- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
35-36

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gottman, Lorens - Gott mit uns - Gottorp - Gottröra - Gottschalk - Gottschalkenberg - Gottschall, Rudolf von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

historieradt porträtt af E. Tolstadius, graveradt af
Bergqvist. G. var sedan 1773 led. af målar-
och bildhuggarakademien. – En son af G.,
Fredrik G., f. 1746 i Stockholm,
d. där 12 dec. 1801, idkade faderns yrke, blef 1780
mästare i målarämbetet och var dessutom, såsom
konstnärligt bildad, någon tid lärare i akademiens
principskola. Efterlämnade arbeten visa, att G. med
verklig talang utöfvade det högre måleriet.

–rn.*

Gott mit uns, ty., "Gud med oss", ett af konung Gustaf II Adolfs valspråk.

illustration placeholder

Gottorp, slott i södra delen af Schleswig,
ligger på en liten ö uti innersta delen af Slien,
nära intill staden Schleswig. Redan i gamla tider
hade de schleswigske biskoparna en borg vid namn G.,
men den låg omkr. 5 km. n. om staden och förstördes
1161 af Valdemar den stores ståthållare. Biskopen
uppbyggde senare den nya borgen, som 1268 genom
byte kom i hertig Eriks af Sönderjylland ego och
som 1295 ombyggdes af dennes son Valdemar IV. 1325
pantsattes G. till den holsteinske grefve Geert och
förblef i hans ätt till 1459. Utan framgång angreps
G. 1328 och 1329 af jutarna samt 1416–17 och 1426
af Erik af Pommern. Schleswigs och Holsteins första
delning (1490) företogs på G., och hertig Fredriks
del kallades därefter den gottorpska. Jämväl som
dansk konung (Fredrik I) vistades han merendels på
G., där han äfven afled (1533). Vid den andra
delningen (1544) tillföll G. hertig Adolf, hvilkens
släktlinje fick sitt namn däraf. Till den hörde hans
dotter Kristina (förmäld med svenske konungen Karl
IX), hans tre söner, Fredrik II (d. 1587), Filip
(d. 1590) och Johan Adolf (d. 1616), samt den
sistnämndes ättlingar Fredrik III (d. 1659), hvars
dotter Hedvig Eleonora var Karl X Gustafs gemål,
Kristian Albrekt (d. 1694) och Fredrik IV (d. 1702,
förmäld med Karl XII:s äldsta syster, Hedvig Sofia),
alla bekanta genom sin fientliga hållning mot Danmark,
hvilken gaf dem en viss likhet med Abels ätt i 13:e
och 14:e årh. och hvilken 1658 ledde till deras
suveränitet i förhållande till Danmark samt 1713
till indragning af den gottorpska delen af Schleswig.
Från Fredrik IV:s son Karl Fredrik härstammar det
nu regerande ryska kejsarhuset och från hans broder
Kristian August gottorpska konungahuset i Sverige
(1751–1818) och de oldenburgske storhertigarna.
Både Fredrik I och i synnerhet Adolf företogo
väsentliga ombyggnader af G., likaledes Fredrik IV,
som gaf slottet dess nuv. utseende (se fig.). Här
funnos ett berömdt bibliotek (grundlagdt 1606)
och en konstsamling (grundlagd 1651), hvilka 1749
flyttades till Köpenhamn. Under krigen 1676–1700

var G. vid flera tillfällen besatt af danska
trupper, och 1721 mottog konung Fredrik IV där
ständernas hyllning. 1731–1848 var slottet den
kunglige ståthållarens residens och 1834–48
tillika säte för den schleswig-holsteinska
regeringen och den schleswigska öfverdomstolen.
1853–55 inrättades det till kasern och begagnas
sedan 1865 därjämte till regeringsbyråer. På
G. föddes (1636) Hedvig Eleonora samt (1710)
konung Adolf Fredrik och (1818) konung Kristian IX. Se
C. C. Lorenzen, "Hist. topogr. meddelelser om G. slot" (1875), och
R. Schmidt, "Schloss G." (2:a uppl. 1903).

E. Ebg.

Gottröra, socken i Stockholms län, Långhundra
härad. 5,112 har. 810 inv. (1907). Annex till
Närtuna, Uppsala stift, Seminghundra kontrakt.

Gottschalk (gammalt tyskt mansnamn:
"god tjänare" l. "Guds tjänare"), tysk munk,
härstammande från Sachsen, gjordes mot sin vilja
till munk i Orbais’ kloster i Soissons. Han fann
tröst för sitt öde i den augustinska åsikten
om predestinationen, hvilken han med hänförelse
predikade, från omkr. 837. På synoden i Mainz
848, där han personligen infann sig, dömdes
han genom motståndaren Hrabanus’ inflytande
som kättare och inspärrades af ärkebiskop
Hinkmar (se d. o.) i klosterfängelse. Synoden
i Quierzy 849 bekräftade domen. G. fördes till
Hautvilliers’ kloster, där han ståndaktigt
uthärdade gissling och 20 års hårdt fängelse
hellre än att återkalla. Död omkr. 868. G. var
en af den äldre medeltidens mest betydande
religiösa personligheter. Jfr
Gaudard, "Gottschalk, moine d’Orbais" (1887).

Hj. H–t.

Gottschalkenberg, berg i schweiziska kantonen
Zug (1,152 m.), en västlig fortsättning
af Hohe Rhonen. Besökt turistplats.

Ln.

illustration placeholder

Gottschall, Rudolf von, tysk diktare,
litteraturhistoriker och kritiker, f. 30
sept. 1823 i Breslau, blef 1841 student i
Königsberg, där han studerade juridik. Han
indrogs i den liberala rörelsen i Ostpreussen,
utgaf några politiska diktsamlingar
(Lieder der gegenwart, 1842, och
Censurflüchtlinge, 1843);
genom sina politiska skrifter råkade han
i konflikt med universitetsmyndigheterna
såväl i Königsberg som i Breslau; 1846
blef han emellertid juris doktor, men då
han förvägrades blifva docent, om han icke
skriftligen afsvure sina politiska åsikter,
egnade han sig h. o. h. åt litterär verksamhet
som skådespelsförfattare, litteraturhistoriker
och tidskriftsutgifvare. Han var några år
föreläsare i Königsberg och dramaturgisk ledare
vid dess teater, flyttade 1848 till Hamburg,
var 1853–62 bosatt i Breslau samt bosatte sig
efter en italiensk resa 1864 i Leipzig, där han
1864–88 redigerade "Blätter für litterarische
unterhaltung" och "Unsere zeit". G. blef 1864
af storhertigen af Sachsen-Weimar utnämnd till
hofråd, senare till geheimehofråd och adlades
1877 af tyske kejsaren. – G:s poetiska verksamhet
omfattar ett stort antal lyriska, episka och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jun 12 07:35:21 2015 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free