- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
35-36

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gottman, Lorens - Gott mit uns - Gottorp - Gottröra - Gottschalk - Gottschalkenberg - Gottschall, Rudolf von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

historieradt porträtt af E. Tolsladius, graveradt af
Bergqvist. G. var sedan 1773 led. af målar-
och bildhuggarakademien. – En son af G.,
Fredrik G., f. 1746 i Stockholm,
d. där 12 dec. 1801, idkade faderns yrke, blef 1780
mästare i målarämbetet och var dessutom,
såsom konstnärligt bildad, någon tid lärare
i akademiens principskola. Efterlämnade
arbeten visa, att G. med verklig
talang utöfvade det högre måleriet.
–rn.*

Gott mit uns, ty., "Gud med oss", ett af konung
Gustaf II Adolfs valspråk.

illustration placeholder

Gottorp, slott i södra delen af Schleswig,
ligger på en liten ö uti innersta delen af Slien,
nära intill staden Schleswig. Redan i gamla
tider hade de schleswigske biskoparna en borg
vid namn G., men
den låg omkr. 5 km. n. om staden och förstördes
1161 af Valdemar den stores ståthållare. Biskopen
uppbyggde senare den nya borgen, som 1268
genom byte kom i hertig Eriks af Sönderjylland
ego och som 1295 ombyggdes af dennes son
Valdemar IV. 1325 pantsattes G. till den
holsteinske grefve Geert och förblef i hans
ätt till 1459. Utan framgång angreps G. 1328
och 1329 af jutarna samt 1416-17 och 1426 af
Erik af Pommern. Schleswigs och Holsteins
första delning (1490) företogs på G., och
hertig Fredriks del kallades därefter den
gottorpska. Jämväl som dansk konung (Fredrik I)
vistades han merendels på G., där han äfven
afled (1533). Vid den andra delningen (1544)
tillföll G. hertig Adolf, hvilkens släktlinje
fick sitt namn däraf. Till den hörde hans dotter
Kristina (förmäld med svenske konungen Karl
IX), hans tre söner, Fredrik II (d. 1587),
Filip (d. 1590) och Johan Adolf (d. 1616),
samt den sistnämndes ättlingar Fredrik III
(d. 1659), hvars dotter Hedvig Eleonora var
Karl X Gustafs gemål, Kristian Albrekt (d. 1694)
och Fredrik IV (d. 1702, förmäld med Karl XII:s
äldsta syster, Hedvig Sofia), alla bekanta
genom sin fientliga hållning mot Danmark,
hvilken gaf dem en viss likhet med Abels ätt i
13:e och 14:e årh. och hvilken 1658 ledde till
deras suveränitet i förhållande till Danmark
samt 1713 till indragning af den gottorpska
delen af Schleswig. Från Fredrik IV:s son
Karl Fredrik härstammar det nu regerande ryska
kejsarhuset och från hans broder Kristian August
gottorpska konungahuset i Sverige (1751-1818)
och de oldenburgske storhertigarna. Både Fredrik
I och i synnerhet Adolf företogo väsentliga
ombyggnader af G., likaledes Fredrik IV, som
gaf slottet dess nuv. utseende (se fig.). Här
funnos ett berömdt bibliotek (grundlagdt 1606)
och en konstsamling (grundlagd 1651), hvilka 1749
flyttades till Köpenhamn. Under krigen 1676-1700
var G. vid flera tillfällen besatt af danska
trupper, och 1721 mottog konung Fredrik
IV där ständernas hyllning. 1731-1848
var slottet den kunglige ståthållarens
residens och 1834-48 tillika säte för den
schleswig-holsteinska regeringen och den
schleswigska öfverdomstolen. 1853-55 inrättades
det till kasern och begagnas sedan 1865 därjämte
till regeringsbyråer. På G. föddes (1636) Hedvig
Eleonora samt (1710) konung Adolf Fredrik och
(1818) konung Kristian IX. Se C. C. Lorenzen,
"Hist. topogr. meddelelser om G. slot" (1875),
och R. Schmidt, "Schloss G." (2:a uppl. 1903).
E. Ebg.

Gottröra, socken i Stockholms län, Långhundra
härad. 5,112 har. 810 inv. (1907). Annex till
Närtuna, Uppsala stift, Seminghundra kontrakt.

Gottschalk (gammalt tyskt mansnamn:
"god tjänare" l. "Guds tjänare"), tysk munk,
härstammande från Sachsen, gjordes mot sin vilja
till munk i Orbais’ kloster i Soissons. Han fann
tröst för sitt öde i den augustinska åsikten
om predestinationen, hvilken han med hänförelse
predikade, från omkr. 837. På synoden i Mainz
848, där han personligen infann sig, dömdes
han genom motståndaren Hrabanus’ inflytande
som kättare och inspärrades af ärkebiskop
Hinkmar (se d. o.) i klosterfängelse. Synoden
i Quierzy 849 bekräftade domen. G. fördes till
Hautvilliers’ kloster, där han ståndaktigt
uthärdade gissling och 20 års hårdt fängelse
hellre än att återkalla. Död omkr. 868. G. var
en af den äldre medeltidens mest betydande
religiösa personligheter. Jfr Gaudard,
"Gottschalk, moine d’Orbais" (1887).
Hj. H-t.

Gottschalkenberg, berg i schweiziska kantonen
Zug (1,152 m.), en västlig fortsättning
af Hohe Rhonen. Besökt turistplats.
Ln.

illustration placeholder

Gottschall, Rudolf von, tysk diktare,
litteraturhistoriker och kritiker, f. 30
sept. 1823 i Breslau, blef 1841 student i
Königsberg, där han studerade juridik. Han
indrogs i den liberala rörelsen i Ostpreussen,
utgaf några politiska diktsamlingar (Lieder
der gegenwart
, 1842, och Censurflüchtlinge,
1843); genom sina politiska skrifter råkade
han i konflikt med universitetsmyndigheterna
såväl i Königsberg som i Breslau; 1846
blef han emellertid juris doktor, men då
han förvägrades blifva docent, om han icke
skriftligen afsvure sina politiska åsikter,
egnade han sig h. o. h. åt litterär verksamhet
som skådespelsförfattare, litteraturhistoriker
och tidskriftsutgifvare. Han var några år
föreläsare i Königsberg och dramaturgisk ledare
vid dess teater, flyttade 1848 till Hamburg,
var 1853-62 bosatt i Breslau samt bosatte sig
efter en italiensk resa 1864 i Leipzig, där han
1864-88 redigerade "Blätter für litterarische
unterhaltung" och "Unsere zeit". G. blef 1864
af storhertigen af Sachsen-Weimar utnämnd
till hofråd, senare till geheimehofråd och
adlades 1877 af tyske kejsaren. - G :s poetiska
verksamhet omfattar ett stort antal lyriska,
episka och


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 12 02:28:45 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free