Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gonzaga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1471
Gonzaga-Goodall
1472
och konst. Hans gemål Isabella d’Este (d. 1535),
en af renässansens mest lysande kvinnogestalter,
stod i liflig förbindelse med Bernardo Tasso
och Ariosto. Äfven för konsten nitälskade hon;
Mantegna kallades till Mantua, hvars slott han
smyckade med nu till största delen förstörda
fresker.
3. F e deri g o (1519-40) inkallade till
Mantua Giulio Romano; han blef 1536 markgrefve
af Monferrato.
4. CarloIafNevers (1627-37). Sedan
liufvudlinjen 1627 utdött med Vincenzo III,
utbröt det s. k. mantuanska tronföljdskriget.
Pretendenter voro Karl af Gonzaga-Nevers,
som stöddes af Frankrike och Venezia, samt
Ferdinand af Guastalla, som fann hjälp hos
Spanien och Österrike. Striden ändades
genom fördragen i Eegensburg 1630 och Chierasco
1631 till Karls fördel.
5. Carlo IV (1665-1708) ställde sig
på Frankrikes sida i spanska tronföljdskriget
och blef därför af kejsaren förklarad i akt,
hvarefter Savojen tog Monferrato och Österrike
Mantua. Med honom utdog huset Nevers’ äkta
linje.
Af ätten G :s kvinnliga medlemmar märkas
Julia G. (se Fö n di) (1513-66), hvilken
tillhörde den för innerlig fromhet bekanta
krets, som slöt sig kring Juan de Valdez,
samt Maria Luisa af Gonzaga-Nevers (1612-67),
som 1645 äktade Vladislav af Polen och efter
hans död (1648) hans halfbroder Johan Kasimir.
(T. H-r.)
Gonzaga [gåntsäga], Thomaz Antonio,
portugisisk skald, f. 1744 i Oporto, d. 1809,
studerade 1763-68 juridik i Coimbra och
beklädde sedan åtskilliga juridiska ämbeten
i Brasilien. Beskylld för att ha deltagit i
Minas-Geraes-samman-svärjningen (se Brasilien,
sp. 20), blef han, fastän oskyldig, 1792 dömd
till förvisning för lifs-tiden till Pedras
de Angoche på Afrikas östkust. Detta straff
mildrades visserligen till tioårig förvisning
till Mosambik, men vistelsen därstädes
vållade honom obotligt vansinne. Hans dikter
utkommo under titeln Marilia de Dirceu (1799;
bästa upplagorna äro från 1845 och 1862 och
äro uteslutande kärleksdikter, riktade till
Marilia Maria Joaquina de Seixas). Den populära
diktsamlingen är utmärkt af innerlig känsla,
behag och stor formell förtjänst.
Gonzaga, Anselm o. Se Guerriëri-Gon-z a g a.
Gonzalës [gäsalä’ss], Louis Jean E m m a-nuel,
fransk romanförfattare, f. 1815, d. 1887, skref
ett stort antal för tidningsföljetongen afsedda
skildringar, bl. a. Les fréres de la cole (1841,
dramatiserad 1856), Esaü le lépreux (1850-51),
Les sabotiers de -la Forét-noire (1861),
L’hotesse du connetalle (1863; "Konnetabelns
värdinna", s. å.) ^ch Les proscrits de Sicile
(1865).
Gonzalës [gåntha’läth], Manuel, president i
republiken Mexico, f. 1833 i Matamoros, d, 1893,
lämnade handelsyrket för krigarbanan, blef 1860
öfverste, var Porfirio Diaz’ generalstabschef i
kampen emot den franska invasionen, deltog med
Diaz i förberedelserna till 1876 års revolution,
blef 1878 krigs- och sjöminister och var 1880-84
republikens president, men trädde sedan tillbaka
för Porfirio Diaz.
