- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
39-40

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gottschick, Johannes - Gottskálksson, Oddur - Gottskär - Gouache - Goubet, Claude Désiré - Gouda l. Ter Gouw - Goudchaux, Michel - Goudelin, Pierre - Goudimel, Claude

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Giessen, 1892 i Tübingen. G. författade
bl. a. Schleiermachers verhältnis zu Kant (1875),
Luther als katechet (1883), Die bedeutung
der historisch-kritischen schriftforschung
für die evangelische kirche
(1892; "Den
historisk-kritiska skriftforskningens betydelse
för den evang. kyrkan", 1894) och Theologische
wissenschaft und pfarramt
(1895) samt utgaf
från 1891 "Zeitschrift für theologie und
kirche", organ för den efter Ritschl uppkallade
riktningen. Efter hans död utkom Ethik (1907).
N. S.

Gottskálksson, Oddur, den förste isländske
bibelöfversättaren, son till biskop Gottskálkur
i Holar (d. 1520), vistades från sitt sjätte
år hos sin fädernesläkt i Norge och blef efter
studier i Danmark och Tyskland som ung man
medlem af kleresiet i Skálholt på Island. Då
en ung präst, Jon Einarsson, predikade mot
celibat och helgondyrkan, greps G. af den
lutherska läran och fattade genast ett beslut
att öfversätta nya testamentet. För att få
papper, som icke fanns annat än hos biskopen,
den gamle ifrige katoliken Ögmundur Pálsson,
inbillade han denne, att han ville afskrifva
kyrkans dokument, som voro svårt medtagna af
tiden, och för att få vara i ro satt han och
arbetade i stallet, under förevändning att där
vore varmare än i boningshusen. Så fullbordade
han på några vintrar öfversättningen (efter
Vulgata). Då Gissur Einarsson drog till Danmark
för att vigas till biskop, följde G. honom
dit och tog öfversättningen med sig samt lät
trycka den i Roskilde (1540), den första på
isländska tryckta boken. Den efterföljdes af
andra öfversättningar af religiösa skrifter,
som dock icke alla blefvo tryckta. Trots sin
religiösa läggning lät G. icke prästviga sig,
utan egnade sig i stället åt rättsvården och blef
1554 utnämnd till lagman öfver Islands nord- och
västland. Han omkom genom drunkning våren 1556.
C. R. (R. N-g.)

Gottskär, hamn och lastageplats, hafsbadanstalt
i Onsala socken, Hallands län, 1,5 km. från
Kungsbacka, på vänstra sidan af Kungsbackafjorden
midt emot Tjolöholm. Badanstalten, som har
såväl kalla som varma bad, grundlades i början
af 1880-talet och är mest besökt af kurgäster
från Kungsbacka och Göteborg m. fl. st.
Ln.

Gouache [goäj], fr. (it. guazzo, eg. vattenfärg,
besläktadt med guazzare, skölja, lavera,
sv. vaska), målning med i vatten rifna
täckfärger, i motsats till akvarellen (se
Akvarellmåleri), i hvilken färgerna ej helt och
hållet täcka den underliggande ytan. Dagrarna
bildas således i gouache genom stark påläggning
af någon kritaktig färg, i akvarellen genom
utsparning af det underliggande papperet
eller tunnare färgpåläggning. - En framstående
svensk gouachemålare var N. Lafrensen,
af fransmännen kallad Lavreince (f. 1737,
d. 1807). I våra dagar iakttages ej strängt
skillnaden mellan gouache och akvarell,
utan öfvergångsformer finnas (t. ex. många
af Egron Lundgrens arbeten m. fl.).
Upk.*

