade
snart en stor förmögenhet genom försäljning
af grufmaskiner. Efter att 1849 förgäfves
ha i Mexico och Central-Amerika agiterat för
starkare politisk centralisering, blef G. 1853
"äldste" bland mormonerna i Utah och sändes
1861 af Brigham Young till Hawaii för att där
grundlägga en mormonkoloni. I stället egnade han
sig emellertid på ön Lanai åt fårskötsel och
jordbruk för egen räkning, flyttade 1867 till
Honolulu och fick inom kort där mycket stort
politiskt inflytande. 1872 blef han Hawaiis
premiärminister och chef för ett hälft dussin
departement samt var konung Kalakauas främste
rådgifvare till upproret 1887, då han hotades
till lifvet och nödgades fly öfver till Amerika.
V. S-g.
Gibson [gi’bsen], Edward. SeAshbourne.
Gibson [gi/bs9n], Charles Dana, amerikansk
tecknare, f. 1867 i Roxbury, Massachusetts,
studerade i New York och Paris, bosatt i New
York, har vunnit rykte genom sina utmärkta
amerikanska typer, både herrar och damer och
ej minst unga flickor - "Gibson girls" - och
genom sina satiriska bilder ur amerikaners
lif såväl hemma hos sig som på resor i Gamla
världen. Hans teckningar i veckotidningen
"Life" gjorde honom känd äfven hos oss. Hans
teckningar - oftast utförda med tuschpenna i
ett raskt och linjesäkert maner - äro samlade i
en serie album: The people of Dickens (1894),
Drawings (s. å.), Pictures of people (1896),
London: As seen? Eighty drawings, Gibson-Calendar
m. fl. G-g N-
Gichon. Se Gihon.
Gichtel [gich-], Johann Georg, tysk svär-rnare
och mystiker, f. 1638 i Regensburg, d. 1710, blef
1664 advokat i Regensburg. Genom beröring med
åtskilliga svärmare uppstod hos honom den planen
att reformera hela kyrkoväsendet på grundvalen
af teosofisk-asketiska idéer. Då han sökte
realisera sin plan, blef han kastad i fängelse
och 1665 förvisad från Regensburg. Sedan sökte
hanverka för sina idéer i Zwolle och Antwerpen,
där han lärde känna J. Böhmes skrifter, af
hvilka hansåskådning bestämdes och hvilka han
1682 utgaf. Han sökte omsätta Böhmes idéer i
praktiken, förkastade äktenskapet och ansåg, att
han och andra gudautvalda människor fortsätta
Jesu öfverstepräster-liga verksamhet. Någon
sekt ville han ej bilda. Hans Theosophia
practica utgafs 1701 ff. (flera uppl.). G:s
anhängare kallades gichtelianer 1. änglabröder.
(Hj. H-t.)
Gichteliäner [gich-]. Se G i c h t e l, J. G.
Giddings [gi’dins], Joshua E e ed, nordamerikansk
politiker, abolitionist, f. 1795 i Athens,
Pennsylvania, d. 1864 i Montreal, var 1826-28
medlem af Ohios legislatur och tillhörde
1838-59 Unionens kongress. Han gjorde sig där
bemärkt som en af whigpartiets mest utpräglade
abolitionister och framkallade gång på gång på
1840-talet häftiga uppträden genom sina kraftiga
inlägg i antislafveri-striden (bl. a. försvaret
af slafmyteriet på transportfartyget "Creoll"
1842). G. blef 1861 af Lincoln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