Gonzalez-Bravo [gåntha’läth bra’vå]. don L u
is, spansk politiker, f. 1811 i Cadiz, d. 1871
i Biarritz,
var först advokat i Madrid och på 1830-talet
radikalt oppositionell tidningsredaktör,
öfvergick under Esparteros regentskap 1841
plötsligt till de moderate och var ett par gånger
för kortare tid konseljpresident samt därefter,
1844-47, spansk minister i Lissabon. G. hölls
1848 en tld häktad, under förevändning att
han konspirerat mot regeringen, men beklädde
1854-64 åter ministerposten i Lissabon. 1864
ingick G. i den af Narvaez bildade ministären
såsom inrikesminister, nedlade jämte de öfrige
ministrarna sin portfölj i juli 1865, återtog,
likaledes i de öfrige ministrarnas sällskap,
densamma i juli 1866 och blef efter Narvaez’ död
(april 1868) än en gång ministerpresident. Genom
sin reaktionära och mot drottning Isabellas
hofkrets alltför efter-gifvande politik -
särskildt genom deporterandet af de förnämste
generalerna, bl. a. Serrano - uppväckte
G. stort missnöje i landet och blef den
egentliga orsaken till 1868 års revolution. Vid
revolutionens utbrott erhöll G. afsked, flydde
till Frankrike och slöt sig sedermera till
carlisterna. (V. S-g.)
Gonzalez Bravo-Murillo [gåntha’läth bra’vå
mu-ri’ljå], Juan. SeBravo-Murillo.
Gonzalez Venancio [gåntha’läth väna’nthiå],
pseudonym för A. de Va l b u e n a.
Gonzen [gå’ntsen]. Se Churfirsten.
Gonzenbach [gå’ntsen-], August von G.,
schweizisk politiker .och historiker, f. 1808 i
S:t Gallen, d. 1887 i Bern, var 1833-47 medlem
af stora rådet och sin kantons andre delegerade
vid förbundsdagen i Zürich, som 1834 utsåg
honom till edsförbundets statsskrifvare (andre
ämbetsman vid förbundsdagens kansli). Till detta
ämbete blef han 1847 ej återvald till följd af
missnöje med hans konservativa läggning. G. var
1850- 75 medlem af Berns stora råd och 1854-75
af schweiziska nationalrådet samt tillhörde
i båda dessa korporationer det konservativa
partiets ledande män. Bland hans historiska
arbeten må nämnas flera studier öfver Schweiz’
förhållande till trettioåriga kriget, såsom Der
general Hans Ludwig von Erlach von Castelen (3
bd, 1880-82) och Die schweize-rische alordnung
an den friedenskongress in Münster und Osnalrück
(i "Archiv des hist. vereins Bern", bd 9, 1879).
Gooch-degel [gö’tj], kem., en af F. A. Gooch
(f. 1852, prof. i kemi vid Yale-universitetet
sedan 1886) införd degel af porslin eller
platina, hvars botten är genomborrad af fina
hål. Den användes i analytiska laboratorier för
filtreringar, hvarvid degelns botten täckes med
ett tunt lager af fin asbest, som fullständigt
kvarhåller fällningar. Apparaten erbjuder den
fördelen, att fällningar efter torkning och
eventuell glödgning direkt kunna vägas In. Hos
en nyare modell äro bottenhålen-
täppta af platinasvamp, hvarigenom
asbestlagret blir öfverflödigt.
H. E.
Good. [gu’d], vid växtnamn förkortning för
engelske botanisten Samuel Goodenough. f. 1743,
d. 1827 som biskop i Carlisle och vice president
i Linnæan society, författare af skrifter om
släktena Carex och Fucus.
Goodall [gu’dål], Frederick, engelsk målare,
f. 1822 i London, d. där 1904, började
sina studier under ledning af sin fader,
kopparstickaren E d-w a r d G. (f. 1795,
d. 1870), och blef 1864 medlem af akademien i
London. Han väckte uppmärksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
