- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
147-148

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gras-geväret - Grashof, Franz - Grasjandin - Graslitz - Grassatim - Grasse - Grasse, François Joseph Paul de - Grassera - Grasserie, Raoul Robert Guérin de la - Grasset, Eugène - Grassi, Giuseppe - Grassi, Angela - Grassi, Giovanni Battista

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af Basil Gras (f. 1836, d. 1901),
brigadgeneral och inspektör öfver de franska
vapenfabrikerna 1888. Se Handeldvapen.
(E. N.)

Grashof [-håf], Franz, tysk teknolog, f. 1826
i Düsseldorf, d. 1893 såsom professor i
tillämpad mekanik och teoretisk maskinlära vid
polyteknikum i Karlsruhe, var alltifrån 1856
ordförande i tyska ingenjörföreningen Verein
deutscher ingenieure, hvars tidskrift han en tid
redigerade, och från 1877 ledamot af badensiska
landtdagens Första kammare. Han författade
bl. a. en Theoretische maschinenlehre (3 td,
1875-90). G. blef 1888 ledamot af sv. Vet.-akad.

Grasjdanin (ry., "Medborgaren"), rysk
politisk-litterär, ultrakonservativ veckotidning,
som uppsattes i Petersburg 1872 af furst
V. P. Mesjtsjerskij samt företräder ryska adelns
och hofkretsarnas intressen. Den var daglig
tidning 1887-95, men blef 1896 åter veckotidning.

Graslitz (tjech. Kraslice), stad i norra Böhmen,
nära sachsiska gränsen, vid Zwodau, en biflod
till Eger. 11,802 inv. (1900). G. är en af
de viktigaste industristäderna i Böhmen och
medelpunkten för spetsfabrikationen i Erzgebirge
samt har dessutom ylle- och bomullsindustri,
tillverkning af musikinstrument, pärlemorarbeten
m. m. (J. F. N.)

Grassatim. Se Grassera.

Grasse [grass], arrondissemangshufvudstad i
franska dep. Alpes maritimes (Hafsalperna),
325 m. ö. h., i ett vackert läge med ett
synnerligen mildt klimat, omkr. 12 km. från
Medelhafvet. 10,898 inv. (1901; som kommun
15,429 inv.). Berömda fabriker för tillverkning
af parfymer och oljor, för hvilket ändamål
rosor, jasminer, oranger, heliotroper
m. fl. välluktande växter massvis odlas i
trakten. G., som härstammar från den romerska
tiden, var 1244-1790 biskopens af Antibes
residens. Det är en mycket besökt luftkurort
(nov.-mars) på grund af sina goda klimatiska
förhållanden och sin stora naturskönhet.
J. F. N. Ln.

Grasse [grass], François Joseph Paul de, grefve,
marquis de Grasse-Tilly, generallöjtnant i
franska flottan, f. 1722, d. 1788, började i
den maltesiska flottan sin militära bana och
ingick på 1740-talet i franska marinen, blef
där 1762 skeppskapten och deltog 1778 i striden
vid Ouessant. Året därefter sändes han med en
eskader till Västindien samt understödde, ehuru
ej särdeles verksamt, d’Estaing i sjöstriden
mot Byron vid Grenada. Större ära vann han
1780 under de Guichen, i dennes träffningar
med Rodney 17 april samt 15 och 19 maj. 1781
öfverförde G. en stor konvoj af 200 fartyg
till Martinique och lyckades få den i hamn
efter batalj med engelska flottan under Hood
och Drake. Därefter hjälpte han marquis de
Bouillé att eröfra Tobago och seglade sedan till
Chesapeakeviken samt afstängde all undsättning
till general Cornwallis, som nödgades kapitulera
vid Yorktown. 1782 lät G. af Hood locka sig
att lämna sin ankarplats vid S:t Christoph,
hvilken plats den engelske amiralen genom en
mästerlig manöver intog och försvarade. Sedan
led han, 12 april, under Dominica ett svårt
nederlag mot Rodney, förlorade 8 skepp och blef
själf tillfångatagen. G. kände sig smickrad
af den uppmärksamhet, som visades honom i
London, men förlorade därigenom sina landsmäns
aktning. Han frikändes emellertid af krigsrätten
från ansvar för nederlaget och sökte själf i en
försvarsskrift
urskulda sig. Han var stolt, ädelmodig
och ytterst tapper, men i saknad af
djupare insikter och militäriskt geni.
O. E. G. N.*

Grassera (lat. grassari, eg. ströfva omkring),
gripa omkring sig, härska, rasa (t. ex. om
farsoter). - Gå grassatim (da. o. no. löbe
grassat
) betydde på det forna djäkne- och
studentspråket att i flockar drifva omkring
på gator och vägar, i synnerhet nattetid, och
därunder föra oväsen eller begå andra oordningar.

Grasserie [-en], Raoul Robert Guérin
de la
. Se La Grasserie.

Grasset [-sä], Eugène, fransk konstnär,
f. 1850 i Lausanne, naturaliserad fransman, har
utöfvat en ytterst mångsidig och framgångsrik
verksamhet genom att gifva nya konstnärliga
mönster för textilarbeten, tapeter, möbler,
smidesjärnprodukter, boktryck (typer och
initialer) och bokband. Dessutom har G. uppträdt
såsom mästerlig bokillustratör, hvarjämte
han utfört utmärkta glasmålningar. Äfven
som landskapsmålare i olja och akvarell
har G. uppträdt (Paris-vyer, utsikter från
Pyrenéerna, fantasibilder ur "Tusen och en
natt"). Hans fantasi, som förenar sig med
ett det finaste dekorativa sinne, hämtar med
förkärlek sina motiv från medeltiden. G. utgaf
1905 ett på originella synpunkter rikt
arbete, Méthode de composition ornamentale.
J. K-e. (G-g N.)

Grassi, Giuseppe, italiensk målare,
f. 1768, d. 1838, vistades hufvudsakligen
i Wien och Warschau, tills han 1799 blef
professor vid akademien i Dresden. 1816-21
var han studiedirektor för de sachsiske
konstpensionärerna i Rom. G. var en god
kolorist och fängslar åskådaren i synnerhet
genom det behag han visste att förläna
sina kvinnoporträtt. Han är representerad i
Dresdengalleriet af Paulus och Johannes döparen.
(G-g N.)

Grassi, Angela, spansk författarinna, f. 1826
i Crema (Lombardiet). Hennes arbeten ha haft
stor framgång, i synnerhet La gota de Agua,
som erhöll ett hederspris. Hennes mest bekanta
arbeten äro för öfrigt: komedierna Lealtad de un
juramento, Crimen y expiación, Leon o los dos
rivales, Los últimos de un reinado
, dramat El
principe de Bretana
, de historiska romanerna
El último rey de Armenia och Rafael o los
efectors de una revolutión
samt två band dikter.
Ad. H-n.

illustration placeholder

Grassi, Giovanni Battista, italiensk zoolog,
f. 27 mars 1854 i prov. Como, blef med. doktor
i Pavia 1878 samt professor 1883 i zoologi vid
universitetet i Catania och 1896 i jämförande
anatomi (entomologi) i Rom. G. har vunnit
ryktbarhet företrädesvis genom sina forskningar
öfver djuriska parasiter. Redan som student
påvisade han i Intorno ad una nuova malettia
del gotto analoga al clorosi d’egitto del uomo

(1878), huru rundmasken Anchylostomum (se
Masksjukdom) kan förorsaka anemi. Senare
sysselsatte G. sig med parasitiska


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:47:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbj/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free