Goubet [>obä], Claude Dési ré, f. 1838
i Lyon, d. 1903 i Paris, fransk uppfinnare,
har konstruerat två undervattensbåtar, efter
honom benämnda "Goubet I" och "Goubet II". 1885
erhöll G. patent å sin första undervattensbåttyp,
1886-87 byggdes "G. I", hvars skrof göts af brons
i ett stycke, 1895 "G. II", äfvenledes af brons,
gjuten i tre delar. Dessa båtar utmärkte sig
för särdeles
små dimensioner (den förras längd = 5 m., höjd =
1,8 m., deplacement =1,8 tons; den senares lgd =
8 m., h. = 1,8 m., dcpl. = 6,7 tons) och voro
därför föga själfständiga samt hufvudsakligen
afsedda till hamnförsvar eller att medföras
å större fartyg. Båtarna pröfvades af franska
marinen utan att dock blifva antagna. G. intager
emellertid trots sina motgångar, hvilka kort tid
efter försöken med den sista båten lade honom
i grafven, en aktad plats bland uppfinnarna ai
undervattensbåtar. C. K. S.

Gouda [chaVda] l. Ter Gouw, stad i nederländska
prov. Syd-Holland, vid Gouwes förening med Ijssel
och genom kanal förenad med Amsterdam. 23,785
inv. (1905). Staden har ett ålderdomligt utseende
och är, liksom de flesta städer i Holland,
genomskuren af en mängd kanaler. Tillverkning
af klinker, stearinljus, cigarrer och
lerpipor. Handel med ost och smör. Minnesvård
öfver bröderna Cornelis och Frederik de
Houtman, som föddes i G. I G. fanns förr ett
birgittinkloster, Mariæ stella, dotterkloster
från birgittinklostret i ’s Hertogenbosch.
(J. F. N.)

Goudchaux [god j å], Michel, fransk politiker,
f. 1797 i Nancy, d. 1862 i Paris, blef 1821,
efter sin faders död, chef för ett större
handelshus och 1826 invald i deputeradekammaren,
där han slöt sig till oppositionen. Efter
julirevolutionen blef han medlem af dep. Seines
generalråd och därefter uppbördsman i Strassburg,
men afsattes 1834 till följd af sin opposition
mot regeringen. Sedermera blef han en flitig
medarbetare i tidningen "Le national", i
hvilken han på ett utmärkt sätt behandlade
finansiella frågor. I 1848 års provisoriska
regering inträdde han som finansminister, afgick
efter 11 dagar, men var efter arbetarupproret i
juni till 25 okt. s. å. samt dec. 1848-51 ånyo
finansminister. G. invaldes 1857 i lagstiftande
församlingen, men då han vägrade aflägga ed på
författningen, kunde han ej vinna inträde där.
(B. A-t.)

Goudelin [godlä’j, Pierre, provensalsk
skald, f. 1579 i Toulouse, d. där 1649,
skref på Toulouse-dialekt en mängd täcka
och humoristiska oden, ekloger och sonetter,
samlade 1617 under benämningen Lou ramelet moundi
(många uppl.), hvilka icke blott gjorde honom
till en i sitt hemland nästan klassisk skald,
utan äfven förde hans skalderykte ända till
Italien och Spanien. G. var en af föregångarna
till de nyprovensalske vitterhetsidkarna, de
s. k. felibrerna (se Feliberförbundet). M. B.

Goudimel [godime’l], Claude, fransk
kontrapunktist, f. omkr. 1505 i Besançon, d. i
slutet af aug. 1572 i Lyon, där han som hugenott
blef mördad kort efter Bartolomeinatten. Den
äldre uppgiften, att G. vistats i Rom och varit
lärare åt Palestrina, har numera uppvisats vara
mer än tvifvelaktig. Huruvida han verkligen
varit hugenott, är oafgjordt; säkert är
däremot, att han 1551-66 satte Marots och
de Bèzes psalmöfversättning fyrstämmigt (ny
uppl. i Henri Experts sammelverk, 1897). Detta
arbete begagnas, ännu i dag af de reformerte,
och äfven lutherska kyrkan har därur hämtat
koraler. G. skref fullstämmigt, utan kanoniska
förkonstlingar, men alltid imiterande och
utomordentligt korrekt. Visor, motetter,
mässor och andra verk af honom trycktes i olika
samlingar. G. tonsatte äfven Horatius’ alla oder
(1555). Jfr biografi öfver honom af M. Brenet
(1898). A. L. (E. F-t.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:39 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free