Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gorkoje ozero ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1499
Gosford- Goslar
1500
södra gränsen af faraonernas kanal, som ungefär
sammanfaller med den af Lesseps anlagda
sötvattenskanalen, den västra af tanitiska
Nilarmen och den norra af Mensalehsjön;
med en smal spets nådde det ända ned till
Heliopolis (Matarlje, nära Kairo). Inom
landskapet lågo vidare Tell el-jehudije (med
rester af judarnas tempel i Leontopolis),
Bubastis, Pitom (nuv. Tell el-Maschüta),
Eamses m. fl. Det gamla egyptiska namnet går
ännu igen i ruinstället Tell Faküs (det gamla
Phacusa), som i forntiden var hufvudstad
i Gösen; kopterna kalla stället ännu Kos.
-K- S-e.
Gosford [gå’sfad], sir A r c h i b a l d A c h
c-so n, sedan 1807 irländsk earl af G., brittisk
kolonialguvernör, f. 1776, d. 1849, blef 1798
medlem af irländska parlamentet och satt 1801-07
i brittiska underhuset samt tillhörde därefter
sedan 1811 öfverhuset som irländsk "representativ
peer". G., som 1835 upphöjdes till brittisk
peer (baron W orli ngham), utnämndes s. å. till
generalguvernör öfver Brittiska Nord-Amerika
och gick som sådan så långt i försonligt
tillmötesgående mot upprorsledaren Papineau, att
han 1837 till följd af missnöjet bland den lojala
engelskspråkiga befolkningen nödgades afgå. Hans
svaga politik endast ökade oredan och förmådde ej
afvärja det kanadensiska upprorets utbrott s. å.
V. S-<r.
Gosforth [gå’sfåth], en nordlig förstad
till NCAV-castle ön Tyne i England. 10,605
inv. (1901).
Goshen [gåH’jn]. 1. Stad i nordamerikanska
staten Indiana, vid Elkhart
river. 7.810 inv. (1900). Träindustri,
kvarnar. - 2. Se G o o-sen.
J. F. K.
Gosie’wski (G a s i e w s k i). 1. A l e k s a
n d c r G., polsk fältherre, d. 1636, medföljde
Maryna Mniszchowna till Moskva 1606, då hon
skulle, förmäla sig med den andre falske Dmitrij
och blef efter dennes störtande af Sjujskij
fängslad, nien frigafs 1608. Efter att ha tagit
verksam del i det polska fälttåget till Moskva,
hvarvid han eröfrade den af De la Gardie och
Sjujskij belägrade fästningen Biala, utmärkte
han sig i det livländska kriget mot svenskarna,
som han slog i smärre träffningar vid Liksna,
Kreutz-burg, Dünaburg (1626) och Trejden. Han
tvangs emellertid att retirera till Kurland,
men intog där efter långvarig belägring det af
svenskarna besatta Bauske (1628). G. tog ock
ärofull del i Vladyslav IV:s seger öfver ryssarna
vid Smolensk 1633. Till åminnelse af segrarna
i Livland grundlade G. ett jesuitkollegium i
Dünaburg och gaf jesuiterna stora jordområden.
2. W i n cent y G., den föregåendes son,
fält-hetman och skattmästare af Litauen, deltog
i kriget mot kosackrepubliken 1648. När han
ej ville godkänna sin förmans, den litauiske
storhetmanen Janusz Radziwills landsförrädiska
af tal med Sverige, undcr-tecknadt i Kiejdany
18 aug. 1655, blef han af denne fängslad, men
sattes på fri fot genom bemed-ling af kurfursten
af Brandenburg. Han deltog med ett regemente af
6,000 utvalda tatarer i tredagarsdrabbningen vid
Warschau-Praga. Trots nederlaget lyckades G. med
sina trupper intränga på kurfurstens preussiska
område, där han 8 okt. 1656 vid Wielkie Prosty
besegrade grefve Waldeck och den svenske
generalen Israel, som jämte Bogusfaw Rad-ziwitl
och 80 officerare blefvo tillfångatagna. Under
fälttåget mot Ryssland blef G. öfverrumplad vid
Werki och fördes fängslad till Moskva, hvarifrån
han utlöstes 1662. Då det blef bekant, att han,
lofvat drottning Maria Lovisa sin medverkan
till, att hertigen af Enghien skulle blifva
polsk tronföljare, blef han 1662 häktad i Wilna
och skjuten. Sedermera blef han betraktad som
"martyr och hjälte", och upphof smännen till
hans död af rättades 1665. - Förutom många polska
arbeten om G. märkes ett latinskt af Weslawski:
"Victor et victus-V. G. Gosiewski" (1691).
A-d J.
Gosios arsenikprof. Se P e n i c i 11 i u m.
Go’slar, kretsstad i preussiska
reg.-omr. Hildcs-heim (Hannover), vid Gose,
ett tillflöde till Ocker, och norra foten af
Harz. 17,818 inv. (1905). Staden är omgifven af
kolossala murar med dubbla vallar och grafvar
samt torn och portar och har enmängd stundom
brokigt smyckade korsvirkshus, hvilket allt ger
den ett mycket ålderdomligt utseende. Bland
de många tornen är Zwinger (från 1517) mest
anmärkningsvärdt. Många af G :s gamla kloster-och
kyrkobyggnader ha dock försvunnit eller tjäna,
andra ändamål. Den 1059 af Henrik III grund-
Kejsarliuset i Goslar.
lagda härliga domen nedrefs 1819;
ännu kvarstående äro bl. a. den
romanska benediktinkloster-kyrkan S:t
Maria från 1100-talet (nu fattighus) och
Frankenbergerkyrkan, invigd 1108. På en höjd’
nära den forna domen står det af Henrik III
omkr. 1050 uppförda, sedan 1871 i sin fulla
prakt återställda kejsarhuset (se fig.), hvilket
till 1254 var kejsarresidens, där Henrik IV
föddes och 23 riksförsamlingar hållits. Framför
detsamma stå sedan 1900 Fredrik Barbarossas
samt kejsar Vilhelm I :s ryttarstatyer af
drifven koppar. Af andra byggnader märkas
Kaiserworth (urspr, klädeshandlarnas gillehus),
en med åtta kejsarstatyer smyckad byggnad
(från 1494). Morits’ af Sachsen födelsehus samt
flera intressanta privathus. I ett litet kapell,
allt hvad som återstår af domen, förvaras bland
andra fornminnen det s. k. Krodoaltaret ett
relikskrin i arabiskt konstarbete från 12:e
årh. I rådhuset finnas berömda väggmålningar af
Nürn-bergska konstnärer, dyrbarheter af guld
och silfver, bl. a. den berömda bergskannan
(1477), kanske det vackraste praktstycket af
dåtida guldsmedskonst, vidare ett evangeliarium
med rika bysantinsksachsiska målningar (13:e
årh.) och den för rättshistorien så viktiga
Goslarska stadsrätten. Invånarna sysselsätta sig
hufvudsakligen med bergsbruk vid det strax s. om
staden belägna 636 m. höga Rammelsberg. Jämte
något silfver och guld-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
